Tips på hur man boostar självförtroendet hos en 13 åring?!

Nea86

Trådstartare
Hej! Vet inte om den här tråden hamnar rätt nu, men jag lägger den här.

Min systerdotter är precis fyllda 13 år.
Världens goaste tjej men har ett så fruktansvärt lågt självförtroende!
Hon tycker att hon är ful, mesig och töntig. Det hjälper inte att kompisar och familj säger till henne att hon är fin, hon säger bara "nej!" Hon tycker verkligen inte att hon är det... :(
Hon rider och håller på med hästar och är jätteduktig! Men även där kan hon inte ta att man säger att hon är det.
Alla i familjen försöker peppa henne på alla sätt och vis. Berömmer henne, säger att hon kan och är duktig och att hon är jättefin!

Vi tror att hon skulle behöva boostas lite med annat än massa snack om hur bra vi tycker hon är.
Lite tips på vad man kan GÖRA.
Min syster tog med henne till frisören för en ny look igår och hon blev sååå fiiiin! Hon sken när de kom där ifrån. Men vad kan vi göra med henne mer??
Tips!!
 
Sv: Tips på hur man boostar självförtroendet hos en 13 åring?!

Det är väl egentligen ingen större skillnad mot vuxna. Självförtroenden får man genom att prova saker, genomföra saker och påminnas om vad man lyckats med. Jag tycker egentligen inte att man kan prata om självförtroende i största allmänhet, man kan ha bra självförtroende inom vissa saker, tex hästeriet, men uppleva att man är usel på annat. Men generellt tror jag att man får bättre tillförsikt och blir tryggare av att pröva många saker, allt från att åka utomlands till att passa barn, laga mat, snickra och fixa, lära sig fota, dansa, etc etc. Så gå med henne på kurser och var den trygga punkten när hon provar nytt. Kanske kan hon umgås med dig och dina vänner och skaffa sig social vana/självförtroende där?
 
Sv: Tips på hur man boostar självförtroendet hos en 13 åring?!

Bara en idé. Fundera över om ni berömmer henne för det hon är född till att vara bra på eller någonting hon ansträngt sig för att vara bra på. Och fundera över om ni har tendenser till att "alla är bra på någonting" och alla "kan vara bäst".

Jag har uselt självförtroende som blir bättre och är mycket bättre nu än i tonåren. Några saker.

Jag trodde att om man var tvungen att öva på skolämnen så var man korkad, smarta människor lärde sig utan att plugga på sina läxor.

Jag trodde likaledes att talang är man född med, eller inte. Antingen red man som en gudinna från första sekunden, eller så hade man ingen chans att någonsin bli bra.

Jag trodde att alla alltid kan vara bäst på någonting, jag var inte bäst på någonting, alltså var jag dålig.

Jag trodde att vara bra på någonting=vara bäst på någonting. Var jag näst bäst så var jag dålig.

Jag trodde det var förbjudet att ha fel/svara fel på frågor.

Mamma o pappa trodde det var förbjudet att säga till småflickor att de var söta, men inte att de var feta (var lite lite rund, inte så det hade märkts idag). Söt kan ju vem som helst se i spegeln om hon är...

Allt detta = dåligt självförtroende.

Så istället.

De som är riktigt bra på någonting brukar öva i timmar varje dag. Övar du 10 000 timmar på någonting så kommer du att vara bra. Har du talang och låter bli att öva blir du troligen inte bra.

Alla är visst inte bra på något! det finns de som är medel rakt igenom och det går att leva ett jättebra liv ändå! Det finns inget fel i det.

Alla är visst inte bäst på någonting, de allra flesta är inte det! Och varför skulle man ens vara det. Tillräckligt bra för att ha kul räcker!

Du har antingen inte talang för någonting, sluta leta efter sporten där du har din talang. Hoppas inte att det ska visa sig att du helt plötsligt kan någonting utan att ha övat en sekund. Öva på det du gillar istället.

Svara på tillräckligt många frågor och folk kommer att glömma att du svarar 40% fel, folk orkar inte hålla reda på andra människor.

Plugga inte för mycket, vad spelar väl det för roll om man har alla rätt på provet?

