Studera (och bo) i Norge?

[Askvind]

Är det någon här som gjort detta som kan dela med sig lite av sina erfarenheter. Eller bara allmänt erfarenhet från Norge. Jag funderar på att fortsätta mina studier i grannlandet men vet inte om jag tar vatten över huvudet när undervisning sker på norska? Läser naturvetenskapliga ämnen så majoriteten av studentlitteratur är på engelska och tänker att man fort vänjer sig vid grannspråket?

Skiljer sig undervisningen och universiteten mycket från svenska universitet annars? Och livet i övrigt?

Jag inbillar mig att det inte är så annorlunda, bara allmänt dyrare att leva och kanske lite tråkigare mat. Mer mackor o fryspizza typ. Kanske lite sämre vego alternativ också.

 

[Fruentimber]

Har inte studerat, men bott och jobbat i Oslo under ett par år. Hade jag varit du så hade jag jobbat ett par månader i Norge innan studierna dragit igång så att du får en chans att komma in i språket, dialekterna kan skilja rejält beroende på var i Norge man kommer ifrån.

Jag älskade att bo i Norge och hade jag inte träffat min blivande make under en midsommar hemma i Sverige så hade jag nog fortfarande bott där. Det är 10 år sedan jag flyttade hem nu men besöker gärna Norge regelbundet när jag får chansen.

 

[Philosophia]

Jag var på väg att börja studera juridik i Oslo då jag bodde en period där och nog trodde att jag skulle bli kvar i Norge, så jag har lite koll på upplägg. Det är dock ruggigt länge sedan (+20 år sedan). Jag verkar dock inom universitetsvärlden och har fortsatt koll på det norska systemet, både genom studenter och kolleger.

Norge följer Bolognakonventionen så upplägget är inte helt olikt vårt. 1 hp motsvarar 1 studiepoäng, så det är enkelt att validera svenska studier om du vill byta till en norsk utbildning mitt i. Det kan dock finnas lite olika krav för olika utbildningar. Kolla på https://www.samordnaopptak.no/info/utenlandsk_utdanning/sverige/ för att se vad som gäller för dig.

Jag led initialt av lätt lingvistisk utmattning den första tiden i Norge, men jag tyckte annars att jag lärde mig norska fort. Har man svenska som modersmål så lär man sig i de flesta fall norska väldigt fort.

 

[Martenix]

Jag läste en utbytestermin i Norge för 5-6 år sedan. Alla mina kurser var på engelska då de ingick i ett internationellt program, men jag tror inte att det varit några problem om de varit på norska heller. Fanns många svenskar på universitetet som läste hela sina utbildningar där.

Jag är uppvuxen nära norska gränsen och det bor många norrmän i mina trakter så jag tyckte inte språket var något problem rent allmänt. Jag hade inga problem att kommunicera med de övriga som bodde i min studentkorridor.

Undervisningen tycker jag inte skilde sig så jättemycket från undervisningen i Sverige. De hade ett lite annorlunda upplägg med terminer och ledighet vill jag minnas. Det var lite klurigt att få tag i boende och den studentkorridor jag bodde i höll väldigt låg standard men om det är vanligt i Norge eller om jag bara hade otur kan jag inte uttala mig om.

Jag gillar Norge och tycker absolut du skall läsa där om du vill och har möjlighet.

 

[Tilly_85]

Jag bor i Norge och har studerat på universitet (på norska), iof bara fristående kurs så inte någon hel utbildning. Läsa var jobbigt i början, fick mkt ont i huvudet pga koncentration, prata är hyfsat enkelt så länge man byter ut en del ord och skriva tycker jag tog ett tag, har fortfarande lite problem med det tycker jag. Men dom flesta förstår vad jag skriver. Ska man skriva uppsats dock så blir det ett annat krav på språkkunskaper än kommunikation mellan vänner. Men om studierna är mestadels på engelska och du är bekväm med det så borde det gå bra.

Utöver det så är det super trevligt här. Sjyssta människor, fin natur, kanske lite tråkigt utbud på mat jämfört med Sverige men tycker det blivit bättre på senare år, har iof tänk på om det är för att jag vant mig vid utbudet på mat eller om det faktiskt är så att det blivit bättre

Jag hade gått till biblioteket eller läst någon nettavis så kan du testa dig i språket. Jag gjorde mkt korsord i norska Kalle Anka tidningar för att träna upp mitt ordförråd

 

[Skjøldur]

Jag bodde i Oslo ett halvår på nittiotalet och sen har jag arbetspendlat i sammanlagt 20 år! Men jag har aldrig studerat i Norge. En annan gav dig tipset att jobba ett par månader för att komma dig in i språket och det tycker jag låter vettigt. Något som på ett vis är en fördel med språket är att dom stavar som det låter. Inga c och x utom i namn, men å andra sidan känns det ju jättedumt att stava som en barnunge, till ex sykkel, saks, stasjon och dusj och til istället för till osv. Svensk barn TV är poppis i Norge och bl a därför säger de flesta att dom förstår svenska, men dom missförstår en hel del. Om du lär dig ca 300 ord och uttryck som är olika på Norska så klarar du dig långt.

I Oslo är det väldigt vanligt att bo inneboende och även vanligt att studenter delar en lägenhet.

 

[Skjøldur]

Om matkulturen. De yngre är mer medvetna om vad som är sunt och fler än de äldre äter lagad mat till lunch. Något jag reagerat på är saft till middag.

 

[EZMK]

Jag bodde i Stavanger i två år och jobbade på flygplatsen då. Språket var aldrig några problem, Stavanger-dialekten är väldigt lik skånskan för min del. Norrmän är ofta jättevana med svenskar runtomkring sig så de förstår vilka ord som man kanske behöver förklaring på ibland, ibland jobbar man med fler svenskar och islänningar än norrmän Min bror studerade petroleumteknik (?) i Norge och han hade aldrig några problem med sina kurser, tror ev de gavs på engelska också.

Maten är väl det som jag tyckte var tråkigast, de har två olika sorters dippmixer och femtieelva fryspizzor. Ett norskt julbord är sorgligt i jämförelse med svenska. Jag som inte äter kött valde att ändå äta fisk och då kunde man fixa det mesta till ett rimligt pris ändå. Men jag saknar deras choklad och sjokoladeboller enormt.