Tränare och hjälptyglar.

[Sophia_]

Vet inte om tråden hamnar rätt nu.

Hur tycker ni att tränare ska förhålla sig till ryttare som rider med hjälptyglar? Ska de kommentera saken eller lämna det till ryttaren att avgöra vad som är bäst för henne själv och hästen?
T ex satt jag här om dagen och tittade på när en erkänd tränare instruerade två ekipage. Det ena red med graman under hela passet, det andra med ett rejält stångbett som jag inte kände igen. Nivån var här sådan att de tränade ställning och böjning på volt (båda hästarna var stela i varsin sida och inte genomridna), så vet hur pass duktiga ryttarna var.
Saken är den att tränaren gjorde inte en enda kommentar om gramanen, och jag tycker det är fel att rida en hel timmes pass på spända gramantyglar.

Så min undran är om det är tränarens sak att lägga sig i med vilken utrustning man rider sin häst? Ska tilläggas att den här tränaren instruerade just dessa ekipage bara tillfälligt, så de har aldrig ridit för h**** förut. Kanske är det en annan sak när man har ett långvarigt samarbete med sin tränare?
Personligen tycker jag nog att tränaren SKA lägga sig i, i synnerhet om h*n ser att ryttaren inte vet att hantera hjälptyglarna/bettet/sporrarna/spöet rätt. Men hur går det till egentligen ute i landet? Jag har aldrig ridit för instuktör med varken hjälptyglar eller annat än tränsbett så jag har aldrig mött några kommentarer. Men däremot har jag reagerat på sådana exempel som ovan och tyckt att tränaren åtminstone hade kunnat göra något utlåtande. Men det kanske är helt ovanligt att man som tränare har någon uttalad inställning till hjälptyglar?

 

[Rumpnissen]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Jag tycker att det är tränarens uppgift att hjälpa till med vad för utrustning som är lämplig, absolut. Har haft hjälp av mina tränare med sadel, bett och massa annat, jag utgår ju helt enkelt ifrån att min tränare har massa erfarenhet som inte jag har och den vill jag å ut så mycket som möjligt av.

Jag personligen lägger mig i vad mina elever har för utrustning, jag har ju en filosofi i ridningen, ska någon träna för mig så har dom förhoppningsvis samma filosofi eller åtminsone vilja att ta del av den, annars anser jag att träningen är förgäves. Jag är en sån satmara som plockar bort båda hjälptglar, konstiga bett, sporrar mm.

 

[lizan]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

JAg vill att min tränare ska lägga sig i vad jag rider med.
Om tränaren anser att jag behöver något som jag inte har så vill jag att denne säger det till mig och eventuellt då även lär mig att använda detta.
Samma sak om jag använder något som tränaren inte tycker att jag ska ha, så ska det sägas till!

 

[PrinceFair]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Jag tycker absolut att tränaren ska lägga sig i.

Sen kan det vara svårt att övertyga vissa människor om vad som egentligen är bäst för deras häst och ridning, och med såna människor får man helt enkelt låta det bero. Vill ryttaren inte lyssna är det hans/hennes problem, men jag tycker ändå att tränaren ska säga vad h*n tycker och förklara varför.

 

[Polly_Mulle]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Första passet kan jag förstå att instruktören inte lägger sig i särskilt mycket om vilken utrustning man använder men ska man rida regelbundet så VILL jag att min instruktör ger mig råd och påtalar vilken utrustning hon/han vill se på hästen och VARFÖR den och det är bättre/sämre.

De gånger jag har hjälpt folk i stallet har jag velat ha hästarna på så milt bett som möjligt (3-delat) och utan hjälptyglar. Martingal är ok.

 

[Centaur]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Tränaren kanske gillar graman själv.... :smirk: Jag har sett mååånga tränare säga till sina elevar att rida med båda hjälptyglar och (enligt mig) grymma bett. Isär bland hopptränare är det inte alls ovanligt.

Så kanske inte så konstigt att han inte sa nåt....

 

[PathOfClovers]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Vad är det som säger att tränaren i fråga tyckte att det var fel av ryttaren att rida med grammanen? Bara för att du tycker att det är fel betyder inte det att alla tycker det.

För att komma till din egentliga fråga: Jag tycker absolut att tränaren ska lägga sig i vad deras elever har på sina hästar. Om ryttaren är nöjd med sin utrustning och har ett vettigt argument kanske de nöjer sig där, eller så kan de försöka med något annat som fungerar bättre för ekipaget. Framför allt också för att hästar kan ta skada av viss utrustning i fel händer, tex. om en mindre bra ryttare sitter och rider på ett skarpare bett än vad denne klarar av, alternativt en hjälptygel som den inte klarar av, som du själv nämnde. Så jag tycker absolut det. Men i det exemplet du drog upp behöver det ju inte vara så att tränaren höll inne med sina åsikter. De kanske till och med är tränaren som kommit fram till att ryttaren ska rida med grammanen från första början...?

 

[Panikie]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Jag tycker att instruktören ska lägga sig i, första passet kanske den inte säger det på raka sättet, men kan iaf fråga varför hon eller han rider på det eller dom sakerna. Kanske finns någon anledning m.m. Min tränare bidrar med all sin kunskap till mig och hjälper mig med sådant som jag vill ha hjälp med, som utprovning av nya sadlar, bett m.m Offtast e det min tränare som säger åt mig att rida med någe eller på ett visst sätt, det är juh därför jag tränar för att få hjälp och ta mig framåt. Min tränare sa åt mig att börja rida ett par gånger i vekcan på graman på min ung ponny, för att den skulle lära sig att bära upp sig själv och inte bara springa, jag behöver bara annvända den 3 gånger på sin höjd, och han fattade vitsen med graman direkt, jag tycker inte illa om hjälptyglar, det har med att göra hur ryttaren annvänder dessa " verktyg " och det ska tränaren se till att ryttaren gör, på rätt sätt. !

 

[Panikie]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Tränaren kanske gillar graman själv.... :smirk: Jag har sett mååånga tränare säga till sina elevar att rida med båda hjälptyglar och (enligt mig) grymma bett. Isär bland hopptränare är det inte alls ovanligt.

Så kanske inte så konstigt att han inte sa nåt....

Håller med dej, det hör jag själv offta också! Min ponny är en welsh ponny, han är av den snällare och lugnare sorten ute i skogen och på träningar hemma hos min tränare, men så fort det blir tävling, hästen och jag blir nervösa, lite spännda och peppade, så blir han helt galen, och endå rider jag väldigt mycket lydnad ppå honom, han e verkligen välriden, men då på hopp tävlingarna då märks det inte. Så tränaren tipsade mig om ett pelamstång. Visst sa jag, pröva kan man juh alltid göra, men sen tof jag istället och prövade med mitt Pessoa bett med deltan remar, han går skit bra på det, men de krävs bara att jag använder det på hopptävlingar och träningar där han inte är van att vara. Den skarpheten och hävstång efekten dom betten bidrar med, tyckte tydligen min ponny om, jag kunde rida honom på väldigt mjuk hand och endå stutsade han om kring, jag slapp slita och dra för att hålla honom under kontroll, så jag e inte imot skarpa bett, bara man annvänder det på rätt sätt och i rätta samanhang!

 

[Mirre]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Min tränare har åsikter om utrustningen, vilket jag tycker är bra.
Just om hjälptyglar vet jag dock inte vad hon skulel säga för det använder jag inte men ändå,

 

[majola]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Saken är den att tränaren gjorde inte en enda kommentar om gramanen, och jag tycker det är fel att rida en hel timmes pass på spända gramantyglar.

Är du säker på att de aldrig gav eftergift? Vad sa ridläraren om det. Jag tycker att det är fel att rida ett helt pass utan eftergift, oavsett om man har gramantyglar, tränstyglar eller ngon annan sorts tyglar.

I övrigt håller jag med Path of Clovers

 

[Sophia_]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Vad är det som säger att tränaren i fråga tyckte att det var fel av ryttaren att rida med grammanen? Bara för att du tycker att det är fel betyder inte det att alla tycker det.

Men i det exemplet du drog upp behöver det ju inte vara så att tränaren höll inne med sina åsikter. De kanske till och med är tränaren som kommit fram till att ryttaren ska rida med grammanen från första början...?

Jag satt på läktaren under hela den timme de red och hörde inte någon kommentar om gramanen, varken positiv eller negativ. Men jag påstår inte att han tyckte att det var fel, det var bara den händelse som fick mig att börja fundera på saken. Tänkte att det trots allt kanske inte är så vanligt att tränaren kommenterar utrustningen, och eftersom jag själv aldrig ridit med annat än tränsbett (som jag nämnde) har jag ingen egen erfarenhet. Det var mycket det jag undrade i mitt inlägg, ifall tränare verkligen brukar kommentera.

 

[Sophia_]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Är du säker på att de aldrig gav eftergift? Vad sa ridläraren om det. Jag tycker att det är fel att rida ett helt pass utan eftergift, oavsett om man har gramantyglar, tränstyglar eller ngon annan sorts tyglar.

