Stöldgods.

[Aliide]

Min hund har inte alltid varit den lättaste att hantera. Men de flesta problemen verkar vi ha löst någorlund. Förutom detta med att han anser att allt stöldgods som är ätbart är hans ingen annans. Eftersom hans mage krånglat så otroligt mycket så har jag inte kunnat arrangera situationer där han kan sno tex. märgben ifrån bord osv. Plus att han går in i sån jäkla försvarsställning, dvs det blir en kamp om det han snott innan jag ens tar i honom. Har naturligtvis kört bytesleken sedan valp, han släpper allt annat stöldgods som inte går att äta.

Han har dock slutat hugga vilt omkring sig mot mig när han äter urtuggade märgben. Första gången han fick det var bara för några månader sedan, och nåde den som närmade sig. Sambon fick rejäla utmorrningar plus utfall riktat mot sig. Han (hunden då) reser ragg ifrån svans till huvud, drar upp läpparna och visar varenda tand. Står han upp ställer han svansen rakt upp likt en kvast. När jag närmar mig sänker han svansen och huvudet något men det hörs fortfarande dova morrningar. Naturligtvis är jag inte rädd för hunden utan går genast fram "Vad fan gör du?", tar benet eller vad det nu kan vara och går därifrån. Beter han sig bra får han något i utbyte.

Det är inte samma grej vid matskålen (som jag iofs inte brukar plocka bort när han äter ) men då har han fått maten. Verkar vara en helt annan sak.

Någon som har haft samma problem men som löst detta?

 

[PIRU]

Sv: Stöldgods.

Min hund har inte alltid varit den lättaste att hantera. Men de flesta problemen verkar vi ha löst någorlund. Förutom detta med att han anser att allt stöldgods som är ätbart är hans ingen annans. Eftersom hans mage krånglat så otroligt mycket så har jag inte kunnat arrangera situationer där han kan sno tex. märgben ifrån bord osv. Plus att han går in i sån jäkla försvarsställning, dvs det blir en kamp om det han snott innan jag ens tar i honom. Har naturligtvis kört bytesleken sedan valp, han släpper allt annat stöldgods som inte går att äta.

Han har dock slutat hugga vilt omkring sig mot mig när han äter urtuggade märgben. Första gången han fick det var bara för några månader sedan, och nåde den som närmade sig. Sambon fick rejäla utmorrningar plus utfall riktat mot sig. Han (hunden då) reser ragg ifrån svans till huvud, drar upp läpparna och visar varenda tand. Står han upp ställer han svansen rakt upp likt en kvast. När jag närmar mig sänker han svansen och huvudet något men det hörs fortfarande dova morrningar. Naturligtvis är jag inte rädd för hunden utan går genast fram "Vad fan gör du?", tar benet eller vad det nu kan vara och går därifrån. Beter han sig bra får han något i utbyte.

Det är inte samma grej vid matskålen (som jag iofs inte brukar plocka bort när han äter ) men då har han fått maten. Verkar vara en helt annan sak.

Någon som har haft samma problem men som löst detta?

Problem o problem jag har kört bytes försvar med ben ex på min hund för o få upp vaktinstikten på såna grejer för jag ville omsätta det i skyddsärmen o det har funkat kanon, men har inte låtit det gått över styr utan när jag ställer på han ellre nån annan ja då är det allvar också, men går jag rakt på han o tar benet ja då inte ett ljud o så tycker jag det ska vara också ska funka i alla lägen. brödera plockade ben av han här i helgen inte ett ljud följer dom blint för o få tillbax benet bara. Har även testat o ställa på han i fullt försvar iof i undvikand-försvar så det är jäklar fulltandvisning o dominans me svans o läggre en tass på benet o så jag jag benet han markerar bara då vad jag ville se me det är ju om han vågar hugga men nej det gör han inte men han ville ha kvar det o det var ett gott tecken på han vet vem som är herre i det här huset, kunde ju lika gärna slutat med fingrarna sönderbitna me skoj o prova *ler* finns dessutom på film
Reser hunden ragg så är den ju osäker för nåt, o skulle aldrig ens acceptera morr i såna situationer.

 

[Aliide]

Sv: Stöldgods.

