Rädd vid uteritt

[TurboDevil]

Ja det är ju det minsta man kan säga....min häst är nog den fegaste lilla krake som npån gång gått i ett par järnskor.I skritten går det väl hyffsat men i trav och galopp så tar han bara upp huvudet högt högt och trippar på tårna...Han törs inte släppa till utan ska titta på allt och om han nu upptäcker något som tex en sten så slänger man sig åt sidan och får panik man kan också frysa fast och vägra gå!Problemet har funnits länge den förra ägaren hade också det problemet...jag försöker att låta honom ha lite längre tyglar så att han känner sig fri att titta och jag pratar med honom och till och med sjunger men INTE då. han är världens lugnaste med andra hästar men sjäkv blir han jätte rädd...jag vet inte vad jag ska göra kan någon hjälpa mig för det är verkligen ett problem som jag inte tycker nått vidare om...man kan typ inte lita på honom...jag vet också att jag inte spänner mig för jag tittar aldrig efter något som kan skräma honom och sitter lugnt hela tiden!

 

[Pontevecchio]

Jag har också en riktig liten fegis. Det som funkar är att tänka framåt och att arbeta med henne. kräva att hon lyssnar på mig och visa att jag är orädd och stadig.

Väst och hjälm är också bra

 

[Fialotta]

Har du testat att arbeta hästen även fast du rider ut? På så sätt ger du hästen något annat att tänka på än alla spöken som ligger gömda i buskagen. Annars är det nog övning som gäller. Rid ut samma runda och försök få hästen att känna sig trygg i omgivningen. I slutändan så måste hästen känna att det är han som kan lita på dig, det är du som är flockledaren och han ska inte behöva gå och titta efter faror. Du ska ha hunnit upptäcka potentiella skyggningsställen innan han gör det, på så vis kan du vara beredd och driva beslutsamt och prata med honom så han vet att det inte är något farligt, alternativt ge honom något annat att tänka på.

Mvh Fialotta

 

[TurboDevil]

Jo det är nog det enda jag kan göra....och jag har försökt att jobba honom i form men han börjar bara att tackta och streta emot för han törs inte sluta fokusera på omgivningen...men förhoppnsingsvis så kommer det en ny häst till stallet snart som jag kan rida med för just nu så finns det bara travare och de rider inte så mycke på dem....men jag ska testa det där med att driva lugnt och att själv ha uppsikt efter eventuella farliga buskar och hästätande skottkärror

 

[Fialotta]

Låter bra.

 

[bengall]

Har du provat med att promenera med hästen där du brukar rida?
Det kan ju vara så att hästen känner sig väldigt osäker när det inte finns någon ledare framför.
Promenera lugnt, prata mycket och låt hästen nosa på alla "hästätande" saker.
Det gjorde iaf underverk med en delfoderhäst jag hade förut.
Han hade nästan aldrig varit i skogen tidigare.

Lycka till

 

[chrisse]

du säger att hästen är lugn när andra hästar är med. Är han lugn vare sig han går framför eller bakom den andra hästen?

Annars tycker jag som föregående att du kan prova att gå med hästen, ev. tömköra och ha någon som går framme vid huvudet som sedan kan gå längre och längre bakåt. beror på hur hästen tar det...

 

[Pontevecchio]

Kräv formen lugnt och bestämt. Han vågar inte riktigt prova nu men när han gör det kommer avslappningen också.
Man får ta det i korta perioder som blir längre och längre.

Sen är det bra att ha en slinga som man rider oftare och där hästen känner igen sig för att testa nya saker på.

 

[Smurfmodesty]

Hmmm Prova att gå ut och gå och som någon annan skriver, om du har sällskap att du rider först.

Min pålle är lite tvärtom. Om man har någon med sig, vill han helst gå bakom och "gömma sig". Konstigt nog är han oftast ledaren i hagen. Vet inte riktigt hur det går ihop
Men han vill verkligen gömma sig, för så fort det är något annorlunda vill han gå snett bakom den andra hästen.

När jag är själv är det inga större problem, lite tittig ibland men inte nåt mer.

 

[TurboDevil]

Jag har gått me honom och då visar han inget alls...han bara går förutom då man kommer till extrem läbbigsa saker som tunnlar och sånt som många hästar hade blivit rädd för...och hane inte rädd då heller bara osäker. Han kan gå både framför och bakom andra hästar inga problem och om den andra hästen brallar till så bryr sig inte min häst utan håller sig lugn.... konstig kuse det här

 

[Smurfmodesty]

Hmm ja det låter ju allt lite knasigt.. Men dom är lite knasiga hästarna
Min har blivit lugnare i sommar (Han brallade av 3 pers i våras) Nu när det blivit kallare igen så börjar han piggna till igen, och det sprätter i kroppen. Men på han gäller det bara att vara lugn och ha tålamod. Än så länge *peppar peppar* har inte fått av mig iallafall

 

[Pontevecchio]

Min backar också alltid in bakom kompisen.
"bättre att han äts upp av tigrarna i buskarna".

Väldigt snällt mot hennes hästkompisar. :smirk:

 

[TurboDevil]

Ja min kille tror också att tigrarna ska käka upp honom..idag så var det en plog som skulle hugga gadarna i honom...liten känslig herre kanske...men vi vet ju hur killar är,utan mamma är d einte mycke kvar av manligheten hehehe

 

[Gul22]

Jag brukar sjunga för min pålle. Stackars krake kan man tycka men han verkar uppskatta det. Jag läste i en bok om att ryttarens andning är viktig för att få en avslappnad ridning. När man pratar eller sjunger andas man rytmiskt enligt författaren. Kan vara värt och prova. Lycka till och glöm inte hjälm och väst!

 

[Pontevecchio]

fast jag har ju ett sto..

 

[Smurfmodesty]

Ja då kanske monstret är mätt innan det börjar tugga på våra hästar

 

[FeatherCloud]

låter nästan som min häst det där!
även om det börjar gå bättre för oss nu..

mitt sto (gammal ridskolehäst, hrmm hrmm, hon har i stort sett bara varit i skogen ett par gånger om året förr) är också en riktig pajas när vi är ute själva.. det blir dock inte så ofta längre, eftersom jag inte riktigt vill "riskera" att något händer, och dessutom har vi oftast sällskap helt enkelt..
med en annan häst med är hon i stort sett helt stabil, även om hon inte är pigg på att gå först jämt. hon trivs bäst i mitten, när någon går först och tar hand om allt farligt där, och en annan häst går sist och tar attackerna därifrån före henne

dock funkar det alltid bättre om jag leder henne, så jag har tagit mycket promenader i somras med henne i trakterna hemma, så att hon får se skogen och vägarna själv men på ett lugnt sätt. jag känner dessutom att jag har mer koll på henne från marken, eftersom det om jag rider brukar sluta med att hon backar in i ett kalhygge/ett dike och blir helt blockerad, d.v.s jag får henne ingenstans..

men som sagt, nu går det mycket bättre. när jag dessutom vet att hon kan promenera en viss väg helt utan problem blir jag säkrare när jag rider... jag tror att det hänger mycket mer på ryttaren än vad man tror, iaf i mitt fall. dessutom har jag fått någon idé om att hon tidigare var så stirrig ute eftersom hon inte rktigt kände att jag var ledaren.. då tänkte hon kanske i stil med att "ånej, hon har ju ingen koll alls på allt farligt, bäst att jag får ha det istället då" men nu har hon fattat, och då blir det inte lika mycket kalabalik längre

hoppas du fick lite hjälp av mitt röriga svar, eller uppmuntran kanske...?