Jobbade tidigare på en avdelning i anslutning till ett större boende, lärde känna personer även på det boendet och fick många goa kollegor, förutom de jag hade på min avdelning. Trivdes bra men fick tyvärr en chef efter flertal chefsbyten jag verkligen inte trivdes med. Vad jag än gjorde tyckte hon det var fel, gav små bestraffningar och tryckte ner mig. De 5 andra cheferna jag haft genom åren har enbart varit nöjda med mig, så på 5 månader gick jag från högpresterande till någon den chefen ansåg borde flyttas på för så usel var jag.
Detta satte sig ordentligt på självkänslan och jag valde att byta jobb, allt jag gjorde var ju ändå fel enligt chefen som överhuvudtaget inte gick att prata med.
Nåväl, jag trivdes inte alls på nya jobbet. Personalen är toppen men längtar tillbaka otroligt mycket. Detta vet min chef om och hon har varit stöttande.
Frågade chefen på grannboendet till fd jobbet. Hon skulle inte anställa alls men vi höll kontakten. Upplevde henne som artig och trevlig.
Sökte även timmar och chefen blev mycket intresserad...tills hon kom på att jag ju redan hade en tjänst och skulle bli dyr.
Fick ändå lov att höra av mig och kolla läget ibland och hon tackade ändå för visat intresse.
I våras sa hon att jag ändå kunde lägga mig tillgänglig som vikarie- lycka.
Behövde då en underskrift men fick inget svar via Mail. Mailade igen men inget svar.
Min chef hade som förslag att jag ju kunde byta mina ordinarie pass och jobba där ibland vilket chefen på det boendet tyckte var helt okej min chef tog alltså kontakten... så glad att jag fick den stöttningen.
Nåväl chefen där jag ville ringde upp mig och hade då tagit referenser av min fd chef som jag verkligen inte funkade med. Hon verkar ha beskrivit mig som hemsk minst sagt så hon vågade inte ens ta in mig på timmar. Där kunde samtalet avslutats men efter ren pratstund frågade om hon andra referenser vilket jag ju hade, inkl min egen nuv chef som bara har gott att säga. Hon lovade att ta kontakt med dessa och återkomma veckan efter.
Tiden gick, inget svar. Nu har det snart gått 2 månader och inget har hänt. Mailade och frågade igen... inget svar idag.
Jag mår verkligen som en potta skit på mitt eget jobb, jag vet också att chefen med referenserna faktiskt inte har en aning. Allt handlar om hennes personliga åsikter och tyckande, jag är inte den första hon mobbat ut. När jag började på nuv jobb var hon också referent och då fanns det bara gott att säga om mig. Så efter 2 års ickekontakt är jag visst så usel att jag inte ens kan få timvik inom samma sektor.
Känner att jag behöver ett avslut, samtidigt hatar jag att vara en jobbig och påstridig människa.’en jag skulle behöva ett definitivt nej från den chefen där jag vill jobba. Som ena stunden erbjuder, frågar om hon får ringa in mig och när jag behöver en underskrift eller hon skall ta referenser hon själv bett om svarar hon inte på Mail. Men jag måste ju efter 2 års hopp och stark vantrivsel på nuv jobb gå vidare. Hitta nåt annat, plugga eller whatever. Jag vet också att denna chef är ökänd för att vara seg att få svar av via Mail.
Borde jag inse att jag är totalt körd? Bryta ihop och gå vidare eller kan det finnas någon vinning att faktiskt ringa upp denna chef för ett definitivt svar?
Jag orkar inte ha det såhär längre. Hela min självkänsla ligger på botten i och med detta. Och jag förstår verkligen inte hur denna chef tänker som ena stunden sträcker fram en hand och nästa inte svarar...när hon enkelt kunnat sagt ett kort ”nej tack”.
Detta satte sig ordentligt på självkänslan och jag valde att byta jobb, allt jag gjorde var ju ändå fel enligt chefen som överhuvudtaget inte gick att prata med.
Nåväl, jag trivdes inte alls på nya jobbet. Personalen är toppen men längtar tillbaka otroligt mycket. Detta vet min chef om och hon har varit stöttande.
Frågade chefen på grannboendet till fd jobbet. Hon skulle inte anställa alls men vi höll kontakten. Upplevde henne som artig och trevlig.
Sökte även timmar och chefen blev mycket intresserad...tills hon kom på att jag ju redan hade en tjänst och skulle bli dyr.
Fick ändå lov att höra av mig och kolla läget ibland och hon tackade ändå för visat intresse.
I våras sa hon att jag ändå kunde lägga mig tillgänglig som vikarie- lycka.
Behövde då en underskrift men fick inget svar via Mail. Mailade igen men inget svar.
Min chef hade som förslag att jag ju kunde byta mina ordinarie pass och jobba där ibland vilket chefen på det boendet tyckte var helt okej min chef tog alltså kontakten... så glad att jag fick den stöttningen.
Nåväl chefen där jag ville ringde upp mig och hade då tagit referenser av min fd chef som jag verkligen inte funkade med. Hon verkar ha beskrivit mig som hemsk minst sagt så hon vågade inte ens ta in mig på timmar. Där kunde samtalet avslutats men efter ren pratstund frågade om hon andra referenser vilket jag ju hade, inkl min egen nuv chef som bara har gott att säga. Hon lovade att ta kontakt med dessa och återkomma veckan efter.
Tiden gick, inget svar. Nu har det snart gått 2 månader och inget har hänt. Mailade och frågade igen... inget svar idag.
Jag mår verkligen som en potta skit på mitt eget jobb, jag vet också att chefen med referenserna faktiskt inte har en aning. Allt handlar om hennes personliga åsikter och tyckande, jag är inte den första hon mobbat ut. När jag började på nuv jobb var hon också referent och då fanns det bara gott att säga om mig. Så efter 2 års ickekontakt är jag visst så usel att jag inte ens kan få timvik inom samma sektor.
Känner att jag behöver ett avslut, samtidigt hatar jag att vara en jobbig och påstridig människa.’en jag skulle behöva ett definitivt nej från den chefen där jag vill jobba. Som ena stunden erbjuder, frågar om hon får ringa in mig och när jag behöver en underskrift eller hon skall ta referenser hon själv bett om svarar hon inte på Mail. Men jag måste ju efter 2 års hopp och stark vantrivsel på nuv jobb gå vidare. Hitta nåt annat, plugga eller whatever. Jag vet också att denna chef är ökänd för att vara seg att få svar av via Mail.
Borde jag inse att jag är totalt körd? Bryta ihop och gå vidare eller kan det finnas någon vinning att faktiskt ringa upp denna chef för ett definitivt svar?
Jag orkar inte ha det såhär längre. Hela min självkänsla ligger på botten i och med detta. Och jag förstår verkligen inte hur denna chef tänker som ena stunden sträcker fram en hand och nästa inte svarar...när hon enkelt kunnat sagt ett kort ”nej tack”.
