Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

[ako]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Eh!? Om man har följt Alexandras trådar och hennes vedermödor med hästarna borde man väl vid det här laget ha förstått att hon knappast är försumlig eller bristade i sin hästhållning!?!? Hon vänder sig ju ta mig tusan ut och in för att göra det så bra hon kan för dem, och att döma av hennes inlägg här på Buke (som ju är det enda jag känner till av henne och er alla andra här) har hon även gott om såväkl kunskap som erfarenhet. Den skada som hennes Vision har är ju dessutom medfödd, och knappast något A rår för.

Jag tycker, trots att du slänger in en Brasklapp med att Du inte vill verka taskig, och att A inte ska ta detta "fel" att ditt inlägg var väldigt onödigt. Det sista man behöver höra när man lägger hela sin själ och alla sina pengar på hästarna, men är förföljd av ständig otur, är väl för 17 att man är försumlig ...

 

[ridtravare]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Det är väl så att man inte jämt kan välja. Att ändra i en flock är ju alltid riskabelt. Att ha hästen i en oharmonisk flock är ju ännu mer riskabelt.

Ibland är det svårt att veta iförväg vilka som går bra ihop. Ibland lyssnar man inte på sin magkänsla. Ibland måste man prova och hoppas det går bra... Fast ärligt talat - då blir det ofta fel också. Det är väl olika
h u r mycket skadad hästen blir.

Och där tycker jag att Kele haft väldig otur i sitt liv! Det verkar vara en häst som utmanar ödet!

 

[Asa_S]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Är säkert ingenting, men när jag läste beskrivningen av VF ringde direkt alarmklockorna hos mig. Vi hade här en häst som blev sparkad på utsidan av överarmsbenet, i höjd med armbågen. En svullnad uppstod och hästen slääpade tån, ville inte böja lederna i benet. Det gick ner/till sig på 1 dryg vecka, men 2 veckor senare bröt hästen benet under en ridtur. Veterinären som gjorde nödslakten gissade att en fraktur hade uppstått av sparken, men under det lilla benet som sitter där på utsidan och som alltså var det som stabiliserad upp det hela, och när hästen klev på en sten höll det inte längre... Nu verkar det ju som om det är knät i det här fallet, om jag förstod rätt, och dessutom har hon ju brallat en del. Men efter det bestämde jag mig för att lita på magkänslan. Hoppas att det går bättre för er!

 

[Alexandra_W]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Med risk för att göra dig väldigt ledsen

Jag skriver inte detta för att vara elak, det får du inte tro.

Men kanske finns det brister i din hästhållning som gör att du råkar ut för alla dessa skador och olyckor på hästarna?

Så mycket skador som du verkar få på dina hästar är i mina ögon inte riktigt normalt.

Väldigt ofta är det vissa hästägare som har "otur", men jag tror inte på otur.

Visst någon enstaka gång, men inte gång efter annan. "Oturen" kan bero på brister i hästhållning, såsom att man inte haft tillräcklig framförhållning, felaktig ridning mm.

Vet du med dig att detta inte är så i ditt fall är allt frid och fröjd

Jag skrev detta i tråden för jag ville inte PM a. Det här är på inget sätt menat som ett personligt påhopp, därför vill jag att alla ska kunna läsa vad jag skriver och antagligen :smirk: hacka mig i småsmulor för att jag vågat skriva så här.

Jag hoppas du kan ta det för vad det är.En reflektion från min sida och ev en hjälp på vägen.

I övrigt lycka till!

Ingen fara, jag har skärskådat hästhållningen under lupp flera gånger för att se om jag kan hitta brister. Men hur jag än vrider på det så det enda jag kommer fram till som kan minska skadefrekvensen/risken för skador är tre saker:

1. Sätta dem i platta, mindre hagar
2. Sätta dem utan sällskap (dvs en och en)
3. Ställa dem på box mer (dra ner hagtiden)

I övrigt så kommer jag inte på någonting. De går ute långa dagar, i stora hagar som innehåller både fria, öppna ytor samt stock och sten (och då inte bara bildligt utan bokstavligen). Och det är två (talar om mina två nu) energiska, busiga yrväder till hästar i hagen. Det röjs dagligen enligt fullt ös medvetslös och mer än en gång jag blundat och tänkt 'AKTA BENEN!' när de i full galopp drar uppför eller nerför slänten med alla stenarna. Ironiskt nog har de aldrig skadat sig under det där vilda buset (minus valackens broddskador men de räknar jag inte de var mest irriterande). Utan det är när det någon gång av någon anledning uppstått oroligheter/panik i hagen de skadorna kommit. Sen har vi iofs sådana käcka saker som att trampa in en pinne på fel kvadratcentimeter i hoven och så..

Jag har haft EN sparkskada på 20 år, och då ska man veta att jag har fullbroddade hästar ihop vintertid. Men jag är NOGA med att se till att hästarna verkligen går ihop (även om jag som synes ibland misstar mig). Har aldrig bitskador etc, de slåss/bråkar liksom ALDRIG (mina två) utan de BUSAR. Och jag är ju för att en häst ska vara just HÄST så långt det är möjligt. Och jag vet att varje dag jag släpper ut så riskerar jag ett brutet ben, om oturen är framme. Samtidigt, det måste vara balans mellan 'jag vill ha friska, oskadade hästar att rida' och 'jag vill ha GLADA hästar som så långt det går lever ett normalt hästliv'.

Men något mindre nergiska individer, mindre hagar, en och en och mindre utetid skulle säkert minska skadefrekvensen lite. Fast om jag skulle genomföra det DÅ skulle jag anse att det fanns rejäla brister i min hästhållning

 

[Alexandra_W]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

En annan vinkel: Kanske det inte är hästhållningen, utan snarare valet av hästras som är felet?
Har själv islandshäst, och han blir trasig, trampad och biten då och då, men inte en enda gång blir det varmt, svullet, hältor och grejer... *peppar, peppar* Medan bekantas hästar blir blockhalt för minsta skrap på benet...

Men allvarligt... Alex, kanske bättre att ha de där vilda ungdomarna i en hage med liite mindre sten och sånt, iaf tills de blir liiite äldre och lugnare? Och så skulle jag då aldrig tolerera att någon häst beter sig sådär illa som inackorderingen gör... Inte kan den gå i samma hage som småungarna om det ska bli sånt där?

//Islandshästen - Gudarnas häst *kärlek*

Sällan de svullnar av sår faktiskt, och ingen av mina är speciellt pipig, dvs det ska rätt mycket till innan de kinkar. Däremot är du nte helt fel ute med hästrasvalet som faktor. En något mindre..energisk ras, eller individer, skulle ju minska andelen tokbus, och således skaderisken. Men som sagt, skador under bus har jag faktiskt i princip inte haft, utan de (när de slår sönder sig) kommer när det av någon anledning blir oro i hagen. Händer inte ofta men NÄR det händer så blir det uppenbarligen lite rejälare..

Inackorderingen åkte ut ur vinterhagen samma dag, men de går ihop på betet. Jag är BENHÅRD med att en häst som missköter sig i flocken åker ut. Mer än en inackordering har stått 'isolerad' här då den inte kunnat sköta sig. Men samtidigt lär man ju ge det en period i början innan de hittat sin rang. Och visst, inackorderingen var bossig och matelak, och tog ut det på Kele (eftersom Kele är enda nedanför i rang), men i övrigt extremt välvillig mot Kele. Det var dock inte 'hugg och slag' utan HOT om hugg och slag, och Kele drar som en avlöning när ranghögre hästar säger åt henne. Samtidigt kunde de stå och äta ihop, stå nära etc. Så jag avvaktade för att se om det skulle stabilisera sig. Och det gjorde det, men som ur det blå kunde inackorderingen tycka 'FÖRSVINN* till Kelem oprovocerat. Det var där jag beslöt mig för att isolera ut inackorderingen. Samma dag som jag skulle det blev hon vänligheten själv och det var iiinga problem någonstans, de åt ur samma höhög, vilade ihop etc. Så då fick hon ju vara kvar. Och det var lugnt som i kyrkan i tre veckor, inte några indikationer på återfall i annat beteende alls. Förrän då när det uppenbarligen gick åt skogen på lösdriften då, och inackorderingen åkte då omedelbart ut, och får bara gå ihop med de andra på betet. (Inackorderingen ägnar tiden i egen hage åt att stå vid stängslet och prata snällt med Kele och blir väldigt orolig om Kele försvinner utom synhåll..suck..hästar..)

Sen tror jag förresten tioåriga valack skulle bli lite förnärmad om han fick höra att du kallade honom småtting Iofs blev han aldrig äldre än två år när det gällde att busa i hagen, men han föredrar nog att kallas mogen man i sina bästa år tror jag. Och byta hage, se motiveringen ang bus kontra panik/andra hästars inblandning, så ser jag inte att hagbyte som aktuellt. Den 'äldre ynglingen' fick btw sin gaffelbandsskada i platt gräshage utan minsta ojämnhet eller sten, så tänker skit hända så händer det oavsett är jag rädd.

 

[Alexandra_W]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Är säkert ingenting, men när jag läste beskrivningen av VF ringde direkt alarmklockorna hos mig. Vi hade här en häst som blev sparkad på utsidan av överarmsbenet, i höjd med armbågen. En svullnad uppstod och hästen slääpade tån, ville inte böja lederna i benet. Det gick ner/till sig på 1 dryg vecka, men 2 veckor senare bröt hästen benet under en ridtur. Veterinären som gjorde nödslakten gissade att en fraktur hade uppstått av sparken, men under det lilla benet som sitter där på utsidan och som alltså var det som stabiliserad upp det hela, och när hästen klev på en sten höll det inte längre... Nu verkar det ju som om det är knät i det här fallet, om jag förstod rätt, och dessutom har hon ju brallat en del. Men efter det bestämde jag mig för att lita på magkänslan. Hoppas att det går bättre för er!

Jo, just något sådant där jag var RÄDD för, även då efter den första initiala förbättringen. Nu känns det dock som att om det vore så så BORDE det ha 'gått åt skogen' när hon brallade. Men det var ju just risken för att det skulle vara något liknande som var oroande, även om jag blev en aning lugnad av att jag kunde böja ihop och dra och klämma och hålla på utan att få en smärtreaktion, vilket jag väl borde fått av en fraktur/fissur tyckte jag. Var ganska nervöst att se vad som skulle hända när hon la sig och sen skulle resa sig med, där är ju ett otroligt kritiskt moment när det gäller fissurer som blir frakturer.

Jag har äntligen fått tag i hemmavet dock, han ringde ikväll. Han har ringt i flera dagar och blivit mer och mer förbannad över att jag inte svarade, när jag lämnat meddelande om att det var brådskande. Tills han insåg att han hela tiden slog en 9:a istället för en 8:a i telefonnumret..

För säkerhets skull, för att fått prata med en VETERINÄR innan helgen ringde jag ATG imorse (som jag avskyr men nöden har ingen lag), och ATG och min hemmavet hade ungefär samma syn på vad göra. Eftersom hon stadigt blivit lite bättre och belastar mer och jämnare för var dag så fortsätt avvakta över helgen, men får hon minsta feber eller det vänder och försämras så har vi ett akutfall. Och att svullnaden bör minska succesivt, och har den iaf inte BÖRJAT minska tills på måndag, bör man slå en plåt på knäet och kolla om man har en skada i knäet/i leden.

Damen tycks belasta även VB lite mer idag, fortfarande fylld hasled VB dock, och svullnaden över knäet/leden VF är konstant. Den oroar mig mest i nuläget nu faktiskt. Men jag hoppas den tänker börja ge sig snart, och jag har halvt förfrusit mina armar idag när jag testat mig igenom hela sortimentet av kylande jox på Odal för att se vilket som fungerade bäst, blev Blue Lotion (som är en gammal favorit) och Radital kylgele. Tänkte attackera knäet lite med det, har kylt med kyllera hitills men den är ju inte kylande i sig direkt utan stjäl ju mer värme, så kanske det här fungerar bättre. I övrigt får hon fortsätta gå i liten hage med Vision på dagarna (inack går i egen hage nu) och på betet (med V & inack) på nätterna.

 

[älgen]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Tack för att du tog mitt inlägg på rätt sätt

 

[Alexandra_W]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Tack för att du tog mitt inlägg på rätt sätt

Däremot lyckades jag inte ta 'jag tror inte på otur¨på rätt sätt, men jag avstod från att kommentera det. Med den meningen fäller du effektivt dina andra 'förmildranden' då du i klartext talar om att NÅGOT måste vara fel..

 

[älgen]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Nej, jag tror inte på otur.

men om jag försöker förklara vad jag menar....

Jag ska tex snart hämta hem dotterns ponny. KOmmer då att på försök släppa ihop den med de andra hästarna i betes hagen.

Det finns en möjlighet att någon av hästarna bråkar och blir skadad. Men jag tar en kalkylerad risk. Blir någon sparkad är det inte otur för jag kan lika gärna låta bli att släppa dem i samma hage.

Man kan med andra ord antingen linda in hästarna i bomull (överdrivet) eller ta kalkylerade risker. Men att kalla det otur, det vill jag inte göra.

 

[Alexandra_W]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Nej, jag tror inte på otur.

men om jag försöker förklara vad jag menar....

Jag ska tex snart hämta hem dotterns ponny. KOmmer då att på försök släppa ihop den med de andra hästarna i betes hagen.

Det finns en möjlighet att någon av hästarna bråkar och blir skadad. Men jag tar en kalkylerad risk. Blir någon sparkad är det inte otur för jag kan lika gärna låta bli att släppa dem i samma hage.

Man kan med andra ord antingen linda in hästarna i bomull (överdrivet) eller ta kalkylerade risker. Men att kalla det otur, det vill jag inte göra.

Okej, då är jag helt med. Och jag håller helt med dig att övht släppa hästar i hage ÄR en kalkylerad risk. Skrev jud et också att jag vet att varje dag jag släpper ut dem riskerar jag t ex ett brutet ben. Och risken 'ökar' eftersom det är busiga hästar men de ändå får gå med kompis, det är stora hagar (springvänligt) och kuperat med 'stock och sten' också.

Däremot kan jag inte köpa att 'otur' inte existerar och att allt är en 'kalkylerad risk'. Dels för att man säkert kan säga att statistiskt är risken att du ska drabbas av en hagskada X på Y. Men när då någon drabbas av Z hagskador, dvs högt över sannolikheten, då finns där en felkälla. T ex då att vissa hästar är klumpigare än andra, mer energisk än andra, mer lättskrämd och så vidare. MEN.. ska vi då driva det in absurdum så faller även det (att individen har olika kalkylerad risk), eftersom någonstans kommer slump eller otur (välj vilket man vill) in. När vissa lyckas ligga högt över den statistika risken gång på gång, och då tänker jag inte hagskador direkt, utan om jag tar mig som exempel så har jag lyckats med det intressanta att köpa TVÅ hästar med dolda fel. Fel som inte visade sig förrän senare men som satte stopp för karriären som ridhäst och/eller livet. Min egen uppfödning lyckas dessutom OCKSÅ ha defekter. Och det ÄR alltid en kalkylerad risk att köpa häst (annars skulle man inte vara så mån om att försäkra i livvärde etc *s*), men samtidigt så NÅGOT gör ju att vissa i perioder lyckas 'hitta' alla de där undantagen t ex. Och då kommer ju det intressanta..

Nämligen vad är det som gör att någon/några hela tiden/i perioder ligger högt över normalstatistik? En kalkylerad risk är det alltid det är vi överens om, men hur den 'slår' beror på något (enligt mig otur/slump om man inte har kraftiga felkällor)

T ex, om vi har en hage, där det går 20 hästar. En häst skadar sig hela tiden, de andra har någon skråma nu och då och skadar sig lite värre någon gång sådär. Då skulle jag ju anse att den där hästen som kraftigt avviker i skadefrekvens är felkällan, den kanske är klumpig, den kanske är lägst i rang och blir bortsjasad/bortjagad mer, den kanske är gammal och inte lika smidig, eller den kanske busar mycket mer än den andra eller vad det nu må vara. Fast när samma ägares nästa häst, och nästa häst och nästa häst, och de olika hästarna är olika ras, olika stam, inköpta från olika ställen och så vidare, hela tiden är 'felkällan', då börjar jag undra. Där anser jag slump eller otur (den ägare 'råkar' helt ovetandes och omedvetet köpa hästar som är skadebenägna, hur olika temperament, as, byggnad, stam och så vidare de har)

Så jag anser inte att allt kan förklaras med kalkylerad risk. Allt ÄR en kalkylerad risk, men när kalkylen hela tiden brister för en och samma person, och inte bara på första hästen utan på nästa och nästa.. (Jag tänker INTE på någon speciell, jag bara tar ett generellt exempel)

 

[zesel]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Ja, du, Alexandra - vad ska man säga ?

Jag har följt dina trådar lite sporadiskt på senare tid, och gladdes verkligen med dig när Kele blev friskförklarad - men så nu detta .

Kanske tycker "någon" att du ska lära dig så mycket som möjligt om sjuka hästar och byta karriär ?

Till älgen: Den typ av problem som Alexandra drabbats av kan jag, i alla fall av vad hon skriver här, bara förklara med otur. Det handlar om dolda defekter, sår som placerar sig på maximalt värsta stället m.m. I statistik finns alltid individer som ligger över respektive under vad som räknas som normalt - det hör till normalfördelningen. Alexandra ligger nog av okänd anledning (som inte kan förklaras helt med skötselfaktorer) över när det kommer till frekvens allvarliga skador på hästarna .

 

[carinaso]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Däremot lyckades jag inte ta 'jag tror inte på otur¨på rätt sätt, men jag avstod från att kommentera det. Med den meningen fäller du effektivt dina andra 'förmildranden' då du i klartext talar om att NÅGOT måste vara fel..

Eller också är det helt enkelt så att du har en "olycksfågel" hemma i hagen. Jag hade tre jämnåriga stoföl förra året som hela sommaren/hösten/vintern gick tillsammans i flock med sina mammor. Två av dem var HELT skadefria hela tiden. Den tredje lyckades konstant göra illa sig på de mest omöjliga vis. Dessutom fick hon en rejäl lunginflammation på höstkanten. Medfödd hjärnskada? Allmän flamsighet? Olycksfågel? Vem vet?

Det hela slutade i alla fall med att jag var tvungen att ta bort henne som ettåring för en skada i ett ben som det inte gick att göra något åt. Men så illa ska det väl inte behöva sluta för dig. Du har ju lyckats hålla liv i Kele så här länge...

Och jag vet andra hästar (även de araber... ) som har varit konstant skadebenägna upp till 2 års ålder och sedan verkar det som om kvoten varit fylld. En av dem är nu 15 år och tävlas fortfarande framgångsrikt på hög nivå. Låt hoppas att Keles kvot är fylld snart.

Hälsningar
Carina på Silver Arabians

 

[gladys]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Är säkert ingenting, men när jag läste beskrivningen av VF ringde direkt alarmklockorna hos mig. Vi hade här en häst som blev sparkad på utsidan av överarmsbenet, i höjd med armbågen. En svullnad uppstod och hästen slääpade tån, ville inte böja lederna i benet. Det gick ner/till sig på 1 dryg vecka, men 2 veckor senare bröt hästen benet under en ridtur. Veterinären som gjorde nödslakten gissade att en fraktur hade uppstått av sparken, men under det lilla benet som sitter där på utsidan och som alltså var det som stabiliserad upp det hela, och när hästen klev på en sten höll det inte längre... Nu verkar det ju som om det är knät i det här fallet, om jag förstod rätt, och dessutom har hon ju brallat en del. Men efter det bestämde jag mig för att lita på magkänslan. Hoppas att det går bättre för er!

Jag funderade också på om det är en fraktur eller spricka nånstans men det märker ju vetrinär isf.
Hoppas det löser sig!

 

[mimus]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Någonstans hänger nog kalkylerad risk och otur ihop.

Min halvblodskille, egen uppfödning, 15 år har aldrig varit halt, utöver en rejäl hagskada som föl, som han överlevde.
Här hemma har jag STORA kuperade hagar, men han går bara ihop med sin mamma pga att han inte är snäll mot andra hästar, (förmodligen beroende på att han växte upp isolerad i sin box).

Han är VILD i hagen och periodvis så har skorna flygit och farit, men trots intensiv träning/tävling så har han alltid vart ute mycket för jag vill att han har ett hästliv, jag kalkylerar alltså med risken på ev skador på en fin tävlingshäst.

MEN så i våras stallade jag upp honom hos min "tränare"för att kunna trimma extra inför tävlingssäsongen. Jag valde mellan att låta honom gå i liten hage under den tiden kontra stor. Valde stor hage, lite med hjärtat i halsgropen, för jag vet ju att han röjer. Men tänkte ändå att det var skönt för honom.
Självklart skadade han sig så rejält att han stod på 3 ben och fick inte ens transporteras till klinik.
Jag svor ve och förbannelse över min OTUR att han skadade sig, och borde inte låtit honom gå i stor hage, gjorde jag en sån satsning så borde jag resonerat att det inte var synd om honom att gå i liten hage en månad i sitt liv.

Men jag chansade och det höll inte, visserligen kalkylerad risk, men ändå OTUR.

 

[Alexandra_W]

Sv: Skrapade knän, svullnad och hälta - råd önskas

Ja, du, Alexandra - vad ska man säga ?

Jag har följt dina trådar lite sporadiskt på senare tid, och gladdes verkligen med dig när Kele blev friskförklarad - men så nu detta .

Kanske tycker "någon" att du ska lära dig så mycket som möjligt om sjuka hästar och byta karriär ?

Till älgen: Den typ av problem som Alexandra drabbats av kan jag, i alla fall av vad hon skriver här, bara förklara med otur. Det handlar om dolda defekter, sår som placerar sig på maximalt värsta stället m.m. I statistik finns alltid individer som ligger över respektive under vad som räknas som normalt - det hör till normalfördelningen. Alexandra ligger nog av okänd anledning (som inte kan förklaras helt med skötselfaktorer) över när det kommer till frekvens allvarliga skador på hästarna .

En tanke som slog mig är FÖRDELNINGEN av åkommor mina hästar råkar ut för. De är sällan SJUKA faktiskt, de brukar köra skadebiten. Men innan Kele (som var sjuk som föl, och vi vet ju alla hur det är med föl och immunförsvar etc, dessutom 'ska' de ju faktiskt ha barnsjukdomarna) så hade jag under alla år ETT fall av sjukdom, på *tänka, tänka* 20 år. Det var kallblodsstoet som hade en synnerligen atypisk livmoderinflammation. Men mina hästar har (Kele undantaget som haft EN) ALDRIG varit förkylda t ex, inte ens lite snoriga. De har aldrig (undantaget Kele när hon hade lunginfl och luftvägsinfektion) hostat etc. Sens log ju förra unghästen till med autoimmun sjukdom och tillhörande (troligen tumörrelaterade, koliker). Koliker har jag haft en del men de har varit på GAMLA hästar (gamla = över 27 år) när magen och tänderna börjat fallera av hög ålder. Två 'andra' koliker har jag haft, en av okänd anledning (vets teori var att hästen ätit något olämpligt i hagen) och en förstoppningskolik på valacken när magen inte kom igång ordentligt efter en full narkors vid operation.

Och koliker, förkylningar/virussjukdomar och hosta etc är ju gissel som jag ofta hör hästägare drabbas av, och begreppet 'höstförkylningar' tycka ju vara standrad. Jag tror inte att jag 'sluppit' det för jag gör något 'bättre' än alla andra - utan det faktum att mina hästar i princip alltid stått i kallstall, och gått långa dagar ute. Kolikerna att de faktiskt nästan undantagslöst haft fri tillgång etc. Dvs som 'bonus' för att frysa häcken av mig i kallstall osv har jag sluppit mycket av det som andra anser är 'vanligt'. Har bara haft en liiiten hovböld med t ex, så förskonad från det med.

Så, det är just det där att mina kräk överrepresenterar på de allvarliga (och de har FENA på de OVANLIGA) grejerna. Men jag slipper 'småsakerna' å andra sidan, så ksulle man inte se till art utan bara till antal är jag nog ganska normalt i statistikintervallet. Men det 'syns' mer med autoimmun sjukdom eller skum bendefekt än höstförkylning och hovböld?

Sen är nog Kele en olycksfågel ja, fast än har jag hoppet öppe, Vision var en EXTREM olycksfågel i 6 år av sitt liv, sen 'poff' så försvann det. Så man får väl hoppas Kele kör expressvarianten och klämmer ihop det på 2-3 år? evil: