Åh vad jag känner igen mig själv i detta! Sedan jag var 14 år gammal har jag haft D/E-kupa, vägt mellan 53-57 kg och är 163 cm lång. Inte så värst smal när man ser mig i verkligheten, men jag tror ingen skulle definiera mig som tjock heller. Tyvärr har jag en kropp där ben och överarmar inte är den vackrare delen eftersom fettet tycker om att bo där.
Kläder har för mig alltid varit något av en mardröm och ska provas i en evighet innan jag kan köpa något. Eftersom jag är kort, lite smått storbystad och timglasformad med något sned rygg, har det alltid varit svårt för mig att hitta kläder som passar min kroppsform. Jag hatar att modet förutsätter att man är lång och trådsmal med pytteliten byst. Antingen får bysten inte plats eller så liknar resten ett tält. Och alla har alltid sagt till mig att jag ska vara glad över min stora byst, yeah right....
Jag tycker att mellan svenska märken är klädstorlekarna snarlika, diffar kanske ibland med en storlek hit och dit. Spanska klädmärken däremot. Aj aj aj, de är alltid små i storlekarna, vilket gör att normalbyggda personer lätt kan dra XL utan några konstigheter. Blir alltid så ledsen varje gång jag åker till Spanien och får prova kläder i storlek M/L/XL och får för mig att hon i kassan måste tycka att jag är jättetjock. Usch, man borde sluta tuta i folk att om man har över S i kläder så är man tjock....
Som någon annan har sagt att det handlar nog oftare om modeller än specifika storlekar. Lära känna sin kroppstyp är viktigt och veta vilka färger man klär bra i - även fast det är lättare sagt än gjort. Har för mig att någon personal shopper har sagt i en intervju att man i regel har tre olika storlekar totalt sett i en garderob, och jag tycker nog att det kan stämma rätt så väl.
Kläder har för mig alltid varit något av en mardröm och ska provas i en evighet innan jag kan köpa något. Eftersom jag är kort, lite smått storbystad och timglasformad med något sned rygg, har det alltid varit svårt för mig att hitta kläder som passar min kroppsform. Jag hatar att modet förutsätter att man är lång och trådsmal med pytteliten byst. Antingen får bysten inte plats eller så liknar resten ett tält. Och alla har alltid sagt till mig att jag ska vara glad över min stora byst, yeah right....
Jag tycker att mellan svenska märken är klädstorlekarna snarlika, diffar kanske ibland med en storlek hit och dit. Spanska klädmärken däremot. Aj aj aj, de är alltid små i storlekarna, vilket gör att normalbyggda personer lätt kan dra XL utan några konstigheter. Blir alltid så ledsen varje gång jag åker till Spanien och får prova kläder i storlek M/L/XL och får för mig att hon i kassan måste tycka att jag är jättetjock. Usch, man borde sluta tuta i folk att om man har över S i kläder så är man tjock....
Som någon annan har sagt att det handlar nog oftare om modeller än specifika storlekar. Lära känna sin kroppstyp är viktigt och veta vilka färger man klär bra i - även fast det är lättare sagt än gjort. Har för mig att någon personal shopper har sagt i en intervju att man i regel har tre olika storlekar totalt sett i en garderob, och jag tycker nog att det kan stämma rätt så väl.