Problem o problem jag har kört bytes försvar med ben ex på min hund för o få upp vaktinstikten på såna grejer men har inte låtit det gått över styr utan när jag ställer på han ja då är det allvar också, men går jag rakt på han o tar benet ja då inte ett ljud o så tycker jag det ska vara också ska funka i alla lägen. brödera plockade ben av han här i helgen inte ett ljud följer dom blint för o få tillbax benet. Har även testat o ställa på han i fullt försvar iof i undvikand försvar så det är jäklar fulltandvisning o dominans me svans o läggre en tass på benet o så jag jag benet han markerar bara då vad jag ville se me det är ju om han vågar hugga men nej det gör han inte men han ville ha kvar det o det var ett gott tecken på han vet vem som är herre i det här huset, kunde ju lika gärna slutat med fingrarna sönderbitna me skoj o prova *ler*
Reser hunden ragg så är den ju osäker för nåt, o skulle aldrig ens acceptera morr i såna situationer.

Problemet är ju det där med hans mage. Och om jag ger honom ett ben eller om han hämtar ett urtuggat märgben (enda benet han får) så vet han att han faktiskt får detta. Om benet ligger i soffan kan jag lätt gå och ta det ifrån honom. Värre med sambon och andra människor dock. Dom kommer inte i närheten. Men det är som sagt när han stjäl något. Han vet mycket väl om att bordet är ajjajj tex. Han snodde ett fläskkotlettben för inte allt för längesedan, jag kan glömma att byta det mot en Hills I/D-torrfoderkula, eller säga "Loss" då. Det är verkligen HANS.

Tänkte mest på tips hur man gör när situationen hänt, jag vet hur man tränar bort osv. Men för att bryta hans mönster av att gå in i försvar bara sambon går in i samma rum som Focus när han äter ett märgben tex.

Har iofs två problem då; Att sambon ska kunna vistas i samma rum medans F tuggar på sina begagnade märgben samt att jag ska kunna säga LOSS även om det är stöldgods.

 

[Tippan]

Sv: Stöldgods.

Fast nu var det ju tips hon var ute efter... Inte hur cool din hund är

 

[PIRU]

Sv: Stöldgods.

Fast nu var det ju tips hon var ute efter... Inte hur cool din hund är

Det var inte så det var menat...
utan vi körde bytesförsvar han får när vakta när man ställer på han o när man ska ha det så ställer man inte på o då ska det inte vaktas nåt heller för det finns ingenanledning o gå i ett försvar utan retning.

Samma när han skäller bort folk i från fönstret i lägenheten där jag bodde förrut då skällde han på dom o skitsvårto få tyst då starta jag upp han istället o la dit "tyst" direkt han gått i gång o vart knäpptyst o bara titta stod han o små skällde gick det inte o få helt tyst på han.

det jag ville ha sagt men tydligen inte nåt fram var att det många gångre går o gå andra vägen för o få bort ett problem, så länge man är 100 på att man kan styra det.

 

[Blandrastik]

Sv: Stöldgods.

Hunden verkar ju vara, i den här situatioen i alla fall, rejält osäker och i obalans. Vad tror du skulle hända om du reagerar med att inte reagera, och om sambon törs, bara gå fram och ta "bytet" typ, "jag tar hand om det här nu, och jag är inte intresserad av din åsikt, du kan morra bäst du vill"
Det verkar ju vara en fegis, och naturligvis känner du din hund bäst så ta inga risker, men fegisar brukar mest låta.

Skulle hunden välja att nafsa/bita till, så blir det ju tyvärr att den får ta konsekvensen av det beteendet. Men du kanske inte ens kommer dit.

 

[Aliide]

Sv: Stöldgods.

Hade han varit en fegis så hade allt varit mycket enklare. Han må kanske vara en fegis, men en som gärna hugger. Kan inte räkna antalet gånger han suttit i min arm. Sist när vi tränade och jag skulle lugna honom med en försiktig klapp i sidan.

 

[Blandrastik]

Sv: Stöldgods.

Ajdå.

Nåja, du verkar ju vilja behålla hunden ändå, även om jag skulle tycka att ett sådant beteende skulle bli för svårt att hantera med tanke på omgivning. Såvida man inte bor ensam ute i skogen och hunden inte behöver umgås med någon annan.

Har inga andra tips än att se till så att situationen aldrig uppstår, inte lämna mat inom hundhåll, sätt barnspärr på skåpet till soppåsen, inga fler märgben. Båda för hunden och för din och din omgivnings skull. Att du får vakta som en hök både på hunden och omgivningen så att situationen aldrig uppstår.

Hoppas någon fler kommer med mer konkreta förslag.

 

[Lintu]

Sv: Stöldgods.

Bytes lekar. Absolut. Positiv kontakt, iom att hunden är osäker. Vet ju hur ont i magen din hund haft, och detta stärker aggression hos ALLA hundar.
Ha två ben och byt dom med honom, beröm när han byter med dig. Undvik att få upp honom i aggression, innan han fattar att du inte tar ifrån honom hans ben eller skatt. Att bara ta bort allt löser inte problemet. Och ta aldrig helt ifrån honom benet bara för att han är dum, ta bort det och ge tillbaka, förstärk hans förtroende att han får tillbaka benet, att du inte "stjäl" hans saker bara för att du är över i rang. Att han inte behöver vara osäker med sin skatt trots att ni är nära. Dvs att saker som är hans verkligen är hans.
Och att din sambo klargör vem av dom som är över i rang, men att han inte heller "missbrukar" sin rangposition över Focus. Beauceronen är en känslig hund, har stött på en hel drös med "relationsproblem", skulle inte kalla det rent dominansproblem eftersom en del av dom varit veka och därför använt den skärpa dom har till vad dom ser som självförsvar...

Beröm honom om han kommer nära dig med stöldgods, byt det emot ett märgben, eller dylikt. Favvoleksak brukar funka. Men det är så svårt att ge råd över nätet, man bör ofta träffa hunden för att veta varför den gör som den gör, och vad grundorsaken är. Hundar som lider av Focus åkomma med magen har ofta en högre aggression än friska hundar, iom att smärtan stimulerar fram det beteendet hos alla djur.

 

[Tippan]

Sv: Stöldgods.

Det tror jag också är viktigt. Istället för att träna att man ska kunna vara nära när han tuggar märgben så skulle jag aldrig låta situationen uppstå. Situationer som jag vet att min hund och jag inte klarar av sätter jag mig inte i. I så fall skulle jag stänga bort hunden, sätta hunden i hage etc.

Min ena hund kan få vakt över ätbara saker som hon hittar ute. Jag kände igen en del som Lintu också skrev. Jag har en osäker hund med stor skärpa & försvar och jag har nog helt enkelt varit för tuff mot henne i en sådan situation och det gör att hon direkt går i försvarsställning när hon vet att hon har något förbjudet, annars så bjuder hon upp det till mig. Nu så fungerar det ju så att skulle det vara allvarligt så skulle jag kunna ta det av henne, men jag tycker att det är onödigt att bråka om det inte är totalt viktigt.

 

[Lintu]

Sv: Stöldgods.

Undrar lite lätt, om man undviker situationer var konflikter uppstår med ens hund, hur kan man då förbättra sin relation? (syftar på att sätta hunden i hage osv vid benätning). Visst kan vissa problem nonchas bort så att hunden fattar vinken, men att bara undvika saker som är ganska, ska man säga svåra att undvika i vardagen, som tex stöldgods med en pigg unghund? Eller inte låta hunden tugga märgben? Hur kan det hjälpa hunden i sitt sociala liv, att finna sin plats i flocken? Bara nyfiken på hur andra tänker, kritiserar inte. Jag lever i tron att alla betenden som vi ser som problem måste bearbetas tills man finner en flock- och maktbalans var dessa beteenden inte längre skapar ett problem, om ni fattar vad jag menar. (skriver bra virrigt ibland)

 

[Tippan]

Sv: Stöldgods.

Jag tror att man kan ha problem som är övermäktiga att övervinna just här och nu. Det är bättre att börja i botten än i toppen av isberget. Att göra å ett visst sätt kan vara "symtom" på ett annat problem. Då är det bättre att börja i en ände där man vet att man kan "vinna". T.ex. att släppa hunden på ett folktomt ställe än på en stallgård när man börjar att träna inkallning... Börjar man uppifrån så kommer man att förlora och då är det bättre att inte ge sig in i konflikten alls, jag tror att det blir svårare och svårare att lösa upp om man misslyckas flera gånger. Genom stegrande träning så gick vi på 2 dagar och 4 träningspass från "ostadiga" hundar till hundar som var fast i flog fast vi befann oss 20 m bort från hundarna.

 

[PIRU]

Sv: Stöldgods.

Undrar lite lätt, om man undviker situationer var konflikter uppstår med ens hund, hur kan man då förbättra sin relation? (syftar på att sätta hunden i hage osv vid benätning). Visst kan vissa problem nonchas bort så att hunden fattar vinken, men att bara undvika saker som är ganska, ska man säga svåra att undvika i vardagen, som tex stöldgods med en pigg unghund? Eller inte låta hunden tugga märgben? Hur kan det hjälpa hunden i sitt sociala liv, att finna sin plats i flocken? Bara nyfiken på hur andra tänker, kritiserar inte. Jag lever i tron att alla betenden som vi ser som problem måste bearbetas tills man finner en flock- och maktbalans var dessa beteenden inte längre skapar ett problem, om ni fattar vad jag menar. (skriver bra virrigt ibland)

Kan hålla med i det du skriver, man ska undvika o man ska kring gå alla problem varför inte lösa dom istället. Löser man inga problem utan bara hittar omvägar ja då kommer det garanterat nån annanstans leda till andra beskymmer, o flockledar egenskaperna blir ju bara sämre o sämre genom hunden får aldrig några tillrätta visningar överhuvudtaget, vilket en hund mår gott av o veta vem som bestämmer.
O nu säger ja inte att hunden mår gott av bestraffningen i sig men o veta rätt o fel,
hemma o som borta gör man lika var man än är så skapar sig hunden trygghet också.

 

[Lintu]

Sv: Stöldgods.

Well då förstår jag vad du menade, total feltolkning från min sida, ursäktar. Tolkade det lite som om man bara resten av hundens liv skulle undvika alla situationer var "diskussioner" kunde uppstå...
Och det lät rätt sjukt i mina öron.
Man är väl lite trött så här dax...

Men anser inte att alla problem löses på apellplan, utan att problem skall lösas var dom uppstår. Dvs du kan ha fyra dagars träning och ha årets bästa hund i vilken gren du vill, IPO, spår, sök, agility, you name it, och ändå ha situationer hemmavid som är oönskvärda. Och därmed problem som bör lösas.:smirk: Om man då får börja från isbergets topp o plocka isbitar, so be it.

 

[Tippan]

Sv: Stöldgods.

Det var bara exempel på att man ska stegra träningen. Å träning är det ju oavsett vad man vill träna. I all annan träning så börjar man aldrig i den svåra änden, men när det gäller problemlösning så är det mer regel än undantag att det är där man ska börja. Det förstår jag inte... (Ta bort ett beteende, men inte orsaken till ett beteende... Det är bara att dunka något tillräckligt hårt i hundens skalle så löser det sig)

 

[Lintu]

Sv: Stöldgods.

PRECIS. Och det är irrelevant om det är uppmuntran el bestraffning som behövs för att vända en situation, men ser det som huvudsak att man tar tag i problemen istället för att gå runt dom.
Personligen ser jag ingen problemlösning i att låtsas som att det regnar och ta bort allt som kan skapa konflikter med mina hundar.

Jag anses relativt hård gentemot mina hundar, samtidigt som jag anser att många är hårda i fel tillfälle, varav situationen blir maktmissbruk från våran sida, vilket leder till en trotsande hund. En flockledare har inte bara den fulla makten över individer i sin flock, utan är även tryggheten i flocken. Missbrukar man makten, mister man tryggheten, varav man mister kontakten. (dock är detta inte syftat på trådskaparen, jag kan inte yttra mig om den enskilda relationen via en diskussions-sida). Däremot måste man vara hård och rättvis emot en hård hund, samtidigt som en vekare individ skulle ge vika mentalt helt under samma metod, där gäller snarare bara rättvisa Men kuvning utan orsak som hunden uppfattar är aldrig bra i mina ögon, det resulterar bara i en osäker hund. Däremot mår alla hundar bra av gränser, gränser tydliga som stenmurar.
(nu är jag bra trött... fattar nån vad jag säger??..)

 

[Lintu]

Sv: Stöldgods.

Det var bara exempel på att man ska stegra träningen. Å träning är det ju oavsett vad man vill träna. I all annan träning så börjar man aldrig i den svåra änden, men när det gäller problemlösning så är det mer regel än undantag att det är där man ska börja. Det förstår jag inte... (Ta bort ett beteende, men inte orsaken till ett beteende... Det är bara att dunka något tillräckligt hårt i hundens skalle så löser det sig)

NU hängde jag inte riktigt med... har aldrig påstått att man inte ska börja i grunden, men anser inte att benen ska kunna ligga framme hemmavid, trots att de kan skapa ett problem. Nu handlar ju allt detta inte om Focus o Aliide längre utan bara rent metoder som jag förundrade mig över. Dvs att ta bort orsaken till beteendet helt.

Jag ser det mera så här, uppstår ett oönskat beteende tar man tag i det, sen ser man efter grundorsaken... jag ställer mig inte och funderar i två dahgar varför i hela fridens namn gjorde hunden så... Alla hundar i viss ålder testar sina gränser och ledarskap, och detta bör avbrytas, sättet på hur man gör det beror på hur hunden beter sig i helhet under situationen.

Och anser inte att man ska dunka hundens skalle, bättre att borra ett hål o hälla in informationen, det sparar tid
Nej men seriöst, säger fortfarande att jag inte kritiserar utan undrar, tror mest vi uttrycker oss väldans olika...