Tagen

I lördags kväll fick jag en panikattack som var utöver det vanliga. Jag vet ju att jag inte tål choklad i någon större omfattning men tyckte inte jag ätit så mycket. Däremot hade jag kanske ätit lite dåligt med vanlig mat. Och så råkade jag läsa i högra spalten här på buke om en som bedövningen inte tog på när hon skulle genomgå akutsnitt/kejsarsnitt.

Det drog igång attacken. Jag brukar kunna hantera det och tycker normalt sett att en liten panikattack inte är en stor grej. När choklad är inblandat så kan det ta upp till två timmar innan det har gett sig, men nu var det fortfarande rätt jävligt efter två timmar och jag kände att jag orkade fan inte mer. Inget av alla de tricks jag kan för att lindra eller häva ångesten fungerade. Så jag började känna mig rätt desperat, men vad skulle jag göra? Klockan var mycket, typ elva på kvällen.

Jag ringde till granntjejen. Hon svarade inte, men jag vet att hon har dålig mottagning på sin mobil. Sen ringde jag hennes kille. Han svarade inte heller. Han hade dock noterat att det ringde i telefonen men kände inte igen numret. En stund senare hade de förstått att det var jag som hade försökt få tag i dem och kom över till mig och undrade hur det var fatt.

De är verkligen världens bästa grannar. Bättre grannar kan man inte ha. De fixade lite mat till mig och kamomillte.

Ångesten ville dock inte ge sig även om den minskade. De föreslog att jag kunde få sova på deras soffa under natten. Jag accepterade. Det var en rätt märklig känsla att vara över hos grannen för att sova. Jag lyckades inte somna förrän efter 5.

Men den här ångestattacken har satt sig lite. Jag är tagen av den. Det var en obehaglig erfarenhet att jag inte kunde häva den som jag brukar. Så jag har inte kunnat vara riktigt avspänd efter det där. Suck.

 

[Hyacinth]

I lördags kväll fick jag en panikattack som var utöver det vanliga. Jag vet ju att jag inte tål choklad i någon större omfattning men tyckte inte jag ätit så mycket. Däremot hade jag kanske ätit lite dåligt med vanlig mat. Och så råkade jag läsa i högra spalten här på buke om en som bedövningen inte tog på när hon skulle genomgå akutsnitt/kejsarsnitt.

Det drog igång attacken. Jag brukar kunna hantera det och tycker normalt sett att en liten panikattack inte är en stor grej. När choklad är inblandat så kan det ta upp till två timmar innan det har gett sig, men nu var det fortfarande rätt jävligt efter två timmar och jag kände att jag orkade fan inte mer. Inget av alla de tricks jag kan för att lindra eller häva ångesten fungerade. Så jag började känna mig rätt desperat, men vad skulle jag göra? Klockan var mycket, typ elva på kvällen.

Jag ringde till granntjejen. Hon svarade inte, men jag vet att hon har dålig mottagning på sin mobil. Sen ringde jag hennes kille. Han svarade inte heller. Han hade dock noterat att det ringde i telefonen men kände inte igen numret. En stund senare hade de förstått att det var jag som hade försökt få tag i dem och kom över till mig och undrade hur det var fatt.

De är verkligen världens bästa grannar. Bättre grannar kan man inte ha. De fixade lite mat till mig och kamomillte.

Ångesten ville dock inte ge sig även om den minskade. De föreslog att jag kunde få sova på deras soffa under natten. Jag accepterade. Det var en rätt märklig känsla att vara över hos grannen för att sova. Jag lyckades inte somna förrän efter 5.

Men den här ångestattacken har satt sig lite. Jag är tagen av den. Det var en obehaglig erfarenhet att jag inte kunde häva den som jag brukar. Så jag har inte kunnat vara riktigt avspänd efter det där. Suck.

Men vad otroligt bra att du kontaktade grannen och ”sov” där. Att be om hjälp är inte lätt.

 

[Magiana]

Men vad otroligt bra att du kontaktade grannen och ”sov” där. Att be om hjälp är inte lätt.

Nej, det är inte helt enkelt att be om hjälp, särskilt inte den tiden på dygnet, men jag stod liksom inte ut och såg inga andra lösningar. Någon lugnande medicin hade jag inte heller då jag inte ansett mig behöva det på åtskilliga år.

 

[Hyacinth]

Nej, det är inte helt enkelt att be om hjälp, särskilt inte den tiden på dygnet, men jag stod liksom inte ut och såg inga andra lösningar. Någon lugnande medicin hade jag inte heller då jag inte ansett mig behöva det på åtskilliga år.

Klart värt att fira och klappa sig själv på axeln för.

 

[Magiana]

Klart värt att fira och klappa sig själv på axeln för.

Det är inte första gången jag bett dem om hjälp. Tyvärr. Det har hänt vid ett par tillfällen tidigare, när jag antingen gjort mig illa eller fått blodtrycksfall som hängt i.

Men jag vill ju inte be om hjälp så när de var över här i lördags sa jag att det är i såna här lägen det är bra att ha en sambo som kan se efter en när man rasar, men var hittar man en bra sådan. Grannkillen hade svar på det. Han föreslog sin farsa .

Lite senare nämnde jag att jag tänkt bjuda dem på middag någon gång och då sa grannkillen att han tar med sig sin farsa.

Alltså, jag älskar mina grannar.

 

[mandalaki]

Jättebra att du har bra grannar, men ännu bättre att du ringde dem! Och ber man om hjälp är det inget ”tyvärr” om det. Väldigt många människor tycker om att hjälpa andra, de blir glada av det.

 

[Trissa]

Alltså socker är verkligen en trigger! Jag åt ett par extra kakor sent på jobbet i fredags eftermiddag, och mådde helt uselt när sockerrushen hade lagt sig. Jag har liksom inte gjort den kopplingen innan heller. Är det sockret, eller själva chokladen som ställer till det för dig?

 

[Magiana]

Alltså socker är verkligen en trigger! Jag åt ett par extra kakor sent på jobbet i fredags eftermiddag, och mådde helt uselt när sockerrushen hade lagt sig. Jag har liksom inte gjort den kopplingen innan heller. Är det sockret, eller själva chokladen som ställer till det för dig?

Båda. Choklad innehåller koffein. Ju mörkare choklad, desto mer koffein. I kombination med socker är det ingen hit om man är känslig. Det var f.ö. en annan choklad än jag brukar äta som jag hade fått i mig den här gången, så kanske innehöll det mer koffein än den jag brukar äta (trots samma kakaohalt).

Jag tycker det är jäkligt synd att det inte finns små chokladkakor att köpa på Ica eftersom jag har svårt att sluta äta förrän det är slut. Att helt avstå från choklad är svårt, men jag är väl tvungen om jag inte ska riskera att må så här.