Shit, vad sjutton? (bilder, galla framknä)

Alexandra_W

Trådstartare
Fbldonnan har sen i fredags haft en liten galla på samma ställe som den på bilderna nedan visar. Liten, oöm, sval och mycket mjuk. Men ändå stört mig, gillar inte placeringen, och gillar absolut inte att jag inte vet om den är en kompensatorisk överbelastning från andra fram, eller 'något eget', eller om hon fått ett återfall i sin senskideinflammation (känns otippat men med de där djuren vet man aldrig).

Den har dock varit konstant, inte gått upp när hon busat i hagen, men inte gått bort heller. Hästarna sov ute inatt, vid 18 igår var den 'som innan'. Vid lunch idag hittade jag det här: https://lagring.storegate.se/user/share.aspx?id=a1c9a89d-7db5-4a08-a2dc-db7203af22ec

Kuggfrågan är ju, om ni som kan kan se av bilderna, sitter den lver/i anslutning till led eller senskida? (Kanske inte går att avgöra?). Fortfarande (som synes..) helt tryckoöm, mycket mjuk och 'vattnig', inte varm eller liknande. Men den är ju stooor, och jag gillar inte alls att den plötsligt pang poff blev så pass mkt sämre.

Och ja, hästen ska självklart kollas upp! Jag börjar för övrigt seriöst lessna på den där damens ben :crazy:

(Tillägg: Knäet är friröntgat förresten)
 
Sv: Shit, vad sjutton? (bilder, galla framknä)

Har du problem igen? Det är så ofta trådar där du hittar fel på hästen/hästarna.

Missförstå mig inte, jag tycker att du är duktig, påläst och vet vad du pratar om. Jag läser dina inlägg med respekt.

Men ibland undrar jag om du inte överanalyserar mycket. Vill man hitta fel så gör man. Kanske ska du bara slappna av lite och njuta av hästarna? Ta problemen när de faktiskt kommer.

Huruvida gallan betyder något eller inte är svårt att säga.

Norrland
 
Sv: Shit, vad sjutton? (bilder, galla framknä)

Norrland - ang överanalysera eller inte kan det ju diskuteras. Jag väntar dock ihärdigt fortfarande på när min magkänsla ska ha FEL, dvs när jag ska åka in för det inte känns bra, och veterinären tittar på mig och tycker 'eh, vad gör du här? Du kan ta din friska, fräscha häst och åka hem va?' :devil:

Såjag fortsätter nog att 'överanalysera' om man vill kalla det det. Det må blir fler besök hos veterinären, men förhoppningsvis innebär det att jag både uppmärksammar de små, tidiga symptomen och ffa tar dem på allvar direkt att det inte blir något allvarligare.

Något jag däremot seriöst funderat på, om än kanske med varierande allvarhetsgrad, är att leta upp någon väldigt luuugn, ja nästan komatös, hästras, skaffa ett par exemplar sådana, för säkerhets skulle ge dem lite vetranquil dagligdags i fodret, och släppa dem i en kliniskt ren hage som enbart består av perfekt optimerad men MJUKT underlag, som är garanterat halkfritt osv. Och naturligtvis kommer denna hage vara inhägnat med garanterat säkra stängsel, för att inte ta några onödiga risker, jag tänker mig något i stil med 2 meter höga madrasserade väggar, med inbyggt larm för fastrullning? :crazy:

Så, jag är rätt trött på vad mina alldeles för livliga hästar gör i sin - uppenbart alldeles för roliga - hagtillvaro. Fast därifrån är steget långt till att börja blunda. Nog har jag önskat att jag kunde det med, gå tillbaka till igorance is bliss-tiden när jag varken kunde, kände eller såg. Det var onekligen lättare och enklare då, för att inte tala om behagligare och billigare. Iaf för mig. Hur hästarna hade det kan kanske diskuteras.

I övrigt, och helt utan ironi, undrar jag hur du lyckades få det där svaret det minsta relevant i just den här tråden? Dvs jaga nser det irrelevant. Jag lär ju liksom inte lyckats 'överanalysera' dit en gigantisk galla?

Däremot kanske jag överanalyserat att hon känts ofräsch på sista tiden (tråden om hästar som blir loja på betet), om jag har det eller magänslan hade rätt ännu en gång (hoppas inte), det kommer ju framtida klinikbesök utvisa. Och helt ärligt - jag ser GÄRNA att matte bara nojat, men tyvärr har det aldrig hänt än, och som sagt, då lär jag inte direkt 'sluta noja'.
 
Sv: Shit, vad sjutton? (bilder, galla framknä)

Mitt föl har en liknande galla på höger fram fast nedan för själva leden och lite på utsidan. Vet.tittade lite på den i måndags och sa att det troligen kommer av att han slagit i en sten eller kanske rent av badkaret. Man tömmer ogärna p.g.a. infektionsrisken och så länge hästen inte uppenbart är störd gör dom ingenting....enligt denna vet, således. Jag upplever att den är på väg tillbaka även om det går långsamt...han har haft den i ca 1 vecka och inte haft det minsta ont, varit stel eller halt på något sätt...så jag kör med is i magen ett tag till;)
 
Sv: Shit, vad sjutton? (bilder, galla framknä)

Man SKA lita på sin magkänsla. Min hingst skulle starta stockholm cup och det var det mål vi jobbat för hela året. Ca en vecka innan "får jag för mig" att något är knasigt med ena senan. Ringer ägaren/tränaren som kommer i ilfart till stallet. Han kan verkligen inte känna någonting men vet att just den hästen känner jag varje millimeter på så han ringer sin gode vän Arne L. Vi får komma till kliniken direkt morgonen därpå.
Jag lindar av zinkabandet, Arne klämmer, känner och verkligen letar efter något fel men kan inte hitta någonting.
Jag bönar och ber att vi ändå ska ta ett UL och det kan dom ju inte neka mig när jag ändå har fått en akuttid.

Jätteblödningen albert i senan!!! Hade han gått det snabbjobb som var planerat den dagen hade han troligtvis inte levat idag.......

Så jag är stor vän av att lita på sina instinkter.
 
Sv: Shit, vad sjutton? (bilder, galla framknä)

Den här donnan kom ju in med ett toksvullet knä i november förra året. Svullnaden la sig och kvar var en galla på ungefär samma ställe men BETYDLIGT mindre. Inte halt etc. Då var det ju senskidan som var inflammerad och skadad. Två behandlingar direkt i den (ingen tömning här heller av samma anledning), och sen var hon bra och hållit sig bra. Inte halt då heller.

Så när den 'lilla' gallan kom så muttrade jag och tyckte inte om det, men var inte så bekymrad faktiskt. Men det här pang poff är 'helt nytt' för mig..

(Valacken har en liten galla i carpus med btw, men också den modellen 'mycket mindre', den är enbart ett skönhetsfel, är både röntgad och UL:ad och böjd utan problem, och han haft den lääänge)

Så det behöver ju inte vara så himla illa, utan det som fick mig att hoppa till var den plötsliga storleksökningen pang poff? Hon har dessutom ett aktivt överben och ett (iaf tidigare) retat griffelben efter en smäll på motstående framben, så går ju inte att utesluta att det är en överbelastningsreaktion heller.

Veterinären får ju ge svar, det jag är mest nyfiken på - om det nu går att säga utan att känna - är om det troligast är en ledgalla eller en icke-ledgalla?
 
Sv: Shit, vad sjutton? (bilder, galla framknä)

Så jag är stor vän av att lita på sina instinkter.

Jo, jag litar ju stenhårt på min magkänsla. Ända sen för många år sen nu då valacken kändes 'lite off' vid ridning. Inte halt eller oren, men han kändes loj och 'off', vilket INTE är likt den hästen. Åkte in till klinik. Vi sprang och vi longerade på alla möjliga underlag och han gjorde uppsuttet arbetsprov och de hittade - inte ett skit. Vet klappade mig mentalt på huvudet och tyckte 'du är bara nojig', men 'bara för att dus ka få se att han är helt fräsch och fin, så böjer vi väl honom då'. Efter ett ben försvann den överlägsna 'lilla gumman'-attityden från veterinärens ansikte, efter två ben såg han seriöst bekymrad ut och efter tre ben bad han om ursäkt.. Hästen var halt på 3 ben av 4, totalt fem leder. (Efter en lång och trasslig sommar med en ziljard klinikbesök bytte jag klinik, och en Arne L (samma som 'din'?) diagnosticerade det mest solklara fall av icke akut erlichios han ditintills stött på..)

Så efter dne gången skiter jag i vad folk tycker/tror, och går benhårt på magkänslan. Gjorde det med K när alla sa 'växtvärk', och gör det även med den här damen. Och jag väntar fortfarande på att den ska ha FEL, och jag åker in och det var inget. Jag välkomnar fan den dagen, men hitills har den haft otäckt rätt..
 
Sv: Shit, vad sjutton? (bilder, galla framknä)

Den här donnan kom ju in med ett toksvullet knä i november förra året. Svullnaden la sig och kvar var en galla på ungefär samma ställe men BETYDLIGT mindre. Inte halt etc. Då var det ju senskidan som var inflammerad och skadad. Två behandlingar direkt i den (ingen tömning här heller av samma anledning), och sen var hon bra och hållit sig bra. Inte halt då heller.

Så när den 'lilla' gallan kom så muttrade jag och tyckte inte om det, men var inte så bekymrad faktiskt. Men det här pang poff är 'helt nytt' för mig..

