U
ulda
Idag har vi äntligen kommit hem från BB. Sara föddes i torsdags! Det blev en ganska dramatisk förlossning. Vattnet gick vid 01.45, vi åkte in till SÖS vid femtiden. Jag hade tyvärr inte öppnat mig så mycket så det blev ett ganska utdraget värkarbete under dagen. Nån gång på förmiddagen fick jag lustgas och tyckte nog inte det var så kul (förutom att det kändes som första fyllan på länge) men senare fick jag ryggbedövning (rekommenderades eftersom mitt blodtryck var högt) och det var jättejätteskönt. :smirk: Rekommenderas till alla! Tyvärr lossnade en slang från ryggbedövningen när de skulle fylla på och det gjorde skitont just då, så jag fick börja om med lustgasen. Inte förrän vid tiotiden på kvällen kom krystvärkarna och jag slet med dessa i ungefär en halvtimma. Hjärtljuden gick ner och därför kallades en doktor in med sugklocka. Hon gjorde fyra dragningar, men klockan fästes inte trots två fästförsök så då blev det superakut kejsarsnitt istället.
Plötsligt gick allt väldigt fort och jag kördes in till operationsrummet, min chockade man lämnades utanför, jag sövdes och när jag vaknade kändes allt bra igen. Det första jag såg var min man och vår underbara dotter.
På något sätt kändes det som att jag var med om två förlossningar, dels en normal (fast längre) förlossning och dels kejsarsnitt. Det är en erfarenhet jag inte vill vara utan :smirk: men inte heller något jag önskar min värsta fiende...
Efter fem dygn på BB har vi idag kommit hem. BB-vistelsen blev lång mycket pga kejsarsnittet (det tar tid att återhämta sig) och även pga att amingen inte kom igång. Igår ammade hon i alla fall för första gången (poletten trillade ner) och idag har hon lyckats två gånger, så det finns hopp.
Måste också skänka en tanke till alla barnmorskor jag har träffat under dessa dagar (det blev ju en hel del eftersom de jobbar treskift). Vilka hjältar!!! Hur kan en hel yrkeskategori vara så underbara?
Jag kommer nog inte ha tid att hänga här så mycket framöver (min man blir dessutom tokig om jag chattar.... ) men hoppas det är bra med alla, och speciellt er som är i närheten av förlossningen.
Plötsligt gick allt väldigt fort och jag kördes in till operationsrummet, min chockade man lämnades utanför, jag sövdes och när jag vaknade kändes allt bra igen. Det första jag såg var min man och vår underbara dotter.
På något sätt kändes det som att jag var med om två förlossningar, dels en normal (fast längre) förlossning och dels kejsarsnitt. Det är en erfarenhet jag inte vill vara utan :smirk: men inte heller något jag önskar min värsta fiende...
Efter fem dygn på BB har vi idag kommit hem. BB-vistelsen blev lång mycket pga kejsarsnittet (det tar tid att återhämta sig) och även pga att amingen inte kom igång. Igår ammade hon i alla fall för första gången (poletten trillade ner) och idag har hon lyckats två gånger, så det finns hopp.
Måste också skänka en tanke till alla barnmorskor jag har träffat under dessa dagar (det blev ju en hel del eftersom de jobbar treskift). Vilka hjältar!!! Hur kan en hel yrkeskategori vara så underbara?
Jag kommer nog inte ha tid att hänga här så mycket framöver (min man blir dessutom tokig om jag chattar.... ) men hoppas det är bra med alla, och speciellt er som är i närheten av förlossningen.