Speciellt den lilla forskningen om att människor som är riktigt riktigt bra på någonting har övat i minst 10 000 timmar är guld värd för mig.

Inget snack i världen kunde ju övertyga mig om att jag var bra. Det jag inte hade talang för hade jag ju övat tills jag var bra på -ergo jag var inte duktig, jag hade bara övat en massa.

Det jag var bra på utan att ha övat men inte var bäst på. Inte bäst=räknas inte, varför står ni där och ljuger, jag har ju inte ens ansträngt mig och det är säkert två tjejer som är bättre...

Jag var ju inte bland de snyggaste alltså var jag ful. Om ngn sa ngt annat ljög de.

När man satt sig i den fällan är det nog helt riktigt ingenting någon kan prata en ur. Men jag håller med om att prova olika saker är bra, så länge man inte tror att helt plötsligt kommer man att vara bäst på en av dem och därför vara en människa som plötsligt är värd ngt. Oddsen är ju så låga att man är född att vara bäst på ngt.

Å andra sidan kan hon ju fastnat i en helt annan fälla, typ duktiga flickan, och den vet jag ingenting om. Ovanstående är bara om släkten lägger tyngd på att "alla är bäst på något"
 
Senast ändrad:
Sv: Tips på hur man boostar självförtroendet hos en 13 åring?!

Eller äsh, strunta i vad jag skrev. Hon har nog någon annan typ av dåligt självförtroende som är mer tja, rimligt.

Varför inte bara fråga henne?
 
Sv: Tips på hur man boostar självförtroendet hos en 13 åring?!

Jag tyckte att det var väldigt klokt!
 
Sv: Tips på hur man boostar självförtroendet hos en 13 åring?!

Min systerdotter är precis fyllda 13 år.
Världens goaste tjej men har ett så fruktansvärt lågt självförtroende!
Hon tycker att hon är ful, mesig och töntig. Det hjälper inte att kompisar och familj säger till henne att hon är fin, hon säger bara "nej!" Hon tycker verkligen inte att hon är det... :(
Hon rider och håller på med hästar och är jätteduktig! Men även där kan hon inte ta att man säger att hon är det.
Alla i familjen försöker peppa henne på alla sätt och vis. Berömmer henne, säger att hon kan och är duktig och att hon är jättefin!

Jag tror delvis att det faktiskt inte finns så mycket man kan göra när man har att göra med en trettonåring. Det där med tidiga tonåren är en fruktansvärd period för nästan alla jag vet - själv mådde jag rätt dåligt men hade hästarna och några bästa kompisar som höll mig glad samt förstående föräldrar som dessutom jobbade med känslor och udda människor (teater) vilket var bra.

Men delvis tror jag ändå att det finns vissa saker man kan göra. En är att se till att just ridinstruktören är en sådan som också peppar henne - ni ser att hon är jätteduktig, kanske instruktören också? Säger han/hon det tillräckligt ofta (eftersom det nu är något hon gillar och är bra på)? Ofta tror man inte riktigt på vad just familjemedlemmar säger utan behöver höra något från andra.

Är hon intresserad av att sjunga i kör eller spela teater eller annat lite utåtagerande? Sådant är väldigt bra för det allmänna välmåendet faktiskt eftersom man får chansen att testa olika roller samt att när det gäller just körsång faktiskt bli gladare. Det finns studier på hur uppmuntrande det är att sjunga inklusive att lära sig att andas rätt och släppa på spänningar.
 
Sv: Tips på hur man boostar självförtroendet hos en 13 åring?!

Spontant låter det som att det brister i både självkänsla och självförtroende. Att bygga upp det tar tid och kräver tålamod, hjälp henne att trivas med den hon ÄR lika mycket som det hon GÖR.

Cattan beskrev det bra. :)
 
Sv: Tips på hur man boostar självförtroendet hos en 13 åring?!

Spontant låter det som att det brister i både självkänsla och självförtroende. Att bygga upp det tar tid och kräver tålamod, hjälp henne att trivas med den hon ÄR lika mycket som det hon GÖR.

:bow: Det är jätteviktigt att erkännas för den man är och inte bara för prestationer.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp