Rätta mig om jag har fel!

[Garpen]

Var och en blir salig på sin tro, och jag är tämligen övertygad om att mitt sätt att förhålla mig till min hund är det rätta. Givetvis, annars skulle jag handla anorlunda.

Nu har jag mött en man jag älskar, och hans föräldrar har hund. De har en helt annan syn på hundfostran, behandlar hunden mer som en människa, ett barn. Jag anser att en hund är ett rovdjur, och har andra behov än människor och fungerar anorlunda.

Exempelvis detta med utfodring. De låter dagligen hunden slicka talrikar, ger rester, kakor och kex, etc. Jag ger torrfoder en gång per dag, på kvällen. När hunden var yngre fick han på morgonen också, men han är så morgontrött att han aldrig brydde sig om maten då så jag slutade med det.

Vid hård träning (=en hel dags jakt) får han energitillskott under dagen i form av fläsk/svål. Någon gång kan han få någon matrest, men då inga onyttigheter som kakor, utan en överbliven potatis, en morotsbit, bortskuret fett från en köttbit, etc.

Har någon gång hört en veterinär säga att den största anledingen till att folk söker veterinärvård för sina hundar är pga magproblem, som i sin tur är relaterade till felaktig kost och/eller för mycket mat.

Jag vill inte komma i konflikt med mina svärföräldrar om detta, men vill heller inte att de ska börja ge min hund mat och godsaker titt som tätt. De tycker jag är hård mot min hund, jag anser att man har viss disciplin och viss kosthållning just av kärlek till hunden, inte för att vara elak.

Har jag fel? Om inte ge; ge mig goda argument så jag i all välmening får svärföräldrarna att förstå och respektera mitt sätt att se på detta. :smirk:

 

[Gnist]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Jag tycker ju helt klart att du har rätt
Men att formulera ett bra svar/ argument till dina svärföräldrar utan att de tar illa upp får du nog klura lite på

 

[Lillaloppan]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Kan ju vara svårt att lägga fram på ett smidigt sätt.... Min pappa brukar säga (om sin hund) att han inte längtar efter köttbullar eller kakor och därför får han inget heller. Jag är likadan med min hund. Han får sin mat, punkt slut! Det kan hända att han får exempelvis bortskurna kanter av en bit kassler som inte matte tycker om.... Men dom fås i matskålen med den vanliga maten. Ibland får han lite morötter också nerblandat i maten. Han får aldrig något vid bordet och så tigger han heller aldrig... Tänk egentligen så mycket vi människor äter som inte är så himla nyttigt utan vi äter det för att det är gott.... *filosoferar lite*.
Men jag tycker du kan säga att du inte vill att dom ger din hund något utöver det han ska ha, dvs sin mat! Dra till med att han får diarré eller något.... Att han är överkänslig i sin mage..

 

[Jadzia]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Det är din hund och du bestämmer hur du vill ha det. Vill du inte att hunden ska matas så säg det. Dock kan svärföräldrar vara ett känsligt läge och vill du inte ta någon konflikt kan du skylla på känslig mage hos hunden. Hitta på något om att hunden får svår diarre om den äter något annat än sitt torrfoder. Risken är annars stor att de smyger åt hunden godsaker när du inte ser.

Om du kan motivera ordentligt varför de ska låta bli att mata din hund blir det enklare, men eftersom ni har så olika syn på hundar så räcker det troligen inte med att hänvisa till att hunden är rovdjur osv.

Själv tillhör jag den där tokiga sorten som kan ge både en kaka och lite matrester då och då, men bara till min egen hund. Det gör ju ingen nytta men inte någon egentlig skada heller.

 

[Garpen]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

*lån*

Tack för era svar! Jag tycker också att jag ska få behandla min hund hur jag vill så länge den mår bra, är frisk, pigg och glad. Jag skulle aldrig komma på tanken att ge något ätbart till en annan hund utan att först fråga om det är ok. Det ligger ofta mycket arbete bakom en hund, och det blir ju förstört om andra människor kommer och är inkoncekventa mot hur jag brukar behandla honom. Inte blir hunden gladare för det!

Jag ogillar verkligen när folk ska lägga sig i sånt här, när det står och säger att "det kan väl han (hunden) få göra", "klart han ska få...", "inte behöver han väl ligga där", etc. Har jag bestämt så och givit hunden ett kommando om detta, så är det detta som gäller! Det är min hund, mina pengar och min tid som jag lagt ned på den.

Men som sagt; svärföräldrar som man nyss lärt känna är verkligen ett käsnligt kapitel. Har blivit icke omtyckt av svärföräldrar förr (dock ej koppling till hunden), så jag är så rädd att det ska bli fel. Samtidigt är jag rädd om min hund jag haft i sju år.

 

[ChristinA]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Du skulle kunna beskriva mig, våra hundar, mina svärföräldrar och deras nuvarande och tidigare hund!!!

Till att börja med försökte jag frälsa dem.
Ville att de skulle förstå.
Men i deras fall går det in i ena örat och ut i andra.

Så nu är det ett par, benhårda regler som gäller istället.

*Ej ge våra hundar annat än deras mat på rätt tid.
*Låt ej eran överaktiva 6-mån pudel terrorisera våra hundar, inne är det inte bus, inne vill de vara ifred. Ute är det ok för då säger våra hundar till ordentligt. Inne är det vi som säger till.

De har fått lära sig att acceptera hur vi vill ha det. Och med tiden så ser de ju också, även om de inte vill att det skall vara så, att jag har det både lättare och bättre eftersom jag har de regler jag har.

Tänk om de lyssnat på mig, då hade de sluppit dragande hund och hund som inte kommer när man kallar...

I övrigt har jag inga konkreta råd.
Jag tog det lite isigt i början och försökte som sagt förklara.
Med tiden har jag skalat av, så nu är det bara mina regler kvar.

 

[Rapid]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Det handlar väl om att välja vad som är viktigast - att din hund blir exakt rätt behandlad eller att du har en god relation till dina svärföräldrar.

 

[ChristinA]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Då kan jag tillägga att jag har en behandling jag är nöjd med och svärföräldrarna tålde det.
Lite förnärmade någon gång då och då, men annars ok relation.

 

[Garpen]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Jag har inga planer på att frälsa dem (även om jag gärna skulle vilja ), vill bara att de ska respektera mitt hundägande så respekterar jag deras. Vore nöjd om de bara inte gav honom mat, de övriga reglerna jag har för min hund behlöver jag inte ens ta upp med dem. Så mcyket kommer de sannolikt inte att umgås med honom. Jag har väl med honom på besök någon gång, och får han bara bekanta sig med stället och får vara ifred så lägger han sig och sover och är lugn inomhus.

 

[Garpen]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Nä då, kräver inte alls att han ska bli exakt rätt behandlad, det har jag för länge sedan givit upp att min omgivning ska göra. Önskar bara att de inte ger honom något ätbart, det vore ju en risk för hundens hälsa och där går någon form av gräns tycker jag. Åtminstone ska de fråga mig först och respektera ett nej och vara lika glada ändå.

 

[ChristinA]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Om du har den inställningen så tror jag absolut inte att det skall vara några problem. Det låter ju som vanligt hyfts!

Argument:
Känslig mage som nämndes innan.
Allergier
Ger tiggande hund.

Har fungerat här!

 

[Garpen]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Jag kan absolut inte ljuga, så känslig mage är uteslutet. Däremot kan man ju säga, och hålla sig till sanningen, att han kan bli dålig i magen eftersom han inte är van att äta såna saker.

De har redan, för andra saker, reagerat och varit på för att de tycker jag är hård eller hur jag uttryckt det. Frågat om min hund behöver rastas, om han fryser, etc. Jag tar illa vid mig, tar det som att de inte tycker jag sköter min hund rätt, blir ledsen.

Vi har bara träffats en 4-5 gånger så jag känner dem ju inte alls så bra, och har ingen lust att ge mig in i diskussioner kring hundfostran när jag vet att vi tycker så olika. De kommer tycka jag är hemsk om de inte får ge min hund godsaker när de ger sin egen, att min får sitta och titta på. (Har hittills inte haft med mig hunden in till dem, men det kommer snart bli aktuellt, därav denna tråd.9

 

[Jadzia]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Försök då köra på skillnaden mellan sällskapshund och arbetande hund. Det finns ju ingen egentligen, men på det viset så kan du rättfärdiga det du gör utan att förolämpa deras hundsyn.

 

[lady_vip]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Jag har bara ett råd och jag följer på alla andras linje, var TUFF!!

Min hund är foderämnesallergiker, vilket gör att hon tål rätt lite mat, en bulle gör att jag får proppa i henne kortison i 24 timmar...

Folk brukar dock inte fråga och eftersom hon är med mycket så är det ofta folk försöker smyga till henne saker, så ryter jag faktiskt till att hon ÄR allergisk. Det kvittar om de menar väl, för min del är det inte väl och hade de varit artiga så hade de frågat och fått ett vänligt svar...

Iaf, ge dig inte in i diskussion om uppfostran, bara förklarar att "nej, min hund ska inte ha".

Lycka till!!

//E

 

[Garpen]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Ja, jag har ju en jakthund, de en sällskapshund. Dock är jag lite rädd att framhäva att skillnaden skulle vara därför (som du säger, inga skillnader finns egentligen). Eftersom de tycker att jag är hård mot hunden, är jag rädd att de därmed svartmålar hela jägarkåren som folk som är hårda mot sina hundar.

 

[Garpen]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Ja, jag ska nog bara stå på mig. Säga att min hund inget ska ha. Sedan är det upp till dem/mig att vi lär känna varandra och de inser att jag är inte någon häxa vare sig mot min hund, mot dem eller mot deras son. Bara en gullig och go tjej som har en annan syn på just hundhandhavande.

 

[LIA]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Har haft samma problem med mina egna föräldrar. Det tog inte slut förrän vi satt vid ett tillfälle helt utan hundar och diskuterade ämnet hundar, skötsel och uppfostran. Jag framhöll då min vilja att bestämma väg för min uppfostran av min hund, bl a mot bakgrund av tiggeri mm.
Efter en stund ramlade poletten lite sakta ner och om än ovilligt accepterade dom min inställning. Jag fick ju t ex inte proppa i deras hund choklad!

Ett dåligt argument i sammanhanget är att hänvisa till rovdjur. Hur normalt är det för sådana att äta torrfoder?
Jag tycker inte det är något problem med att hundar får lite av vårt överflöd förutsatt att dom tål det. Det är snarare hur och när dom får det, som är viktigt att tänka på.

LAI

 

[Garpen]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Beror ju på vad man ger dem, mycket av det vi äter är ju inte nyttig för oss själva heller. Många skulle aldrig komma på tanken att ge sin häst kakor och matrester, däremot kan de ge sin hund detta. egentligen ska samma sak gälla för alla, såväl hästar, hundar och människor = en foderstat anpassad till ålder, vikt och träningsnivå.

 

[Garpen]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Har för övrigt också haft det problemet med mina föräldrar, men då var jag benhård. Liksom lättare att vara det mot mina egna föräldrar.

 

[LIA]

Sv: Rätta mig om jag har fel!

Många skulle aldrig komma på tanken att ge sin häst kakor och matrester,

Jo, jag...

egentligen ska samma sak gälla för alla, såväl hästar, hundar och människor = en foderstat anpassad till ålder, vikt och träningsnivå.

Men huga ett sånt trist liv! Tänk dig att dra det hela vägen ut... Motion enligt norm (givetvis på effektivast glädjelösast sätt), nöjen enligt behov (4.22 min/dag), aldrig restaurangbesök och aldrig glass!!!

Å vad vill du utfodra gamla mig med?
Uscha!

Fram för lite guldkant på tillvaron för både människa och hund!

LIA