Jag menar inte att hon bara drog och drog i tyglarna, det såg faktiskt öht ganska harmoniskt ut, så jag klagar inte på hennes ridning. Men enligt min erfarenhet brukar man inte rida en hel timmes pass på gramanen utan då och då släppa den för att rida på bara tränstyglarna och sedan ta upp gramanen igen för att visa vägen.

 

[majola]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

OK. De kanske behövde visa vägen hela passet (jag förutsätter nu att de gav eftergift regelbundet). Ett enda ridpass är ju trots allt en ganska kort tid i hästens utbildning. Målet är säkert att rida utan gramanen.

Angående din fråga så har jag varit med om båda sorters tränare. Min nuvarande "lägger sig i" hästens utrustning väldigt mycket, både vad gäller bett och eventuella hjälptyglar. Han är då noga med att hjälpa till att passa in utrustningen och förklara hur man ska rida på den. Om han inte är säker på att ryttaren har förstått hur t ex gramanen skall användas vill han inte att h*n rider på den utan uppsikt. Det tycker jag är bra.

Men jag har också sett träningar där hästar har gått med riktigt illa anpassad utrustning utan att tränaren har sagt någonting. det tycker jag är ett förräderi mot eleverna. Man kommer ju dit för att lära sig och bli bättre...

 

[Sophia_]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Jag håller helt och hållet med dig! Jag vill absolut att min tränare ska kommentera om något inte passar eller bara kunna ta sig tid att diskutera utrustningen även om den passar. Då känner man verkligen sig i säkra händer...

 

[IngelaH]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Från början, när jag började rida privathästar, både för hästarnas motions skull och för att de skulle ridas till, red jag aldrig med annat än tränsbett, möjligen martingal och någon gång löst spänd gummisnodd. Det var nämligen utrustning, som jag över huvud taget, fått någon genomgång av på ridskolan, på teorilektioner och inför/under ridpass.

Allt eftersom jag red mer och mer privat, så utvecklades kunnandet och "behovet ?" av annan utrustning, enligt hästarnas ägare. Eftersom jag kände osäkerhet, rådfrågade jag alltid instruktörerna från ridskolan om anpassning och användande av olika utrustning. Därför kändes det som att jag vågade använda den utrustning, som ägarna ansåg vara bra och befogat på den och den hästen, eftersom hästarna verkligen trivdes med och fungerade bäst på de betten och med de hjälptyglarna.

Under mina år, med privathästar för tillridning och vidareutbildning, har jag då och då ridit för instruktör. Och vid behov, har instruktörerna påpekat utrustningens inpassning och behovet av just den och den tygeln, eller det och det bettet. Något som jag har tyckt varit väldigt bra. Hellre att en person, som ser hästen "in action", säger något om utrustningens, behov och passform, än att någon som bara sett utrustningen hänga på sin plats i sadelkammaren eller på ett "platt foto" kommenterar.

Nu när jag har egen häst, med ganska mycket egen vilja och låg rangtillhörighet i övrigt, så kan ett bett, eller en hjälptygel vara det korrekta hjälpmedlet en eller två dagar och sen helt plötsligt, så får man prova något annat. Ena dagen, kan ett vanligt tränsbett vara det absolut bästa att rida på i paddocken eller på en äng och andra dagen, kan det vara så att pelham är enda alternativet, för att få hästen att lyssna. En dag, kan vanligt tränsbett och ett spö i handen vara det som behövs för en uteritt och andra dagen kan det vara befogat med jaktkandar och martingal eller tränsbett och thiedemann.

Ingen dag är den andra lik, men självklart arbetar man inte för att skarpa bett och hjälptyglar ska vara hästens vardag. Och därför är vikten av en pedagogisk instruktör, som kan ge konstruktiv kritik, både när det gäller ridning och utrustning, självklart det bästa man kan skaffa sig.

 

[mackan]

Sv: Tränare och hjälptyglar.

Lånar knapp.

säger som en del andra sagt, jag kan förstå att man inte kommenterar sånt på ett ekipage som rider för en första gången. då ligger man lite lägre och skaffar sig en bild av hur ekipaget funkar och framför allt, hur ryttaren rider.

sen är det en förväntning jag har på samtliga tränare man tränar för att de lägger sig i. gäller ridningen över lag, att det sen är en hjälptygel med i bilden gör bara att den ingår i övriga förväntningar att det självklart tas med i beräkningen.