strunta i alla lekar å övningar - upp på hästen och rid helt vanligt rakt upp och ned. När hon blåser upp sig, sitt bara där, gör ingenting mer än att skänkla henne och be henne gå förbi, prata inte, ignorera henne bara Låt henne hellre springa förbi det läskiga än stanna/backa. Rid med stöd i munnen så behöver förhållningarna inte komma så plötsligt.
När hon går fram så reagera inte, inget beröm. Hon får lära sig helt enkelt att det inte finns ngt att få beröm för! Om hon får beröm så är det som att tala om för henne "o vad duktig du var som gick förbi det läskiga"
Bättra att bara sluta skänkla, rid framåt och var som vanligt så blir inställningen mer "vad fjantade du för, där fanns ju inget att vara rädd för"
*flum flum*
Ibland gör vi människor det för svårt för dem, att de måste acceptera allt till 100. Hon kanske aldrig kommer bli den där trygga lugna hästen som kan lulla i skogen?
Jag har hanterat många problemdjur och oftast har det brustit för att människan gör saker så avancerat, de vill att hästarna ska gå perfekt och då blir det ett stressmoment och människan blir aldrig nöjd och hästen får för mkt att tänka på med alla övningar hit och dit.
Om hästen är rädd,forcera den inte till att nosa eller trampa på saken - var nöjd att den bara springer förbi. Ignorera den, låt den vara häst.
Jag kör inte enligt någon princip överhuvudtaget och har tagit hand om många problemhästar vars ägare varit helt inbitna i diverse metoder - alla får göra precis som man vill, men ibland kan det vara bra att koppla bort alla metoder och bara VARA och KÄNNA.