Rex, sphynx och orientaler

[Valerianovna]

Använder dem på samma sätt i tråden, kanske är bra att förtydliga ja! Men det är väl tyvärr som du säger. Min mamma och faster födde upp perser förr och ja, häftig ugglelook men de la ner båda två eftersom hälsan var så dålig. Det förtar glädjen för mig, men jag kanske inte kan få utseendet som tilltalar mig och en frisk kisse..

Ja Perserns utveckling gör helt ärligt ont i mig. Man har enligt mig avlat på rena defekter för att uppnå ett visst utseende och jag tycker det är hemskt att se hur missbildad munhålan (och hela skallen) är.

 

[Sol]

Vilka sjukdomar upplever du att de drabbas av i större utsträckning än andra? Och skulle du kunna uppskatta en ungefärlig snittålder på rexarna? Tack för mer input på dem!

Det är vad jag vet bara omgivningsallergier som är vanligare hos devon rex än hos andra katter och då främst kvalsterallergi. Höftledsdysplasi förekommer så jag skulle rekommendera att man köper av en uppfödare som HD-röntgar, vi är några stycken. Vi är många som HCM-scannar också, men HCM är inte vanligare hos devon rex än hos andra katter.

Sedan finns det uppfödare som riktar in sig på devons med extremt korta nosar och stora ögon och de löper väl samma risk att utveckla andnings- och ögonproblem som perser. Inte så många uppfödare, men några finns. De kan man ju undvika.

Skulle säga att de blir runt 15 år. Min äldsta uppfödning är 17 år nu, frisk och fin.

 

[Bison]

Ja Perserns utveckling gör helt ärligt ont i mig. Man har enligt mig avlat på rena defekter för att uppnå ett visst utseende och jag tycker det är hemskt att se hur missbildad munhålan (och hela skallen) är.

Jag håller med, trots att jag själv har Perser.
Aveln är inte bra. Prada, min mest extrema är turligt nog den mest friska. Kantarell som har ett något bättre utseende är dock ett riktigtt måndagsexemplar och allmänt klen och feg
Äta gör han dock utan problem, hemskt med de som måste äta med tassen
Jag önskar att avelsmålen var att se ut som Paisley, min exotic istället för Prada.
De är så himla underbara katter.

 

[Mia_R]

Har haft Orientaler i över 20 år.
Men nu blir det inga mer efter Ulla.
Sista katten inflyttad är en huskatt som även får gå ut.
Thaisiames är en underbar ras.
Skaffar vi någon mer raskatt skulle det bli thai siames.
Orientalerna börjar bli sönderavlade med sköra käkar och gigantiska öron.
Man får hitta en seriös uppfödare som är mer intresserad av hälsa än stora öron.
Min oriental har Forl vanligt på orientaler, hennes käke är så skör att det är svårt att dra hörn tänder när det behövs.
Nakenkatter där tycker jag avlandet passerat gränsen. En katt som inte kan hålla värmaen och behöver badas regelbundet för att den inte kan hålla sig ren är inget för mig.

Jag har inga fladdermusöron på mina och har det definitivt inte så mål utan föredrar den äldre typen, men det är som du säger allt svårare att hitta.

 

[MJLee]

Burma naturligtvis. Otroligt gosiga, pratiga, älskar människor och är klistriga. En lagom katt som inte är extremtypad - det står tom i rasbeskrivningen att den ska vara just lagom. Det mest fantastiska humör och personlighet, burmor regerar hushållet med en liten sammetstass och är med överallt, hela tiden. Man vet alltid att man kommer till ett burmahem. De är, såvitt jag vet, också en frisk ras, förutom att de av någon anledning är mer benägna genetiskt att få diabetes, dvs man måste hålla efter vikten.

*Host* de kaaan också vara lite dominanta. Ffa honorna. Och kräver aktivering.

 

[Bluefish]

@MJLee Bra marknadsföring, men njä
Det kan landa i att det inte blir någon kisse, det är ett stort åtagande och jag vill inte kompromissa för mycket med vad jag vill ha, då är det kanske bättre med ett annat husdjur istället.

 

[animalasia]

Jag håller med, trots att jag själv har Perser.
Aveln är inte bra. Prada, min mest extrema är turligt nog den mest friska. Kantarell som har ett något bättre utseende är dock ett riktigtt måndagsexemplar och allmänt klen och feg
Äta gör han dock utan problem, hemskt med de som måste äta med tassen
Jag önskar att avelsmålen var att se ut som Paisley, min exotic istället för Prada.
De är så himla underbara katter.

Vad menar du med att äta med tassen? ( en fråga från en helt okunnig)

 

[Bison]

Vad menar du med att äta med tassen? ( en fråga från en helt okunnig)

De finns de med så deformerad skalle att de inte kan äta torrfoder ur skål, de lyfter ut maten och stoppar in i munnen med hjälp av tassen

 

[sthu]

De finns de med så deformerad skalle att de inte kan äta torrfoder ur skål, de lyfter ut maten och stoppar in i munnen med hjälp av tassen

Det gör min Tuva (maine coon), både med torrfoder och blötmat. Ibland med vatten också. Fast i hennes fall beror det inte på skalldeformation, jag tror hon bara gillar att pilla på grejer med tassarna.
Hon kan äta vanligt också, men verkar föredra att peta lite i maten.

 

[Libbsticka]

Burma naturligtvis

Hur fäller de? Allergivänliga?

 

[Bison]

Det gör min Tuva (maine coon), både med torrfoder och blötmat. Ibland med vatten också. Fast i hennes fall beror det inte på skalldeformation, jag tror hon bara gillar att pilla på grejer med tassarna.
Hon kan äta vanligt också, men verkar föredra att peta lite i maten.

Prada drar ofta ut maten på bänken och väljer ut de bästa bitarna
Kommer Kantarell och trängs äter hon dock direkt ur skålen.

 

[sthu]

Prada drar ofta ut maten på bänken och väljer ut de bästa bitarna
Kommer Kantarell och trängs äter hon dock direkt ur skålen.

Helt rätt, man ska bara äta de fina bitarna!

 

[MJLee]

Hur fäller de? Allergivänliga?

De fäller i princip inte alls. Har ingen underull och en kort silkig päls. Bland det vackraste som finns är en brun burma i solskenet

Hur allergivänliga de är vet jag inte.

 

[Murphy]

Instämmer med tidigare om rexar, de fäller inte - men märk väl att de luddar av sig. Vartenda plagg blir sammetsplagg i perioder när en kånkar på en rex. Men det faller iofs inte så mycket på golvet...

Rörande hälsa säger jag JÄSTSVAMP efter att ha haft både devon och cornish. Inte det jävligaste en kan råka ut för på katt, men rätt räligt att hålla på med i längden om det är en mer omfattande drabbad individ.

Annars trevliga djur. Trodde alltid jag skulle köpa skogkatt. 13 år och fyra rexar senare har det inte blivit så - det var tydligen tillräckligt roligt att ha stora öron och krullpermanent för att låta bli stor katt med skägg.

 

[Dentaku]

Jag har haft flera rexar och är även uppväxt med rasen. Underbar ras - väldigt sociala, pratar gärna ofta och mycket. Gosiga och trevliga individer som alltid vill hänga med på allt. Inga av mina har hårat, möjligtvis min första (dock minimalt) men hon var av "gammeldags" linjer och hade lite mer päls än dagens standard.

Jag skulle inte säga att rexar är en speciellt frisk ras tråkigt nog. Samtliga av mina djur har haft konstaterad HCM, en har stora allergiproblem, tumörsjukdomar och den tredje har dålig päls samt ögonproblem som har lett till blindhet. Den äldsta blev 13 år och fick avlivas pga en blodpropp. Alla föräldradjuren har genomgått hälsotester med allt var det innebär. Det är såklart inte alla rexar som får dessa problem, men min uppfattning är att väldigt många inom rasen får problem med hjärtat. Känner till två uppfödare som har slutat med rasen just pga detta då det är ett utbrett problem och finns i en hel del linjer. Jag har idag köpt en annan typ av katt och kommer inte köpa en ny rex i framtiden som det ser ut nu pga hälsan främst.

Tråkigt om det du skriver om hälsan stämmer! Jag har svårt att tänka mig en annan ras…

***

Jag är inne på min andra cornish rex. Båda har varit värmesökande missiler, sociala, våghalsiga och stora personligheter.

Den första tillhörde den äldre typen och fällde en del ludd, i synnerhet när man kelade med henne. Hon blev tyvärr bara 11 år pga juvertumörer, fram tills dess frisk. Hon har en alldeles särskild plats i mitt hjärta.
Den vi har nu fyller snart 13 och kom hit som omplacering när hon var tre. Hon fungerade inte längre hos uppfödaren, där hon haft ett par kullar. HCM-skannad där förstås samt ett par år efter att hon kom hit(för att hålla koll eftersom hennes avkommor användes i avel). Njurarna kollades nyligen ua. Däremot har hon FORL, så en del tänder har opererats bort. Jag hoppas att vi får ha denna drottning i många år till!

Jag har nu rätt dålig koll på rasens status i allmänhet, inte minst eftersom båda mina katters uppfödare slutat/dragit ner rejält. Det låter som sagt jättetråkigt om min upplevelse av rasen som relativt frisk inte längre stämmer.

 

[Dentaku]

Burma naturligtvis. Otroligt gosiga, pratiga, älskar människor och är klistriga. En lagom katt som inte är extremtypad - det står tom i rasbeskrivningen att den ska vara just lagom. Det mest fantastiska humör och personlighet, burmor regerar hushållet med en liten sammetstass och är med överallt, hela tiden. Man vet alltid att man kommer till ett burmahem. De är, såvitt jag vet, också en frisk ras, förutom att de av någon anledning är mer benägna genetiskt att få diabetes, dvs man måste hålla efter vikten.

*Host* de kaaan också vara lite dominanta. Ffa honorna. Och kräver aktivering.

Jaha, då är det tydligen en burma jag ska om crx blivit för sjuk som ras. Allt det där stämmer nämligen in på mina katter(förutom diabetesen).

Hantverkarna som fixat vårt badrum vande sig snabbt vid att ha en liten fyrbent inspektör när de jobbade. Första gången någon kommer hit brukar de ofta få höra ”du kommer snart att ha en katt på axeln”…
Grannskapets katter visade dock ingen större förtjusning över en främmande katt som kom och åt ur deras matskålar(ibland via kattlucka)…

 

[MissFideli]

Vilka sjukdomar upplever du att de drabbas av i större utsträckning än andra? Och skulle du kunna uppskatta en ungefärlig snittålder på rexarna? Tack för mer input på dem!

Omgivningsallergi står det i inlägget, så allergier mot saker i omgivningen. Typ kvalster, damm osv.

 

[MissFideli]

Jag har haft flera rexar och är även uppväxt med rasen. Underbar ras - väldigt sociala, pratar gärna ofta och mycket. Gosiga och trevliga individer som alltid vill hänga med på allt. Inga av mina har hårat, möjligtvis min första (dock minimalt) men hon var av "gammeldags" linjer och hade lite mer päls än dagens standard.

Jag skulle inte säga att rexar är en speciellt frisk ras tråkigt nog. Samtliga av mina djur har haft konstaterad HCM, en har stora allergiproblem, tumörsjukdomar och den tredje har dålig päls samt ögonproblem som har lett till blindhet. Den äldsta blev 13 år och fick avlivas pga en blodpropp. Alla föräldradjuren har genomgått hälsotester med allt var det innebär. Det är såklart inte alla rexar som får dessa problem, men min uppfattning är att väldigt många inom rasen får problem med hjärtat. Känner till två uppfödare som har slutat med rasen just pga detta då det är ett utbrett problem och finns i en hel del linjer. Jag har idag köpt en annan typ av katt och kommer inte köpa en ny rex i framtiden som det ser ut nu pga hälsan främst.

Finns ju åtminstone 3 olika rexraser, så det är nog bra att precisera vilken. För jag hittar inte om det är cornish, devon eller selkirk du menar?

 

[Lilla-S]

Finns ju åtminstone 3 olika rexraser, så det är nog bra att precisera vilken. För jag hittar inte om det är cornish, devon eller selkirk du menar?

Ah, cornish rex.

 

[Sonic76]

Somali säger jag. Så social och med överallt där jag är.
Så himla rar och söt.