Så var det dags igen. Hoppträning för Tinkern. Ena skon glappar men inte tillräckligt mycket för att det ska gå att slå i en ny söm. Irriterande. Hovis kommer om en och en halv vecka så det är bara att kämpa på med slitna skor. In med Tinkern i transporten och iväg. Tur hon är snäll nu, i början slog hon runt och låg på ryggen med huvudet bak mot lammen. Det var inte lika trevligt. Nu får hon åka utan mellanvägg så hon kan stå snett och då går det fint. Övningarna var gymnastik och rörlighet. Tänkte ge upp när jag efter andra hindret hoppar av tidigare än hon och lägger mig på fram, vilket leder till att hon håller på att gå omkull på framknäna. Är sista övningen men blir ändå rädd. Gör om och hon kommer för fort ändå. Väjer precis före första hindret igen. Tar mentalt tag i mig själv och min rädsla och kör igen. Det blev en lugn, fin och harmonisk runda! Så ska det se ut! Slutar där när det känns perfekt. Får beröm av tränaren att hon idag varit lugnare och lyssnat mer än någonsin på träningen och tänk på att hon hoppade tre kombination felfritt, det har hon inte gjort innan! Ja, det har jag glömt men så är det ju. Vi utvecklas mer och mer varje gång och ändå ser jag inte det, tur tränaren påminner mig om min bästa häst!