Ryttare med celebral pares...

[Himawari]

Efter att ha hållt upp med ridning i 15 år har jag äntligen beslutat mig för att göra ett nytt försök. Jag red under tonåren, men slutade efter en ordentlig vurpa. Jag har en lättare cp skada i vänster sida vilket gör den sidan något svagare, benet 1cm kortare och med sämre känsel, men den verkliga orsaken till att jag slutade var inte vurpan i sig utan att jag kände att jag inte hängde med riktigt. Vi arbetade mycket utan stigbyglar och det fick mig att känna mig rädd och osäker då jag hade svårt att centrera min sits. Däremot så kunde jag både hoppa och göra lättare dressyrmoment med stigbyglar.

Jag undrar om det finns ryttare i samma situation som jag. Eller om någon kunde ge lite tips hur man skulle kunna kompensera olika starka sidor.

 

[Myzan87]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Är inte i samma sitts som du..Men jag tror och tycker att du iså fall ska skaffa en privat ridlärare som utgår från din kapacitet när du börjar rida. Tror att du dessutom får ut mer av ridandet då än att försöka dig på saker som gör dig osäker.

Lycka till med ridningen

Ursäkta ett rörigt inlägg. Jobbat väldigt mycket de senaste dygnen

 

[Himawari]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Jo, jag har funderat på privat ridlärare, men tänkte först se om ridning fungerar över huvud taget. Jag har fått mer kontroll över min vänstra sida under de 15 år som gått. Ska ha min första provlektion på lördag i en "grön" grupp... Hoppas att de inte går för hårt fram 2:a lektionen på terminen.

 

[T.Alsterfeldt]

Sv: Ryttare med celebral pares...

ta o sök på Equestrian riders paralympics o du kommer att se att det finns många med betydligt sämre utgångspunkt än dig!

jag rekommenderar privattränare eftersom ni får mer valuta för pengarna o inlärningen går snabbare oftast

 

[Himawari]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Privattränare verkar vara ett bra alternativ som jag ska undersöka lite närmare. Jag menade inte att låta som om jag klagar över mitt handikapp för det gör jag inte! Det är bara att rädslan finns kvar efter min första period som ryttare. Fick en hel del dåliga erfarenheter...inte minst av mina föräldrar som är av "den gamla skolan" att handikappade inte klarar något själva. Den dagen jag vurpade var sista dagen på terminen och mina föräldrar stod och skrattade åt mig vid staketet. De tyckte att det bevisade att jag inte klarar av att rida, så det var sista gången... Så jag lider av ganska stor prestationsångest.


Thina: Var inne på din hemsida...TACK!!!!

 

[Atoxa]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Bedrövlig inställning dina föräldrar hade!

Det är klart att du kan rida.. Man kan allt bara man vill!

 

[Himawari]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Jaaaa, jag kan!
Var på första lektionen idag. Det gick inte lysande, men det gick. Fick inte ont eller så. Tvärtom faktiskt, min onda axel och höft blev riktigt mjuka och följsama efteråt. Där i mot ska jag byta till en lättare grupp. Huvudet vet hur man gör men kroppen hänger inte riktigt med. Vore nog bäst om jag övade upp min vänstersida i lugn och sansad takt.

 

[FunnyFlyer]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Lycka till! Jag önskar att allt går bra för dej!
Uppföljning?

Jag har inte ett sånt handikapp, men jag är reumatiker, kan inte använda händerna som jag skulle önska, men det gå för mej. Jag har ridit lite nu på mitt sto iaf.

Mvh

 

[Himawari]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Lektion nr 2!

Idag så hade jag samma häst som förra gången. Gick som det skulle enda tills vi skulle trava...då ville hon inte alls. Efter ett tag kom det en snäll person och ledde hästen, men det tog ett tag innan hästen ville trava ialla fall.

Det var bra att jag bestämde mig för att skynda långsamt och byta till en enklare grupp. Har inte mycket till balans. Trava utan stigbyglar kommer inte på fråga i nuläget.Försökte men höll på att glida av efter bara ett par meter. Rida lätt med mantag är min grej just nu, har svårt att hålla händerna stilla och hålla balansen på samma gång.

