Sömn.....

[BusBarro]

Vår 1-åriga kille sover så oroligt och ojämnt. Han har sen han föddes sovit dåligt och krävt mycket stöd sen blev det något bättre när han började sova i egen säng och lärde sig ta nappen själv. Men sen kom alla sjukdomar, öroninflammation, halsfluss, flertalet förkylningar.
De senaste månaderna har han dock hållt sig frisk (förutom lite rinnig näsa emellanåt). Han är kollad av läkare och det finns inget fel på honom.

Men till sömnen då. Det är en riktigt jobbig historia... känns som vi försökt allt.
5-minuters metoden, trösta men inte ta upp, ta upp trösta i famnen, samsova. Vi har köpt föreläsningar om sömn och sömnträning.
Vi lägger honom på kvällen i hans säng och han somnar själv, det är inga problem. Bara lägga ned och gå ut. Men på natten, då gallskriker han tills man tar upp honom. Då vill han antingen vara vaken 1-2 timmar, sen somnar han om eller så funkar det ibland att samsova. Problemet är att vi inte sover bra när vi samsover, då han bökar runt en hel del.
Just nu delar vi varannan natt med 1-åringen i gästrummet och varannan natt sover vi i vår säng då kommer alltid 3,5-åringen intassandes mitt i natten och lägger sig.
Vi är två väldigt trötta föräldrar som har svårt att se någon ljusning i denna sömnbrist-dimma.
Är det någon som sitter på några råd, erfarenheter?

 

[Guldaskig]

Vår 1-åriga kille sover så oroligt och ojämnt. Han har sen han föddes sovit dåligt och krävt mycket stöd sen blev det något bättre när han började sova i egen säng och lärde sig ta nappen själv. Men sen kom alla sjukdomar, öroninflammation, halsfluss, flertalet förkylningar.
De senaste månaderna har han dock hållt sig frisk (förutom lite rinnig näsa emellanåt). Han är kollad av läkare och det finns inget fel på honom.

Men till sömnen då. Det är en riktigt jobbig historia... känns som vi försökt allt.
5-minuters metoden, trösta men inte ta upp, ta upp trösta i famnen, samsova. Vi har köpt föreläsningar om sömn och sömnträning.
Vi lägger honom på kvällen i hans säng och han somnar själv, det är inga problem. Bara lägga ned och gå ut. Men på natten, då gallskriker han tills man tar upp honom. Då vill han antingen vara vaken 1-2 timmar, sen somnar han om eller så funkar det ibland att samsova. Problemet är att vi inte sover bra när vi samsover, då han bökar runt en hel del.
Just nu delar vi varannan natt med 1-åringen i gästrummet och varannan natt sover vi i vår säng då kommer alltid 3,5-åringen intassandes mitt i natten och lägger sig.
Vi är två väldigt trötta föräldrar som har svårt att se någon ljusning i denna sömnbrist-dimma.
Är det någon som sitter på några råd, erfarenheter?

Kan inte en sova med 1-åringen i er säng och den andra sover med det äldre barnet i dens säng eller i gästrummet? Då får ni mer plats i er större säng (antar dubbelsäng?) om ettåringen bökar runt.

 

[zassoo]

Jag har tyvärr inga tips, men det låter väldigt jobbigt för er Min ettåring sover också väldigt oroligt just nu och vaknar till många gånger under nätterna. Majoriteten av natten vill han sova på min arm, vilket är väldigt jobbigt men då sover vi i alla fall…

 

[Saigon]

Vår 1-åriga kille sover så oroligt och ojämnt. Han har sen han föddes sovit dåligt och krävt mycket stöd sen blev det något bättre när han började sova i egen säng och lärde sig ta nappen själv. Men sen kom alla sjukdomar, öroninflammation, halsfluss, flertalet förkylningar.
De senaste månaderna har han dock hållt sig frisk (förutom lite rinnig näsa emellanåt). Han är kollad av läkare och det finns inget fel på honom.

Men till sömnen då. Det är en riktigt jobbig historia... känns som vi försökt allt.
5-minuters metoden, trösta men inte ta upp, ta upp trösta i famnen, samsova. Vi har köpt föreläsningar om sömn och sömnträning.
Vi lägger honom på kvällen i hans säng och han somnar själv, det är inga problem. Bara lägga ned och gå ut. Men på natten, då gallskriker han tills man tar upp honom. Då vill han antingen vara vaken 1-2 timmar, sen somnar han om eller så funkar det ibland att samsova. Problemet är att vi inte sover bra när vi samsover, då han bökar runt en hel del.
Just nu delar vi varannan natt med 1-åringen i gästrummet och varannan natt sover vi i vår säng då kommer alltid 3,5-åringen intassandes mitt i natten och lägger sig.
Vi är två väldigt trötta föräldrar som har svårt att se någon ljusning i denna sömnbrist-dimma.
Är det någon som sitter på några råd, erfarenheter?

Stackars er. Vad kämpigt! Har ni prövat att låta barnen sova själva tillsammans?

 

[Sofie.S]

Kan ni få avlastning en period? Har ni familj/vänner som kan ställa upp med övernattning?

Ibland gör man allt vad man kan för att hitta lösningar och det funkar ändå inte. Förhoppningsvis är det övergående, av sig själv - så småningom. Men tills dess kan avlastning vara en god idé så att ni får en paus - och får sova framförallt.

 

[BusBarro]

Kan inte en sova med 1-åringen i er säng och den andra sover med det äldre barnet i dens säng eller i gästrummet? Då får ni mer plats i er större säng (antar dubbelsäng?) om ettåringen bökar runt.

Det skiljer inte mycket i storlek då vi har en dubbelsäng i gästrummet också.

 

[BusBarro]

Stackars er. Vad kämpigt! Har ni prövat att låta barnen sova själva tillsammans?

Nej det har vi inte. Menar du i samma rum eller samma säng?

 

[Guldaskig]

Det skiljer inte mycket i storlek då vi har en dubbelsäng i gästrummet också.

Typiskt! Då skulle jag nog göra som @Sofie.S säger, mycket bra råd!

 

[BusBarro]

Kan ni få avlastning en period? Har ni familj/vänner som kan ställa upp med övernattning?

Ibland gör man allt vad man kan för att hitta lösningar och det funkar ändå inte. Förhoppningsvis är det övergående, av sig själv - så småningom. Men tills dess kan avlastning vara en god idé så att ni får en paus - och får sova framförallt.

Tyvärr inte vi har väldigt små möjligheter till hjälp. Min mamma bor långt bort, min pappa dog innan barnen föddes. Min mans föräldrar bor nära men de har inget intresse av sina barnbarn tyvärr.

 

[Guldaskig]

Tyvärr inte vi har väldigt små möjligheter till hjälp. Min mamma bor långt bort, min pappa dog innan barnen föddes. Min mans föräldrar bor nära men de har inget intresse av sina barnbarn tyvärr.

Finns det någon barnvaktstjänst i närheten där ni bor som ni kan anlita?

 

[Sofie.S]

Tyvärr inte vi har väldigt små möjligheter till hjälp. Min mamma bor långt bort, min pappa dog innan barnen föddes. Min mans föräldrar bor nära men de har inget intresse av sina barnbarn tyvärr.

Har ni några vänner som har barn i samma ålder? Eller någon vän som era barn känner, som kan ställa upp som barnvakt?

Vi har ett nätverk med vänner som har barn i samma åldrar mina egna barn. Nu är de dock äldre än dina (6 och 8 år) vilket kanske gör det enklare. Men vi ”byter tjänster” med varandra utan krav. Jag hjälper dem när de behöver hjälp och de hjälper oss när vi behöver.
Nu är våra barn så pass gamla att de leker väldigt bra vilket gör det enkelt att hjälpas åt.

 

[pajaztar]

Vår 1-åriga kille sover så oroligt och ojämnt. Han har sen han föddes sovit dåligt och krävt mycket stöd sen blev det något bättre när han började sova i egen säng och lärde sig ta nappen själv. Men sen kom alla sjukdomar, öroninflammation, halsfluss, flertalet förkylningar.
De senaste månaderna har han dock hållt sig frisk (förutom lite rinnig näsa emellanåt). Han är kollad av läkare och det finns inget fel på honom.

Men till sömnen då. Det är en riktigt jobbig historia... känns som vi försökt allt.
5-minuters metoden, trösta men inte ta upp, ta upp trösta i famnen, samsova. Vi har köpt föreläsningar om sömn och sömnträning.
Vi lägger honom på kvällen i hans säng och han somnar själv, det är inga problem. Bara lägga ned och gå ut. Men på natten, då gallskriker han tills man tar upp honom. Då vill han antingen vara vaken 1-2 timmar, sen somnar han om eller så funkar det ibland att samsova. Problemet är att vi inte sover bra när vi samsover, då han bökar runt en hel del.
Just nu delar vi varannan natt med 1-åringen i gästrummet och varannan natt sover vi i vår säng då kommer alltid 3,5-åringen intassandes mitt i natten och lägger sig.
Vi är två väldigt trötta föräldrar som har svårt att se någon ljusning i denna sömnbrist-dimma.
Är det någon som sitter på några råd, erfarenheter?

Usch vad jobbigt när sömnen strular.
Varm/kall/kissnödig/hungrig/törstig?
Hur sover han dagtid?

 

[BusBarro]

Usch vad jobbigt när sömnen strular.
Varm/kall/kissnödig/hungrig/törstig?
Hur sover han dagtid?

Vi har testat lite olika men som det är nu sover han med hel pyjamas och strumpor på. Han har en filt i sängen som vi lägger på honom när vi nattar. Några gosedjur längst ner i fotändan för trygghet.
Hungrig känns det inte som, ibland har vi testat mat men det har inte gett den effekten att han somnat om.

Inatt skrek och grät han i 30 minuter och hade ögonen stängda, nattskräck? Jag vaggade honom i famnen men det ville han inte. När jag la ned honom tryckte han sig upp på huvudet och skrek. Till slut fick jag honom lugn och han somnade om hos mig. Men det är så fruktansvärt jobbigt när han gallskriker

 

[BusBarro]

Har ni några vänner som har barn i samma ålder? Eller någon vän som era barn känner, som kan ställa upp som barnvakt?

Vi har ett nätverk med vänner som har barn i samma åldrar mina egna barn. Nu är de dock äldre än dina (6 och 8 år) vilket kanske gör det enklare. Men vi ”byter tjänster” med varandra utan krav. Jag hjälper dem när de behöver hjälp och de hjälper oss när vi behöver.
Nu är våra barn så pass gamla att de leker väldigt bra vilket gör det enkelt att hjälpas åt.

Det har vi väl men de har egna barn och jag hade inte känt mig bekväm att låta de ta hand om honom på natten med tanke på att vi emellanåt får sova 2 timmar på en natt. Han skriker så mycket ibland att han väcker vårt andra barn och jag hade inte velat att hela deras familj inte skulle få sova

Det är jättetråkigt att vi inte har möjlighet till avlastning/barnvakt såklart, men samtidigt hade det inte gjort någon jätteskillnad för oss i detta läge. Om vi hade haft hjälp 1 gång i månaden på natten så är det fortfarande 29 andra nätter i månaden vi måste reda ut.

Därför undrade vi om någon har gått igenom något liknande, hur man tacklat det, finns det något vi kan förändra?

 

[Eli]

Vår äldsta höll också på så där på nätterna tills han var runt 2 år. Vaknade och gallskrek flera gånger varje natt. Han gallskrek alltid när han vaknade, även på morgnarna och när han sov dagtid. Otroligt jobbigt. Vi kunde absolut inte lägga honom i egen säng, han var tvungen att ha kroppskontakt för att kunna sova och dessutom fick man inte vända ryggen åt honom för då vaknade han. Det var den absolut jobbigaste tiden i mitt liv, fick panikångest och gick i KBT, så jag fattar att ni har det kämpigt Det blev bättre när han var runt 2 år, vet ej varför och det var inget vi gjorde. Det enda tips jag har är att ta varannan natt. Samsov med den stora i ett annat rum så slipper ni bli väckta mitt i natten av barn som kommer in. Och öronproppar i.

 

[Saigon]

Nej det har vi inte. Menar du i samma rum eller samma säng?

Samma säng.

 

[vemsomhelst123]

Vår 1-åriga kille sover så oroligt och ojämnt. Han har sen han föddes sovit dåligt och krävt mycket stöd sen blev det något bättre när han började sova i egen säng och lärde sig ta nappen själv. Men sen kom alla sjukdomar, öroninflammation, halsfluss, flertalet förkylningar.
De senaste månaderna har han dock hållt sig frisk (förutom lite rinnig näsa emellanåt). Han är kollad av läkare och det finns inget fel på honom.

Men till sömnen då. Det är en riktigt jobbig historia... känns som vi försökt allt.
5-minuters metoden, trösta men inte ta upp, ta upp trösta i famnen, samsova. Vi har köpt föreläsningar om sömn och sömnträning.
Vi lägger honom på kvällen i hans säng och han somnar själv, det är inga problem. Bara lägga ned och gå ut. Men på natten, då gallskriker han tills man tar upp honom. Då vill han antingen vara vaken 1-2 timmar, sen somnar han om eller så funkar det ibland att samsova. Problemet är att vi inte sover bra när vi samsover, då han bökar runt en hel del.
Just nu delar vi varannan natt med 1-åringen i gästrummet och varannan natt sover vi i vår säng då kommer alltid 3,5-åringen intassandes mitt i natten och lägger sig.
Vi är två väldigt trötta föräldrar som har svårt att se någon ljusning i denna sömnbrist-dimma.
Är det någon som sitter på några råd, erfarenheter?

Vår dotter har alltid sovit rätt bra, men hade oxå en period när hon vaknade och var otröstlig mitt i natten. Det gick över runt 2 som många skrivit. Jag lider med er och håller med övriga om att kan ni hitta avlastning någonstans? Det kanske inte behöver vara över natten men några timmar på helgen? Har ni syskon/släkt ni kan få hjälp av om föräldrarna inte kan/orkar? Vi bor långt ifrån all släkt men min dotters faster älskar att få ha henne själv några dagar ibland (hon har stora barn, den yngsta är 9 så hon får ju lite hjälp av dem oxå)

 

[Verdandi]

Sov när ni kan, ta alla tillfällen i akt. Är man helt slut för att nattsömnen är förstörd, så sov på dagen. 20 minuter ger mer återhämtning än man kan tro.

Lite praktiska förslag, allt kanske inte passar er i er situation.

Är ni båda med barnen kan den ena låta den andra sova. Är man ensam, så sov/vila när barnet sover dagtid.
Ha barnvakt dagtid och passa på att sova då.

Turas om att en har båda barnen nattetid, så den andra får en hel natt med djupsömn.
Den som sovit utan barn får istället ta morgonen med barnen och låta den andra få sovmorgon.

Den som jobbar kan nyttja ev. vilorum på jobbet för återhämtning.⁹

Barnsäkra ett rum och lägg t.ex. en madrass på golvet och vila vid de tillfällen barnet är nöjt/underhåller sig själv med något lämpligt. (Man sover kanske inte, men bara att få sluta ögonen en stund när barnet är tryggt ger mycket.)

Skala bort "onödiga måsten" eller effektivisera dem, så att ni får mer möjlighet till vila och återhämtning.

Se till att ni och barnen får dagsljus tidigt på dagen. Det främjar allas sömn.

Räkna inte med att ettåringen kommer få någon bättre sömn den närmaste tiden. Sömnen kommer att förändras. Hjärnan och sömnen behöver mogna. Det kommer dock bli bättre, så håll ut och sov när ni kan.

 

[Gunnar]

Jag har rensat bort en del inlägg.

 

[BusBarro]

Vår dotter har alltid sovit rätt bra, men hade oxå en period när hon vaknade och var otröstlig mitt i natten. Det gick över runt 2 som många skrivit. Jag lider med er och håller med övriga om att kan ni hitta avlastning någonstans? Det kanske inte behöver vara över natten men några timmar på helgen? Har ni syskon/släkt ni kan få hjälp av om föräldrarna inte kan/orkar? Vi bor långt ifrån all släkt men min dotters faster älskar att få ha henne själv några dagar ibland (hon har stora barn, den yngsta är 9 så hon får ju lite hjälp av dem oxå)

Känns som många säger att det blir bättre runt 2.
Vi har tyvärr svårt med avlastning, vi har ingen släkt i närheten mer än svärföräldrarna och de är inte aktuella av olika anledningar tyvärr.
Vi försöker hjälpas åt så mycket vi kan mannen och jag så den ena iaf får några bra timmar på natten. Men eftersom den lille skriker i perioder mycket på natten är det svårt för oss att ha båda barnen på natten. Det blir alltid att vi måste ta varsin.
Den stora killen sover ju bra som tur är, men han kommer alltid in till vårt sovrum på natten och vill sova där. Vilket han såklart får.