Slutat rida, mår skit

[sasaja]

För ungefär 1 månad sedan slutade jag rida på ridskola, det enda som jag hade kvar inom ridning.
Jag hade rätt nyligen slutat som medryttare på en annan häst pga att det inte funkade där, jag har sen längre tillbaka varit medryttare på 3 underbara hästar som varade i 1 år med en kompis, tyvärr slutade vi där också då skolan tog över men ägaren hälsade att vi kunde bara höra av oss ifall vi ville ta en sväng.
Jag slutade rida på ridskola då det helt enkelt blev jobbigt med ekonomin och jag kände att jag var fast i min utveckling, jag utvecklades inte utan var fast på samma plats i månader.
Nu har jag ingen häst att rida och att hitta en medryttar häst här i närheten där jag bor är i princip omöjligt.
Jag har suttit och gråtit när jag kollar tillbaka på när jag red och saknar det som in i!
Är grått färdig bara av att skriva detta, jag blir avis när en bästis till mig kanske ska rida en häst till hennes mammas kompis. Det är bara en en gångs grej (antar jag) men det gjorde ändå mig sur men främst ledsen..
Jag vet bara inte vad jag ska göra av mig själv, vågar inte ta kontakt med ägaren till de tre hästarna så det slutar bara med att jag blir mer och mer ledsen. Saknar 1 häst extra mycket som hon äger då jag kände att jag kom närmre honom än min kompis och att vi hade det här speciella bandet.
Det gör så ont att behöva känna sig så hjälplös och vet inte vad jag ska göra av mig själv och har ingen aning om varför jag skriver det här för första början, känner bara att detta är det enda stället jag kan gå till vid dessa problem ♥

 

[Loons]

Jag tycker du skal fundera om det inte kan fungera det första stället som du gillade så mycket. Vart där finns vilja finns där väg Om du ser till att lägga upp ett bra vecko schema för lektior och sånt borda det kunna fungera bredvid skolan. Jag tycker inte du skal ge upp, men tvärtom kämpa för det, särskillt om den hästen kändes rätt

 

[tara]

För ungefär 1 månad sedan slutade jag rida på ridskola, det enda som jag hade kvar inom ridning.
Jag hade rätt nyligen slutat som medryttare på en annan häst pga att det inte funkade där, jag har sen längre tillbaka varit medryttare på 3 underbara hästar som varade i 1 år med en kompis, tyvärr slutade vi där också då skolan tog över men ägaren hälsade att vi kunde bara höra av oss ifall vi ville ta en sväng.
Jag slutade rida på ridskola då det helt enkelt blev jobbigt med ekonomin och jag kände att jag var fast i min utveckling, jag utvecklades inte utan var fast på samma plats i månader.
Nu har jag ingen häst att rida och att hitta en medryttar häst här i närheten där jag bor är i princip omöjligt.
Jag har suttit och gråtit när jag kollar tillbaka på när jag red och saknar det som in i!
Är grått färdig bara av att skriva detta, jag blir avis när en bästis till mig kanske ska rida en häst till hennes mammas kompis. Det är bara en en gångs grej (antar jag) men det gjorde ändå mig sur men främst ledsen..
Jag vet bara inte vad jag ska göra av mig själv, vågar inte ta kontakt med ägaren till de tre hästarna så det slutar bara med att jag blir mer och mer ledsen. Saknar 1 häst extra mycket som hon äger då jag kände att jag kom närmre honom än min kompis och att vi hade det här speciella bandet.
Det gör så ont att behöva känna sig så hjälplös och vet inte vad jag ska göra av mig själv och har ingen aning om varför jag skriver det här för första början, känner bara att detta är det enda stället jag kan gå till vid dessa problem ♥

Sätt ut en annons om medryttare så får du se vad som händer. Händer inget så hör du av dig till där du trivdes förut. Det är bara gno på , det är klart du mår dåligt om du inte har hästar runt dig. Nu får du sätta igång och åtminstone skaffa en sköthäst. Lycka till, kramisar.

 

[matildamilton]

Ta alla möjligheter du får! Snöa inte in dig helt på det här med medryttarhäst, var öppen för allt. Satt själv en sommar för drygt 4 år sen och klättrade på väggarna av hästabstinens. Men av en ren händelse råkade en granne känna en tjej med ett litet travstall där det behövdes hjälp. Hänger än idag i det stallet och har lärt mig enormt mycket på att vara där och hjälpa till (utom att faktiskt köra häst, men det lärde jag mig på annat håll). Var väldigt kritisk i början, trav var väl bara en sport för gubbar. Men se nu har jag nyss blivit klar med ponnymontélicensen och blir nästa vecka klar med körningen också.

Så ta vartenda chans du får. Det behövs alltid hjälp i stall, spelar ingen roll om det är hopp-, trav- eller dressyrstall. Stå på dig, skicka mejl och prata med folk omkring dig.

 

[purity_666]

varför vågar du inte kontakta personen med 3 hästar?