Stressad fralla, som behöver hjälp.

Blandrastik

Trådstartare
Hjälper ett ungt par som har en tvåårig fralla, hane. Paret har precis skaffat sitt första barn. För "säkerhets skull" fick inte hunden vara hemma när bäbisen kom hem, utan nån smart person rekommenderade paret att ha hunden på annat håll. När sen hunden fick komma hem blev den snarast hysterisk så fort nån rörde vid bäbisen. Hunden vrålade och skrek fralla-style, hoppa och studsade mot matte och husse och lyckade vid ett tillfälle riva bäbisen.
Hunden åkte till svärmor ett par dagar, kom tillbaka, nu var det ännu värre, den fick tag i strumpa på bäbisen och nu vet de inte hur de ska hantera situationen.
Jag bara undrar om det finns nån fralla-expert med bra råd. Det här är mattes lilla hjärtegull, som delat säng med matte och husse hela hans liv, han har varit ögonstenen nr 1, han har definitivt inte beställt nån lillebror.
Hade det varit en hund med lite mindre action hade jag nog sett till att hunden fick nosa igenom bäbis, men tyvärr litar matte och husse inte på hunden längre och de törs inte. Vi har so far provat att sitta på sin sida av ett kompostgaller i en öppen dörr, bäbis och husse på en sida, matte och hund på andra sidan. Hunden är helt exas av detta. Jag har jobbat mycket med att hunden ska få utlopp på annat sätt, med lek och aktivering med planen att "inne chillar vi". Han blev så stressad och trött av detta, han är dessutom rejält plattnosad att jag trodde han skulle svimma när han kom in efter de övningarna och han satte ändå igång att skrika och gapa efter bäbisen. Satt matte på golvet och försökte sig på en "trygga famnen" det gick inte . Samma varvantal efter en halvtimme i mattes famn. Vi har jobbat med att begränsa hundens utrymme, men 30 sekunder bakom galler och det kommer ut en raket. 31 sekunder bakom galler och hunden skriker och hässjar så jag får panik.

Tips någon?
 
Hjälper ett ungt par som har en tvåårig fralla, hane. Paret har precis skaffat sitt första barn. För "säkerhets skull" fick inte hunden vara hemma när bäbisen kom hem, utan nån smart person rekommenderade paret att ha hunden på annat håll. När sen hunden fick komma hem blev den snarast hysterisk så fort nån rörde vid bäbisen. Hunden vrålade och skrek fralla-style, hoppa och studsade mot matte och husse och lyckade vid ett tillfälle riva bäbisen.
Hunden åkte till svärmor ett par dagar, kom tillbaka, nu var det ännu värre, den fick tag i strumpa på bäbisen och nu vet de inte hur de ska hantera situationen.
Jag bara undrar om det finns nån fralla-expert med bra råd. Det här är mattes lilla hjärtegull, som delat säng med matte och husse hela hans liv, han har varit ögonstenen nr 1, han har definitivt inte beställt nån lillebror.
Hade det varit en hund med lite mindre action hade jag nog sett till att hunden fick nosa igenom bäbis, men tyvärr litar matte och husse inte på hunden längre och de törs inte. Vi har so far provat att sitta på sin sida av ett kompostgaller i en öppen dörr, bäbis och husse på en sida, matte och hund på andra sidan. Hunden är helt exas av detta. Jag har jobbat mycket med att hunden ska få utlopp på annat sätt, med lek och aktivering med planen att "inne chillar vi". Han blev så stressad och trött av detta, han är dessutom rejält plattnosad att jag trodde han skulle svimma när han kom in efter de övningarna och han satte ändå igång att skrika och gapa efter bäbisen. Satt matte på golvet och försökte sig på en "trygga famnen" det gick inte . Samma varvantal efter en halvtimme i mattes famn. Vi har jobbat med att begränsa hundens utrymme, men 30 sekunder bakom galler och det kommer ut en raket. 31 sekunder bakom galler och hunden skriker och hässjar så jag får panik.

Tips någon?
Vad händer om matte och husse tar med bebis och hunden och går på promenad? Promenera promenera promenera tills hunden inte orkar bry sig längre?
Självklart med bebis i vagn eller sjal eller liknande så inte hunden kan komma åt.
 
Min hund, dock ej fralla, har reagerat likadant fast på valpar. Helt hysterisk och megastressad. Skriker rakt ut och hässjar. Har ju varit svårt att hitta en situation där jag har kunnat träna på det då ju min hund skrämmer livet ur en valp.
Sen skaffade grannen i stugan valp. Höll på att bli galen av hur stressad min hund blev men efter ett tag vande hon sig och nu ignorerar hon bara valpen. Vi har inte låtit dem träffas mer än genom staketet och de har haft den sen i maj.
Så mitt råd är att ha hund och bebis åtskilda, men så hunden kan se bebisen ibland och om möjligt bara i kortare perioder så att alla inblandande har möjlighet att vila emellan. Angående att göra övningar och försöka lugna, iaf när min hund är uppe så mycket i stress så är det omöjligt att få någonsomhelst kontakt med henne så det är bara att ta paus från det som stressar som funkar.
Hunden kommer förhoppningsvis att acceptera vad bebisen är och stressa ner men det tar tid. Förstår det är en superjobbig situation för dem.
 
Vad händer om man säger åt hunden att lägga ner? Alltså istället för att aktivera etc bara styra upp den?
Tycker stress många gånger kan lugnas med ordning och reda sas.
Jag tänker lite lika, ge hunden en uppgift/ tydlig instruktion istället för att låta den själv försöka hitta en lösning.
Min kan gå upp i stress när det är mycket folk omkring, då placerar jag honom antingen i fot eller i transportläge bakom mig om vi rör oss, ligg om vi av någon anledning behöver vara stilla. Så småningom kopplar han av och stressen försvinner. Väldigt lite prat, bara kommandot, "nej" och lugnt "bra".
 
Vår hund var katastrof när det dök upp en bebis hemma. Verkligen svinstressad.
Skällde, gnällde, hässjade, kom inte till ro.

Det som behövdes var tid. Efter några dagar var det så mycket bättre. Efter en vecka var hon rätt chill med bebisen, men ville ha koll och se till att vi tog hand om den ordentligt 😅

Hur lång tid har hunden och bebisen varit hemma ihop?
 
Mitt råd är också tid, ge det tid. Exponering över tid, ungefär som KBT.
Min ena hund blev oerhört svartsjuk när det kom en bebis till familjen (inte mitt barn men en nära släkting som jag träffar flera gånger i veckan). Så fort jag kom i närheten av barnet så skrek han, hässjade, hoppade, ylade och var allmänt apstressad. Tid och exponering var det som krävdes. Det är jobbigt men ger förhoppningsvis med sig.

Edit. Idag bryr han sig inte alls och leker helt problemfritt med barnet, som älskar honom som sin egen.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag behöver er kloka hjälp i frågan om vår lilla franska bulldogg ska omplaceras eller i värsta fall avlivas. Hon är bara 2 år...
2
Svar
37
· Visningar
5 182
Senast: Hermelin
·
Övr. Hund Idag hände det som "inte får hända" (okej nu lät det gravallvarligt och det gick ju bra så "ingen" skada skedd, ingen har dött eller...
2 3
Svar
56
· Visningar
5 915
Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
5 003
Övr. Hund Hej allihopa! Jag är helt ny här och blev tipsad om detta forum då jag använder positiva metoder när jag tränar min tjej. Jag pluggar...
2
Svar
32
· Visningar
12 838
Senast: Milosari
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp