Eftersom jag tror att många använder detta forum för att se om andra har några erfarenheter av det ens häst drabbats av tänker jag nu dela med mig.
Mitt åttaåriga travsto skadade sig mycket allvarligt i hagen den 1 september i år. Förmodligen hade hon trampat väldigt snett, Hon stod och ropade på mig i hagen och jag fann henne vid grindhålet på tre ben. Bara 5 min innan var hon helt ok. Tur att jag var hemma..
Hon hade otroligt ont och det var svårt att få in henne. Väl inne försökte jag spola med kallvatten för att kyla, men hon ville bara lägga sig ned. Och vad tusan gör man med en häst liggandes i stallgången?
Så in i boxen och ringde veterinär. Han kunde komma ganska raskt och kunde bara bekräfta mina misstankar " det här ser inte bra ut". Benet var redan så svullet att han inte tyckte det var någon idé att ultraljuda, Då hon hade väldigt ont fick hon både Finadyne och ett annat starkare preparat. Vet. sa att hon måste svara på medicineringen, annars måste vi ta bort henne av djurskyddsskäl. Herregud! Men hon svarade:-)
Ultraljud 9 dagar senare visade kraftig blödning på djupa böjsenen v fr och en vrickning i kotan. Dålig prognos mao. Och så började promenerandet. 5 till 10 min 2 ggr om dagen och sakta öka. I ärlighetens namn började jag rehab i stallgången redan när hon kunde stödja. Jag är livrädd för kolik plus att hästben är skapta för rörelse.
En häst i full tävlingskonditon i boxvila tre veckor och sedan sjukhage tre månader och promeneras för hand, ingen lek..
E tre månader ultraljud igen. Syntes inte ett spår av skadan. Helt läkt. Ingen svullnad, värme el förtjockning.Hältan försvann redan e en vecka.
Så nu börjar en långsam upptrappning och vi siktar på tävlingssäsongen 2010. Mycket kan ju tyvärr hända ännu, men veterinären var myckt positiv. Vi fick t o m släppa ut henne i vanlig hage o börja med försiktig ridträning inkl lite trav. Rakt spår och hårt underlag förstås.
Så ni med hästar som har senskador. Bit ihop, det kan fixa sig!
Mitt åttaåriga travsto skadade sig mycket allvarligt i hagen den 1 september i år. Förmodligen hade hon trampat väldigt snett, Hon stod och ropade på mig i hagen och jag fann henne vid grindhålet på tre ben. Bara 5 min innan var hon helt ok. Tur att jag var hemma..
Hon hade otroligt ont och det var svårt att få in henne. Väl inne försökte jag spola med kallvatten för att kyla, men hon ville bara lägga sig ned. Och vad tusan gör man med en häst liggandes i stallgången?
Så in i boxen och ringde veterinär. Han kunde komma ganska raskt och kunde bara bekräfta mina misstankar " det här ser inte bra ut". Benet var redan så svullet att han inte tyckte det var någon idé att ultraljuda, Då hon hade väldigt ont fick hon både Finadyne och ett annat starkare preparat. Vet. sa att hon måste svara på medicineringen, annars måste vi ta bort henne av djurskyddsskäl. Herregud! Men hon svarade:-)
Ultraljud 9 dagar senare visade kraftig blödning på djupa böjsenen v fr och en vrickning i kotan. Dålig prognos mao. Och så började promenerandet. 5 till 10 min 2 ggr om dagen och sakta öka. I ärlighetens namn började jag rehab i stallgången redan när hon kunde stödja. Jag är livrädd för kolik plus att hästben är skapta för rörelse.
En häst i full tävlingskonditon i boxvila tre veckor och sedan sjukhage tre månader och promeneras för hand, ingen lek..
E tre månader ultraljud igen. Syntes inte ett spår av skadan. Helt läkt. Ingen svullnad, värme el förtjockning.Hältan försvann redan e en vecka.
Så nu börjar en långsam upptrappning och vi siktar på tävlingssäsongen 2010. Mycket kan ju tyvärr hända ännu, men veterinären var myckt positiv. Vi fick t o m släppa ut henne i vanlig hage o börja med försiktig ridträning inkl lite trav. Rakt spår och hårt underlag förstås.
Så ni med hästar som har senskador. Bit ihop, det kan fixa sig!