Det är underligt att jag aldrig behövde rida på detta sett när jag började som liten. Jag hade ledare en gång sedan gick allt som på räls, vad jag minns... Måste ha legat av mig nåt enormt!

Tack till alla på min ridklubb som är så trevliga och hjälpsamma! Känner mig verkligen välkommen och motiverad till att fortsätta.

 

[MataHari]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Fast man behöver inte ha något handikapp för att upptäcka att ridningen inte känns lika lätt när man tar upp den som vuxen efter att ha gått och längtat efter barndomskänslan...

 

[Himawari]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Jo, det är nog sant. Det svåra är nog att acceptera att "då var då och nu är nu".

Red en annan häst på lektionen senast och fick tillbaka mycket av "barndomskänslan" dock... Behövde ingen ledsagare och fick tillbaka flytet i lätt och kort trav. Men uj vilken träningsvärk jag fick efter. Vi hade bomträning... Hoppsits utan tränade muskler är ganska plågsamt. Men det gick väldigt bra om jag får säga det själv. Det var ju bara 3:e lektionen efter 15-års uppehåll...

 

[wrangler]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Du kan ju träna väldigt mycket på balans och styrka även utan häst!
Dessutom kan du göra andningsövningar och fokuseringsträning, som hjälper både kropp och själ. Det hänger väldigt intimt ihop som bekant.

Det är nog jätteviktigt vad för häst du rider på! Var noga med att du får rida de som du känner dig säker på, som har en bra egen balans och rytm/takt och tempo! Det kan göra väldigt mycket till eller från.

Det viktigaste är att det är roligt! Ha inte för bråttom!

 

[MataHari]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Vad kul att du redan hittat tillbaka till den där Känslan. Visst är det underbart när man börjar känna igen sig själv igen? För mig tog det längre tid, men nu är jag tillbaka!

 

[Himawari]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Jag håller med! Det var stor skildnad på att ha en häst som är framåt och lyhörd mot en som är relativt ointresserad eller tycker om att testa ryttaren.

Den häst jag rider nu är en riktig "läromästare". Hon har tar god hand om nybörjare och återfallsryttare både i manegen och i spiltan! Känner mig trygg när jag rider på henne och det gör att jag kan koncentrera mig på själva ridningen. Vågade till och med hoppa igår! Visserligen inget större skutt, men ändå... Jag längtar verkligen till varje lektion! Har också märkt att ridningen har hjälpt mig i vardagen. Min balans är bättre och jag går stadigare, men jag känner mig också gladare och mer positivt inställd till det mesta.

Har inte haft så här roligt och stimulerande på många år...!

 

[Himawari]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Vad kul att du redan hittat tillbaka till den där Känslan. Visst är det underbart när man börjar känna igen sig själv igen? För mig tog det längre tid, men nu är jag tillbaka!

Känslan är obeskrivligt bra och visst känner man sig lite stolt också över att ha åstadkommit något! Men jag måste nog säga att det mesta beror på "min" otroliga häst, Dizze! Utan henne hade det nog inte gått så fort och smidigt...

 

[cactuspower]

Sv: Ryttare med celebral pares...

Vad kul att det går framåt för dig själv rekommenderar jag också privatlektioner om du har möjlighet. Även om jag inte är i din sits, utan jag har en egen häst som jag rider ffa. dressyr med så tycker jag att det ger otroligt mycket att rida själv och allting
är så mycket effektivare. På ett år har jag utvecklats jätte mycket. Det är toppen att tränaren kan utgå efter mig och hästen på lektionerna och anpassas därefter. Så jag rekommenderar det varmt. För övrigt finns det en bok skriven av Ulf Johansson som heter Ryttare är idrottare. Har precis köpt den, men den verkar riktigt bra. Så den kan du ju kika i också om du har möjlighet, var inte speciellt dyr i inköp.

Lycka till med din ridning