Sluta ha katten i sovrummet

ufot

Trådstartare
För mig har det alltid varit självklart att katten får vara i sovrummet och sova i min säng.

Tyvärr lider jag av värk i kroppen, framförallt från höft och knä. I stort sett väntar jag ”bara” på ny höft- och knäled, men när det blir är svårare att säga.

Min katt kommer och går under natten. Detta är inget som stör mig eftersom hon aldrig väcker mig. Problemet är att hon vill sova på mig, antingen på knäet, eller på höften. Detta gör ont.

Jag har redan nu svårt att sova pga värk från knä och höft. Går på stark smärtlindring (morfin), men det räcker inte fullt ut, tyvärr.

När katten ligger på mig förvärras det hela. Samtidigt är det så skönt att ha en spinnande katt i sängen. Jag har försökt få henne att lägga längre bort ifrån mig (plats finns), men hon flyttar sig hela tiden närmare och det slutar med att hon ligger på mig, varav jag får ont, puttar bort henne … och hon återvänder efter en kort stund och lägger sig på mig igen. Detta upprepas åtskilliga gånger under natten

Detta är tyvärr ohållbart, och blir än mer ohållbart när jag (äntligen) blir opererad.

Ni som som (av olika skäl) inte kan ha katten i sovrummet på nätterna, hur gör ni? Hur reagerar katten? Skriker eran katt utanför sovrumsdörren? Om ja, hur hanterar ni det?

Ni som har varit tvungna att sluta ha katten i sovrummet, hur har ni gjort? Hur har katten reagerat?
 
Jag satt precis och funderade på samma sak. Maggan håller mig vaken om nätterna, hon vill gosa och är uppe i ansiktet på mig och stryker sig.

Jag har provat att helt enkelt stänga dörren. Det resulterade i tre skrikande katter som klöste på dörren.. Kanske hade det gått över om vi väntat ut dem, men det gick ju inte sova pga det..

Ska testa att ha dörren stängd dagtid och se hur de reagerar. Förmodligen ingenting, det är nog mest att de vill vara med oss..
 
Våra skrek och klöste och hoppade på dörren. Så vi stängde in dem två dörrar bort. Det enda som funkar är att vara konsekvent. Katten kommer förmodligen vara upprörd tyvärr men jag kan inte se att du har nåt val om inte katten accepterar att sova bredvid dig istället för på dig.
 
Jag försökte en period när jag upplevde att de störde min sömn men hade två mycket upprörda katter. Den ena satt som längst 1,5h och blandade krafs med konstant jamande, jag tog tiden. Blandat mellan uppgivenhet och avgrundsvrål 😅 Efter två månader gav jag upp och släppte in dem igen.
 
Mina nuvarande har accepterat läget (de får inte längre sova med mig på vardagar, eftersom lektid startar ett par timmar innan jag sovit färdigt :meh:). 5 min innan väckarklockan ringer hänger de i dörrhandtaget dock, måste givetvis ha dörren låst.

Det viktiga här verkar vara att det finns en bra sovplats precis utanför dörren, och att det är förutsägbart för dem när man får vara med och inte. Vi har en nattningsritual där jag först ligger på soffan en timme, så att vi kan ta allt kvällsgos då.

Det märks dock att de trivs bättre om de får sova med mig, koraten blir mer plåster på dagarna om han inte legat nära på natten, och unga fröken vill egentligen alltid ha matte under uppsikt och behöver mer morgonlek innan jag går.
 
Min krafsade på dörren och jamade. Jamningarna ignorerade jag men vid krafs gick jag upp, öppnade dörren och korrigerade, antingen genom att fräsa eller så hade jag en vattenspruta tillgänglig. Tog typ tre gånger innan hon gav sig. 😊 Hon jamar lite om hon hör att vi vaknar men ger sig.
 
Min krafsade på dörren och jamade. Jamningarna ignorerade jag men vid krafs gick jag upp, öppnade dörren och korrigerade, antingen genom att fräsa eller så hade jag en vattenspruta tillgänglig. Tog typ tre gånger innan hon gav sig. 😊 Hon jamar lite om hon hör att vi vaknar men ger sig.

Oj, det där hade min första sett som en rolig lek. Han visste att han var snabbare än jag och hade tyckt att vattenspruteleken hade varit mycket bättre än att bli ignorerad.
 
Min hade sett det som en utmaning och rolig lek :rofl:

Alla korater jag ägt hade också sett det som en vinst att få matte att reagera, oavsett vad konsekvensen blir. :rofl:

(Ja, på den tiden jag tänkte att vatten kunde vara effektivt för att lära ungkatten var man inte får vara blev det snabbt en tävling där hon testade hur långt hon hann springa på bordet innan jag nådde vattenpistolen. Varv efter varv. Mycket effektivt sätt att se till att katten var på "fel" ställe. :banghead::rofl:)
 
Vi vande redan från början vår katt vid att sova i vardagsrummet, som är i en annan del av lägenheten än vårt sovrum. Ibland försöker han smita undan när det är läggdags, men vi burkar slänga in ett par godisar i rummet som han får jaga efter medan vi stänger dörren. På det viset blir det en positiv grej för honom (även om han såklart helst hade velat fortsätta ha tillgång till hela hemmet) och samtidigt är det en väldigt tydlig rutin som talar om att nu är det sovdags. Vi har aldrig haft problem med att han klagat men det kan såklart vara annorlunda när vanan inte befästs redan från början så att säga. Om möjligt hade jag dock satsat på att stänga in henne i en del av hemmet (givetvis med tillgång till vettig sovplats, kattlåda, vatten och ev mat) där hon inte har direkt tillgång till din sovrumsdörr, då lär hon bli mindre störd/uppspelt av minsta ljud från dig och du lär bli mindre störd av ljud från henne. Och så är det såklart viktigt att vara konsekvent, men det tänker jag är ganska självklart :)
 
Det är verkligen svårt att stänga ute en katt från sovrummet om den fått vara där tidigare 😅

Min katt krafsar/hoppar och skriker om jag stänger sovrumsdörren. Jag har tänkt att han måste lugna ner sig tillslut men efter 4 timmar och knackning från grannarna har jag fått ge upp. Det skångrar ju i hela lägenhetshuset 🤣 Då har han ändå haft en nattrutin (umgås och leka på kvällen, ge mat och godis gömt i övriga rum) och gott om sovplatser utanför sovrummet.

Det som funkat okej har varit att ställa kompostgaller framför dörren så han inte kommer åt att krafsa och så öronproppar på det. Han blir ju som sagt väldigt stressad, så jag utsätter inte honom för det igen.
Han lärde sig även att skruva ut gallret från haken den satt fast med i väggen 🙄
 
Tack för alla tips!
Det mest typiska är att det finns gott om plats i sängen. Hon stör mig aldrig.

Om jag bara kunde lära henne ligga bredvid och inte på…

Ska försöka ett tag till och vara mer bestämd när jag puttar bort henne och se om hon kan förstå att det är ok att ligga bredvid, men inte på.
 
Tack för alla tips!
Det mest typiska är att det finns gott om plats i sängen. Hon stör mig aldrig.

Om jag bara kunde lära henne ligga bredvid och inte på…

Ska försöka ett tag till och vara mer bestämd när jag puttar bort henne och se om hon kan förstå att det är ok att ligga bredvid, men inte på.
Kan du ha en speciell filt för henne bredvid dig i sängen (kanske Feliway-preppad?) och ge godis där när du flyttar henne från knäet eller höften?
 
Jag har en kattsäng bredvid mig i sängen som jag lägger Sune i om jag störs av att han ligger på mig, 7kg känns :D. Det funkar bra, han verkar fatta det och ligger kvar, fram tills en möjlig lillbus får för sig att lägga sig där och brottas :rofl: och allt övergår till jakt.
 
Megara är till en del som du vill ha @ufot Hon ligger bredvid mig i sängen, antingen vid fötterna under täcket eller mellan benen innan vi ska somna och hon migrerar ner. Däremot så har jag ibland vaknat och är helt ledbruten eftersom hon ligger på benen, vid knäna. Uppenbarligen har jag inte märkt det. Mest gillar hon att ligga bredvid ovanpå täcket.

Nikita min förra, var däremot en riktig klisterkatt som alltid skulle ligga med nosen inkörd i min armhåla eller i en kringla mellan nacken och axeln. Jag vet att hon, hos sin tidigare ägare inte sov i sovrummet och var helt ok med det. Hon hade sitt klätterträd där hon sov i en korg. Megara är jobbigare. Jag har ju stängt ute henne ibland när hon tuggat på sladdar/kablar för att få upp mig. Eller slickat frenetiskt. Hon gräver och hojtar en del men öppnar jag inte dörren så går hon därifrån. Även om hon, om frukosten blir försenad så klagar hon bittert. Om jag stapplar upp och ger henne mat - inte direkt världens bästa idé iofs - så går hon ibland och lägger sig i trädet eller på sängen.

Spånar, har du försökt att stänga ut katten under dagen när du är i sovrummet? Så den vänjer sig vid stängd sovrumsdörr. Och att alltid ha dörren stängd så den vänjer sig vid att sovrummet inte är tillgängligt. På dagen är det ju mycket lättare än på natten när det klagas.
 
När jag och Hera är hemma sover hon ibland i sängen, och om jag rör mig för mycket brukar hon gå och lägga sig någon annanstans. Men om vi är bortresta vill hon absolut sova PRECIS där jag är. Ingenting kan rubba henne då. Så när vi är bortresta har jag med mig hennes "extrasäng", en liten hundbädd, som jag antingen lägger på fotändan av sängen jag sover i eller på en stol bredvid sängen. Då sover hon där.

Det kanske hade varit ett alternativ att testa?
 
Tack för alla jättebraiga idéer!

Planlösningen på lägenheten gör att jag inte kan stänga in henne i ett annat rum. Hur jag än gör har hon alltid tillgång till sovrumsdörren.

Det är inga problem att stänga ute henne från sovrummet dagtid. Hon ligger nästan alltid i sitt klösträd när hon är själv hemma.

Hon är egentligen inte en plåsterkatt. Dagtid när jag ligger i soffan är det inga problem. Då ligger hon ibland bredvid mig och kelar. Ibland lägger hon sig bredvid fötterna och kan ligga och sova där länge. Det är enbart nattetid hon vill ligga på mig.

På benen har hon slutat ligga. Hon försökte några gånger, men jag ”sparkade” bort henne. (Hittade inget bättre ord, självklart sparkar jag henne inte, jag tog bort henne med foten). Detta fungerade.

Jag får helt enkelt pröva att vara mer tydlig att ta bort henne när hon lägger sig på och berömma när hon lägger sig bredvid.

Jag vill egentligen inte stänga henne ute från sovrummet. Hon är som sagt ingen som stör (har aldrig väckt mig) och uppskattar att sova med mig och jag uppskattar att ha henne i sängen också…
 
Min man är (tämligen svagt) allergisk.

För att kunna bo med fyra katter, så har vi bestämt att de inte får vara i sovrummen, vare sig dagtid eller under natten såklart.

Så för våra yngre katter, så har sovrummen aldrig varit tillgängliga, medan för den äldre katten, så fick den vänjas vid att inte kunna komma in i sovrummen.

Det tog ett tag, faktiskt ett par månader, innan den katten slutade krafsa och låta vid sovrumsdörren.

Det var uthållighet som gällde, och att acceptera att det blev en liten åverkan på målningen på dörren efter krafsandet.

Så här, ett antal år senare, så är de stängda dörrarna accepterade under natten.

Observera att vi konsekvent, dygnet runt har stängt till sovrummen! Det är enklare för oss, och förhoppningsvis mer begripligt för katterna.
 
Jag har alltid haft katterna i sovrummet men eftersom jag är allergisk och Oscar vill sova i mitt ansikte har jag fått ge upp 😅
De jamades och krafsade en hel del i början men jag väntade ut det och nu är det lugnt.
Jag brukar låta dem komma in på morgonen för gos i sängen en stund så när de hör att jag är vaken kommer de och jamar 😄
 

Liknande trådar

Övr. Katt Hejsan, jag heter Jonas och har en blandras (50% ragdoll, 50% huskatt) vid namn Lizzy, hon är ett år gammal om ett par dagar och är...
Svar
8
· Visningar
2 368
Senast: Praefatio
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
4 003
Senast: __sofia__
·
Övr. Katt Jag skulle vilja ha lite egna erfarenheter (och inte bara tyckande) om hur det fungerar? Vår katt är som vårt barn och vi planerar inte...
Svar
12
· Visningar
3 957
Senast: malumbub
·
Övr. Katt Jag har en drygt femårig kastrerad siameshona som senaste två åren levt med en äldre hankastrat, också siames. De två var mycket goda...
2 3
Svar
42
· Visningar
6 087

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp