Jag har själv en rätt stor islandshäst (140+, har dock aldrig mätt honom så jag vet inte säkert), som jag ridit in själv.
Jag köpte honom när han var knappt fyra, då han levt hela sitt liv i unghästflock med undantag för en månad sommaren när han var tre, då han tränades från marken (blev ledd, longerad etc.).
Jag började träna min häst nästan med en gång (dvs i mars det år han fyllde fyra i maj) och höll på med löslongering, skogspromenader, handhästträning, sadel- och tränsvänjning etc. i ca 4 månader. Jag satt på honom första gången på sommaren och började därefter rida mycket korta pass (15-20 minuter) i skritt och trav. Fortsatte rida 2-3 gånger per vecka under hösten (plus träning från marken 1-2 dagar/vecka), successivt längre ridpass, och började med lite galopp samt töltträning. Vila i november-december och därefter igångsättning i januari och lite mer seriös ridträning fr.o.m. februari det år han skulle fylla fem.
Jag tror att det är viktigare att ta det lugnt och försiktigt än att börja sent - man kan säkert göra mycket mer skada genom att snabbinrida en sexåring än att långsamt och försiktigt börja med en fyraåring.
Sedan beror det väl också lite på NÄR hästen växer - man kanske måste ta en paus under perioder då hästen växer mycket. Min häst hade i princip växt färdigt när han kom till mig (även om han såklart har breddat sig en hel del), så på honom var det ju "bara" att bygga muskler.
Jag upplever dock att det tagit lång tid för min häst att riktigt orka bära sig ordentligt, och tycker att det inte har lossnat ordentligt förrän nu (hösten när han är sex). Det vet jag ju dock inte om det beror på att han är stor - han har också rätt stora rörelser, och det tar ju också ett tag att bygga muskler för att klara det.
Jag har läst någonstans om en spattundersökning som kom fram till att hästar som ridits in tidigt (och därmed kanske aningen långsammare?) inte utvecklar spatt i samma utsträckning som hästar som ridits in sent (och snabbare?).