sälja eller avliva??

[annen]

Jag har funderat på en sak, har sett att många verkar resonera på det sättet att man hellre avlivar sina djur(hästar men även katt o hund) istället för att sälja dem vidare för att man inte vill riskera att de inte kommer bli ordentligt omhändertagna hos ngn anna (ofta när de är gamla och/eller inte är värda så mkt pengar)
jag förstår inte riktigt hur man kan resonera på detta sättet, ok om de är riktigt gamla och fysiskt o psykiskt inte klarar av en sådan omställning som ett ägarbyte kan innebära, men annars,varför??
är det för att man tror att det inte finns ngn annan som kan ta hand om djuret på rätt sätt, eller?
tycker att det kan verka som lathet hos personen för att denne inte ids lägga ner så mkt tid som det kan krävas för att hitta en ny ägare/fodervärd som kan ta hand om djuret..
tycker att det är fullständigt aburt att avliva djur bara för det, (OBS!! inte om djuret far illa av det, utan att det är lite till år men i övrigt mår fint)

vet inte hur rörigt det här blev, men jag tror att ni förstår vad jag menar..

/a

 

[Crazyy]

Avliva? Ja om djuret inte mår bra, men kan ha det kvar eller kanske om man inte hittar något godtagbart hem.
Sälja eller skänka bort? Kan gå åt skogen om inte både säljare & köpare är ärliga... kan ju vara svårt att veta om man inte känner varandra. Kan gå bra.... Fick själv en gammal och inte duktig travare för 4 år sedan. Hon bor kvar här och går och skruttar med de andra . Pensionär liksom... och här kommer hon att stanna tills den dag hon blir så sjuk eller gammal att hon anlivas av humanitära själ.

 

[kopparberg]

Ja många verkar anse de är enda bra djur/hästägaren i världen! :smirk:
Tur att inte alla resonerar så, för då skulle ju INGEN kunna köpa ett djur... :smirk:

Jag skulle inte sälja min gammelpålle. Jag anser han är för gammal men ändå alldeles för fräsch för att jag skulle våga det.
Det för att jag tror risken är stor att ngn rider honom hårdare än han klarar av, bara för att han är så fräsch. Han är dock årsmodell -82.
Så om jag av ngn anledning inte skulle kunna behålla honom, så skulle jag i stället låna ut honom på foder.
För då har jag KOLL på hur mkt han jobbas, och kan stoppa allt för hård ridning om det skulle förekomma.

Tror inte jag skulle kunna sälja ynglingen heller. Inte så där "direkt". Skulle nog föredra att lämna ut honom på foder till ngn "för eventuellt senare köp".
Då hinner jag ju se OM det kommer funka eller ej.

Katten skulle jag kunna ge bort till ngn av mina vänner. Om ingen av dem kunde ta henne, så skulle jag välja att annonsera på ett katthems sida.
För letar man katt där, så inbillar jag mig att man är intresserad av att ta hand om djuret.

Men jag har sålt två hästar förut.
Min första häst som jag älskade så mkt, och även en annan jag inte klarade av.

 

[amkm]

Det handlar ju om vilken individ man har.Om jag kollar hur jag har det så kan jag enkelt säga att mina hundar skulle jag aldrig släja,de skulle avlivas,den ena är 8 år och blind på ena ögat och ser dåligt med det andra,i övrigt pigg och fräsch,den andra hunden,13 år och en riktig argbigga mot andra hundar,litar ej på henne ihop med främmande små barn,i övrigt oförskämt pigg och fräsch,hänger gärna med på ridturer,är inte bang för ett redigt slagsmål eller att springa efter pinnar osv..
Hbl-valacken,no way,han har för mkt att "slåss" emot,(kronisk bronkit,hovbroskförbening,pålagringar och taskig mage).Dessutom nu 16 år,men är i bra form och rids dagligen både ute o skog och mark och tränas regelbundet så länge han känns fräsch.
I.C-sto't,ja henne skulle jag nog kunna sälja om jag hamnade i kris,men då till en avelsintresserad som vill behålla rasen OCH som vill hålla på att träna och sysselsätta henne OCH,OCH,OCH.. Många kriterier är det..
Fågeln vi hade i familjen kunde jag gladeligen ha gett bort.Var inte min favorit och den bara gapade hela tiden om tv:n var på eller man pratade i telefon.Och gillade inte sitt sällskap då den har hackat ihjäl ett par st.
Kaninerna,ja,förmodligen finns det många som kunde ha tagit hand om de bättre,de fanns där och de gosades med,men för min del,ingenting jag saknar så här efter ngr år.
Däremot mina marsvin jag har haft,de önskar jag många ggr att jag kunde få tillbaka,och när jag blir pensionär om en sisådär 32 år,då ska jag ha ett par nya söta rara sådana.Har inte tid just nu..
Så det handlar om individerna...

 

[__Stilett__]

häst sälja. läromästare är eftertraktade.

hund/katt avliva om dom är äldre.

 

[Alexandra_W]

Jag är en av dem som avlivar hellre än säljer. Inte rakt av, men vissa djur. Valacken är nio år i år, och han säljs aldrig. Kan jag inte ha honom kvar avlivas han.

Nu har han förvisso fysiska problem som gör honom osäljbar, men det är inte därför. Utan han är en väldigt speciell häst som skulle fara väldigt illa av ett byta hem OCH ägare samtidigt, och jag har lovat honom att inte utsätta honom för det. Han har alldeles för mycket i bagaget redan, och han ska slippa mer. Dessutom är risken alldeles för stor att han skulle vandra runt från hem till hem med stämpeln "Problemhäst" i pannan.

Alla som känner honom vet varför jag resonerar som jag gör och håller med om att med den hästen är det det enda rätta.

Fölis skulle jag däremot sälja (om det gick, men ponera att hon blir helt återställd och det går ett år, då är hon säljbar utan problem). Men det är också en normalt fungerande individ.

Men valacken stannar hos mig tills han dör, av en aller annan anledning.

Detta har INGET att göra med att jag inte tror någon annan kan ta hand om honom, utan för att de skulle vara en väldigt lång omställningstid när HÄSTEN skulle må pest. Det har inget med bra eller dålig ny ägare att göra, utan på hur hästen är i sig och skulle reagera på flytt och miljöombyte och ffa ny ryttare.

Nu trivs han inte som sällskapshäst, men om han hade gjort det så som sällskapshäst till någon jag VISSTE aldrig skulle försöka rida honom skulle jag kunna sälja också. Så det har INGET med att "ingen annan kan ta hand om" att göra, utan hur HÄSTEN är och hur HÄSTEN skulle må av ny ägare.

 

[Alexandra_W]

Glömde ju - hundar & katter & andra djur.

Hundar - om de inte är väldigt gamla eller inte friska så skulle jag kunna sälja. har två hundar idag, lillhunden skulle jaga vliva, hon är 13 år, sviktande njurar samt ledproblem. Godartade tumörer i hela buken och hela livmodern samt ytligt i huden. Dessutom börjar hon bli "knäpp" (ser spöken hon skäller på och så). Hon mår utmärkt men det gäller att från dag till dag hålla koll på när det börjar gå utför. Greyhounden skulle jag kunna sälja till ett greyhoundvant hem. han är frisk och okomplicerad men ganska vek. Höjer man rösten åt honom får han panik t ex, men det är ju bara att se till att det är ett hem med erfarenhet av rasen.

Ungkatten skulle jag kunna sälja bara det är ett hem där hon får vara både ute och inne. Gammelkatten är över 20 år, så han stannar här.

kaniner etc - inga problem.

Men det är en rätt stor skillnad med valacken, eftersom han är såpass speciell i ridningen, så för HANS skull så somnar han istället för säljs (men som sagt, om han hade trivts som sällskapshäst och jag visste att han bara blev sällskap och de absolut inte skulle försöka rida honom så skulle jag kunna sälja honom med. Men det är som sagt inte ett alternativ)

 

[break_a_leg]

Om jag hade den ekonomiska möjligheten och boendet skulle jag behålla mina hästar tills dom "dog av sig själva". Men hur många hästägare har möjlighet att behålla alla hästar man haft i sina dagar?

Jag har tagit bort en häst. Han hade en gammal skada (var dock ridbar) och fick sedan problem med luftrören när han blev äldre. Jag tog bort honom eftersom jag inte ville att han skulle komma till någon som inte tog hänsyn till hans bakgrund. Min veterinär tyckte att jag gjorde helt rätt...

 

[moonlightgarden]

det beror ju lite på det där. jag skulle sälja min om han/hon har någonting kvar att ge, de skulle jag. men gamlingen vi har på gården skulle jag personligen avliva om jag fick välja eftersom att dom två som äger honom inte har tid för honom längre eftersom att deras unghästar har blivit inridna nu, så då e de bara dom som gäller. han har även bronkit, astma och sommareksem, vilket gör det hela hemskt svårt att få tag på någon som kommer att ta hand om honom ordentligt. sen så har dom även skrivit med i sitt kontrakt från när dom köpte honom att dom inte skulle sälja honom. personligen skulle det vara väldigt svårt för mig att någon som jag inte känner kommer hit å rider på honom och håller på, för eftersom att människan inte kommer att äga honom så kan hon/han skita i att han ska ha en viss form utav omvårdnad, och det skulle även vara svårt för hon/han tror iaf jag att komma ut och rida honom på ett specielt ställe, hon/han får ju inte ha hästen på riktigt fodder utan måste komma ut där ägarna har sina två hästar och därför stå ut med pikar från dom. hon/han kommer aldrig att få känna att hon/han är den som har ansvaret för hästen utan är bara den som tar hand om hästen under någon annans exakta lagar, vilket inte är så kul. hon/han kommer aldrig att få besluta om någonting som har med hästen att göra, vílket man annars har om man är foddervärd.
däremot skulle det vara okej om det var någon som jag kände som jag vet att jag kan litapå, men desvärre så är denna människa för upptagen för att ha tid med våran lilla gamling.

 

[Humelibumlan]

Det beror ju lite på hästens markandsvärde..
Jag har travhästar och de har nästan inget värde om man säljer dem som ridhästar... dvs. att de är överrepresenterade på slaktransporter och hamnar ofta i "fel" händer!

Jag tror inte alls att jag är den ända som kan ta hand om dem, men vem betalar över 10 000:- (rek. minimum summa från STC för att vara "garanterad" på att de inte åker till italien) för mina outbildade (och ofta ganska slitna) hästar?
Så mina hästar avlivas hellre än far runt mellan olika ägare eller hamnar på en slaktransport.

 

[maiden]

mm min häst hade förra ägaren kanske tänkt avliva istället för att sälja pga att en tidigare häst (ridtravare) bara såldes runt. Min häst var då 4 år, helt frisk och lugnt och stadig temperament. Tur att hon beslöt sig för att göra ett försök först iaf! Synd på en sån fin häst annars

 

[suisyola]

de e ju därför de avlivar..för att de inte klarar omställningen...

de e väl knappast nån som gör de annars-de kostar ju pengar

 

[MiniLi]

gud va glad man blir när man hör foöl resonera såhär om äldre men ändå pigga hästar! jag vet en häst som är över tjugo och som såldes till en liten tjej för att han skulle ta det lugnt efter flera år av mycket tävling och träning! detta va ett antal år sedan... men ändå så får inte han ta det lugnt ite! han är väldigt het och eftersom att den lilla tjejen inte klarar av att hoppa honom så gör en snart 18 årig tjej som är säkert över 180 cm lång (det är en c-ponny!!!!) och hon tävlar och har sig en hel del! inte i så höga klasser men ändå... det tar lite på benen att vända snävt i den där farten... å allt bara för att han fortfarnade är så fräsh!

 

[Cilva]

Jag skulle hellre avliva än sälja. Till en viss del för att jag tycker att jag är den enda som kan ta hand om mina hästar. Fast visst inser jag innerst inne att det finns andra som skulle det oxå men ändå.

Avlivar man så vet man ju vad som hänt med hästen och behöver inte oroa sig för att den far illa. För det kan ju faktiskt hända, alla köpare är inte helt ärliga.

Det finns noga räknat två personer som skulle kunna få mina hästar om jag inte kunde ha kvar dem längre. Men för att jag inte ska kunna ha kvar dem så ska det till nån sorts jättekris.

 

[styr_björn]

håller med dig..
det enda rätta efter en lång tävlings karriär är väll att få antingen gå kvar på gåden som gårdshäst eller få somna in utan att behöva en massa omskolningar osv... av folk som inte hanterar den som den är van, men det finns ju seriösa som har hästen till skogsridning också men dom är få...
yngre flickor tjatar till sig en häst av sina föräldrar och får en gammal travare som är billig... försöker utbilda den men märker ganska snart att det inte är så lät och säljer den....så kan det hålla på länge tills den hamnar i någon buss ner till italien=(

 

[alice]

Har en tjej i stallet som känner att det är dags att gå upp på stor häst för att komma vidare. Hon tänker avliva sin ponny eftersom den är gammal och har på sista året drabbats av många skador som enligt vet är åldersrelaterade. Hon anser att det skulle kännas bättre att ta bort hästen än att sälja den till någon annan. Hästen klarar max lätt promenadridning om äns det....Jag förstår henne fullständigt!

//Alice

 

[ako]

Hej alla (lånar line-ns svarsknapp)!

Kan se det hela från båda sidorna (ni vet, jag är ju bruden som alltid brukar skrika att inget är svart eller vitt ).

Jag förstår att man väljer att avliva en häst som av en eller annan VERKLIG anledning kommer att ha svårt att anpassa sig till ett nytt, GOTT hem. Med verklig anledning menar jag alltså INTE "Putte kommer att liiiida utan sin äääälskade matte och täääänk om han inte får lika många morötter i fortsättningen". Däremot, om man t ex har en häst som tidigare blivit misshandlad e d är det ju en annan sak. Förstår också att man hellre väljer att avliva än att sälja hästen till något mindre förtroendeingivande hem eller riskerar att ens totto får möta döden i Italien. SJÄLVKLART!!!

Däremot, varför inte sälja eller låna ut på foder (ev med senare försäljning till fodervärden i åtanke) om man har en äldre häst med någon skavank som därav t ex inte får hoppa mer? Olika ryttare har olika behov, och hästen som inte håller som tävlingshäst längre kanske kan bli en ypperlig kamrat till någon som vill ha en välutbildad promenadhäst. GIVETVIS får man ju kolla upp den tilltänkte köparen/fodervärden, men det gör man väl å andra sidan oavsett vilken häst det än gäller.

Jag har pensionerat två hästar i nya hem. Den ena (valack, numera 19 år som jag hoppade o red lite fälttävlan på tills han fick en senskada blott 14 år gammal) mår kanon och fungerar utmärkt till promenad- och lättare dressyrridning hos en medelålders dam. Att jag sedan ångrar lite att jag inte behöll honom själv att rida dressyr på, är en annan historia. Den andra hästen är utlånad i första hand som avelssto, men även till lärrare promenadridning efter en knäledsskada hon ådrog sig som 12- åring. Båda hästarna har det minst lika bra hos sina nya mattar, jag har inget som helst dåligt samvete och kan dessutom åka o hälsa på när jag vill.

Tycker det tyder på viss självgodhet och egoism att låta slakta sin häst bara för att man själv inte har lust att ha en promenadhäst, och dessutom tror att man är den enda på jorden som kan sköta den.

Trist med ponnyn som line-n berättade om . Å andra sidan om den nu ÄR så pigg och fräsch som det verkar på inlägget, hade det verkligen varit bättre att slakta den då??? Om den går så himla bra tycker den nog att det är kul att skutta över pinnar. Verkar ju inte så käckt att en 180 cm lång tjej tävlar C-ponny, det håller jag fullständigt med om, men att en pigg och fräsch gammal ponny fortsätter tävla på lägre nivå (då med en LAGOM stor ryttare), varför inte?

Tjohej

 

[Alexandra_W]

Det finns ju en till aspekt med det hela också.. Om man säljer sin gamla tävlingshäst som promenadhäst så har man inga GARANTIER för att den bara är promenadhäst i det nya hemmet. Jag tror det avskräcker många faktiskt?

Det är ju dock alltid det problemet som är med att sälja hästar, man kan ALDRIG veta om det blir som det sägs. Det kan verka som det perfekta hemmet men visa sig vara helt annat, eller det kan vara det perfekta hemmet men pga omständigheter man inte kunnat förutse säljs hästen vidare, till ett kanske inte så perfekt hem.

Däremot kan man ju låna ut på foder och ha kvar kontrollen, men det kräver nästan lika stor insats som att ha kvar hästen själv att hålla koll så att en promenadhäst bara promenadrids etc. Och en foderrvärdshäst kan "komma tillbaka" hux flux med..

Jag skulle som sagt sälja fölis, det kan ju gå åt skogen ändå, men jag lever i tron att de flesta faktiskt är ärliga och talar sanning, och jag skulle kolla noooga innan. Valacken däremot säljs inte, han skulle må så fruktansvärt dåligt av omställningen och ffa är han alldeles för knepig att rida så han skulle snabbt riskera att fara land och rike runt som problemhäst. Och haghäst trivs han som sagt var inte som så det går inte med sällskap heller...

Men att de skulle få sämre OMVÅRDNAD någon annanstans är jag inte så oroad för i grunden. De allra flesta gör sitt bästa för att ta så bra hand om hästarna som möjligt och älskar sina hästar lika mycket som jag älskar mina. Och jag tror inte de kan räkna varesig morötter eller klappar, utan får de bara ordentligt foder i rätt mängd, motion och bra utevistelse så är de nog näjda varesig de får noll eller femton morötter per dag =)

 

[ako]

Håller med dig på alla sätt och vis ! Förstod oxå av Ditt tidigare inlägg att det nog vore knepigt att omplacera Din valack. Man får helt enkelt avgöra från fall till fall.

Precis som Du säger har man ju tyvärr inga garantier vilken häst man än säljer, och man kan ju inte göra mer än det bästa man kan för att kolla att det verkligen är ett bra ställe. Ett alt är ju då att först låna ut på foder o sedan sälja. Det känns ju som en ganska liten risk att fodervärden
börjar behandla hästen helt annorlunda bara för att h*n, efter en längre tids fodervärdsskap, har köpt den.

Det jag framförallt ville poängtera med mitt inlägg, är att jag tycker det verkar både oetiskt och egoistiskt att ta bort en i princip frisk häst med "normalt" psyke bara för att den lämnat tävlingskarriären bakom sig av en eller annan anledning om den kan må bra och vara till glädje och nytta för en annan ryttare. Självklart handlar det även om VAD för skavank hästen har. Tror att det är stor slillnad på att sälja en häst som t ex inte får hoppa, men i övrigt kan ridas tämligen normalt jämfört med en som inte mår bra av annat än skritturer. Det finns ju gott om ryttare som inte ens VILL hoppa.

Tror att det går att hitta bra hem till många hästar om man bara anstränger sig. Eller så är jag naiv o dum bara för att det funkat så bra med mina "avlagda" pållar ? Har dem som sagt MYCKET hellre på de respektive ställen de är i dag än galoppande på de evigt gröna. Valacken har f ö aldrig varit halt en dag sedan senan läkte. Ångrar att jag var en sådan pjoltmatte då, o tyckte det var bäst att han fick gå i förtidspension. Så frisk som han har varit (både i alla år innan senskadan och även nu efter), hade vi nog kunnat satsat vidare på dressyren (LA- MB nivå) utan några problem, även om vi fått lämna fälttävlan bakom oss.

Tror egentligen att vi är ganska så överens. Tycker bara att det är trist OM det är så att hästar slaktas för att deras mattar TROR att de är de enda på jorden som är kapabla att sköta dem.

Ajöken

 

[Sonic76]

Ja jag slaktar mina , men det är för att jag har travhästar och ingen av dem jag har haft har varit några ridämnen.
Det finns bara två som har avrit något och den ena dog på banan i brusten pulsåder och den andra ha jag kvar som avelssto.
Jag slaktar hellre än säljer, emn jag har heller inte haft någon som varit fullt frisk eller ung då kanske jag skulle resonera annorlunda.
Det återstår den dagen.
Men jag har sett så mkt elände att jag vill bespara mina hästar detta då jag ofta köper utslagna hästar eller hästar med andra problem eftersom mitt hjärta är lite svagt för såna.