(Valacken har en liten galla i carpus med btw, men också den modellen 'mycket mindre', den är enbart ett skönhetsfel, är både röntgad och UL:ad och böjd utan problem, och han haft den lääänge)

Så det behöver ju inte vara så himla illa, utan det som fick mig att hoppa till var den plötsliga storleksökningen pang poff? Hon har dessutom ett aktivt överben och ett (iaf tidigare) retat griffelben efter en smäll på motstående framben, så går ju inte att utesluta att det är en överbelastningsreaktion heller.

Veterinären får ju ge svar, det jag är mest nyfiken på - om det nu går att säga utan att känna - är om det troligast är en ledgalla eller en icke-ledgalla?

Ja, det är ju lite skillnad i och med att den gallan du har plötsligt har blivit större... Fölets galla dök upp i torsdags och har hållit sin storlek (ca 7 cm lång och 5 cm bred på bredaste stället)...fast jag upplever det som att den är på väg tillbaka nu. Vet hade sett detta tidigare och kände ingen oro då fölet i övrigt rör sig som det ska (full spätta, som regel). Dock, man ska hålla koll och precis som andra nämner, följ instinkten;). Visst, det kostar en extra slant att kolla en gång extra (vet.) men å andra sidan så upptäcker man ev.problem i god tid...jag föredrar det sista...:cool:
 
Sv: Shit, vad sjutton? (bilder, galla framknä)

Inflammerad senskida till långa tåsträckaren. Behandlad med tuppkam och kortison, och 5 dagar Finadyne med tillhörande boxvila (vet ville se 10 dygn egentligen, men man måste se till verkligheten med *host*). Sen hagvila (lugn..host..just det..hrm) fram till återbesöket om 2 v..
 
Sv: Shit, vad sjutton? (bilder, galla framknä)

Lite OT men undrar hur många hästar som egentligen har erlichia men som aldrig tas prov på. Utan bara behandlas slentrianmässigt med butta.
 
Sv: Shit, vad sjutton? (bilder, galla framknä)

Lite OT men undrar hur många hästar som egentligen har erlichia men som aldrig tas prov på. Utan bara behandlas slentrianmässigt med butta.

Antagligen inte speciellt många? (Förutom på viss akliniker då, ingen nämnd och ingen glömd men hav min valack i minnet..). Sällan man försöker behandla brt ledinflammationer med butta liksom.

Jag hade begrät B/E-prov om hon inte blivit så MÄRKBART mer energisk, framåt och mer motor av senskidebedövningen. Jag stod och funderade på om jag skulle begära det fastän de 'hittat fel', just för det kändes avigt att senskidan skulle gett de problemen innan det fanns minsta symptom från den. Men innan jag funderat klart så hann vi ju få resultatet av bedövningen. När dessutom ÅB ligger så nära så valde jag att inte begära det nu.

Det finns liksom inga indikationer på B/E just nu, däremot kan det ju på sikt visa sig att 'nej, det här var INTE bara senskidan'. Men det är ju inte helt lätt med titerprov, jag kan få ett positivt svar utan att hästen har minsta problem av B/E, den har dock mött smittan.

Så, först se var det tar vägen med senskidan, om hon är sitt vanliga jag efter det så inget B/E-prov. Om hon t ex är ohalt och piggare men fortfarande inte 'hundra', då blir det B/E-prov.

Men tämligen onödigt att ta det när det inte finns ett enda litet symptom, man riskerar bara att få huvudvärk av svaret iaf (tyvärr).

Tillägg: Skrev inte det i den här tråden utan den andra. Men damen reagerade med lindrig hälta på HF dagen innan klinikbesök, innan ingen hälta. Samma lindriga hälta på kliniken både på rakt spår och longering. Seg och 'koig' vid longering. Böjprov förvärrade inte, ej öm för böjning. Han tyckte dock hon var stel att böja i motstående knä. Vi bedövade bort carpalleden på galliga knäet - ingen skillnad. Bedövade bort senskidan och voila, ohalt och motorn tillbaka. Hästen märkbart mer energisk, pigg och framåt. (Det var där jag beslöt att inte ta B/E-prov).

rtg UA (som förut, knäna är rtgade innan UA men vet ville bara se så inget hänt). Eftersom hon var stel att böja i vä carpus, och eftersoms enskidan och leden ligger nära varandra (och inflammationen kan slå sig på leden med) diskuterades först att spruta båda framknäna med, eftersom vet inte kunde utesluta att det var något skit 'på gång'. Men efter att ha funderat lite beslöt han att det var då en onödig risk att gå in i lederna när där inte finns något problem idag. Utan att sätta in allmänt inflammatoriskt ifall ifall hon har någon känning, och istället spruta knäna på ÅB om det finns minsta indikation på det.
 
Senast ändrad:
Sv: Shit, vad sjutton? (bilder, galla framknä)

Jag tycker också definitivt att man ska lita på sin magkänsla.
Jag har nån gång försökt ignorera den med tanken att jag bara nojjar/svamlar m.m m.m
Det har aldrig varit lyckat. :crazy:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp