Sv: träns
Delvis KL.
Intressant det här med nosgrimmor och nosgrimmor. Jag har själv varit med om det att hästen biter sig i kinden med en hårt eller "rätt" spänd engelsk. Ponnyn min slutade helt röra på bettet efter att han haft den engelska "rätt" spänd några veckor, vi arbetar fortfarande med det ett år efteråt.. Nu har vi fortfarande engelsk, men så löst spänd att jag får in "halva handen".
Remontgrimmor i rätt storlek är svåra att få tag på, de är ofta långa i remmen på nosryggen, har på känn att det också skadar munnen? Ponnyn gillar tyvärr inte remont, han blir hård och tung i munnen, travaren däremot gillar den sorten mer än andra. Aaschen har jag bannlyst.
Hur är er erfarenhet av pullargrimmor? Jag vet att de inte är direkt vanliga hos islandshästar, men ni verkar veta rätt så mycket om vad ni talar om så därför frågar jag. Den grimman borde logiskt sett inte trycka mot kinderna? Men jag kan ha fel.