Provar igen då tråd blev låst

[Opartisk]

Admin får ursäkta men nu har jag sökt efter liknande problem och hittar inget svar eller råd på min specifika fråga.
Hur ska man förmedla hjälp till en vän som bor långt bort?
Fallet: Har ett föl som hanteras dagligen MEN hon vågar inte lyfta bakbenen på fölet.Hon omger sig med icke hästvana människor så där kan jag inte hänvisa henne. Hur gör man för att "pusha" henne till att våga prova? Fölet är ett hingstföl och eftersom hon ej tränat fölet med bakbenen tillräckligt så blir det ju en reaktion (naturligt pga omständigheterna). Några tips??Ska tillägga att hon äger stoet (fölets mamma) och hon fick då fölet i somras.
Rädslan att lyfta ben har alltid funnits men förstärkts efter fölets ankomst. Anledning till rädslan är ren och skär rädsla för att bli sparkad.

 

[Katinkas 2]

Sv: Provar igen då tråd blev låst

Man kan lägga ett grimskaft runt benet nere vid karleden (inte linda ett varv runt utan bara bara lägga runt om du förstår vad jag menar) och lyfta benet framåt först. Sparkar den så kan man ändå hålla kvar utan att själv vara i farozonen. När den har slappnat av kan man ta tag i benet och successivt vänja den vid att man tar i benet. Är den svår att överhuvudtaget röra benen på så kan man använda ett spö som en förlängd arm att stryka benen med tills den vant sig. Har man en snäll hovslagare så kanske h*n kan tänka sig att hjälpa till och visa några bra knep, det underlättar ju hans/hennes jobb i framtiden.

 

[martha]

Sv: Provar igen då tråd blev låst

Man ska inte krångla med sånt om am inte klarar hantera situationen. Det kan göra allt mycket värre. Men fölet har väl blivit verkad några ggr redan ? Det är bättre att en hovslagare vänjer hästen då dom kan hålla kvar om dom försöker ta sig loss....Alt är att man bara lyfter ett par cm så hästen blir van att nån tar den lågt på benen. Men är man så orutinerad att man är rädd är det bättre att låta bli.

 

[Opartisk]

Sv: Provar igen då tråd blev låst

Jo fölet har blivit verkad. Men då min vän tycker det är så pinsamt och genant att inte träna fölet själv så ber hon om råd och stöd. Samtidigt ser hon det som träning för både sig själv och föl,att överkomma sin rädsla genom att utsätta sig för träning om ni förstår.Men jag ska förmedla era kloka tips.

 

[HelenaHandberg]

Sv: Provar igen då tråd blev låst

Helt enig med Martha. Mitt råd är att genast sluta träna! Att träna fel är mkt sämre än att inte träna alls.Jag har aldrig någonsin tränat föl att lyfta fötter. Det blir naturlig träning när man verkar. I den situationen med en van hovslagare som kan hålla rätt lär den sig snabbt att inte kämpa emot.
Men tränar man och misslyckas titt som tätt då lär sig fölet kämpa-emot-leken och att den är starkare än människan. HH

 

[sassiball]

Sv: Provar igen då tråd blev låst

En bra början är att rykta fölet över hela kroppen med en mjuk borste. Då får hästen förtroende för människan och kommer acceptera beröring över hela kroppen, även benen. Använd en mjuk o skön borste.

Sen håller jag med övriga, låt en hovslagare ta hand om benlyften om ägaren nu är så rädd.

 

[Lattjo]

Sv: Provar igen då tråd blev låst

Kan hon inte fråga hovslagaren om hjälp...

Jag vet att hon tyckte det var lite genant, men det verkade som att h*n var den enda hästkunniga i hennes närhet.

 

[Opartisk]

Sv: Provar igen då tråd blev låst

Jo klart att hon kan låta hovslagaren göra jobbet, men att endast träna fölet ungefär var 4-6 vecka är det inte lite väl långdragen procedur?

Jag har pratat med henne och hon sa själv att det nog går att göra som ni skriver, hovis får ta jobbet.Men samtidigt så ser hon sig som en misslyckad hästägare och "lat" pga en känsla hon får när hon ska träna ett föl.

 

[martha]

Sv: Provar igen då tråd blev låst

Men är hon osäker så är risken att hon förstör i stället större...dumt tycker jag ..

 

[Lattjo]

Sv: Provar igen då tråd blev låst

Jag hade en STOR häst som slog när jag skulle lyfta bakbenen på den. Lilla jag (50 kg) tyckte det var lite otäkt i början att göra det själv..

Men jag tog mod till mig och frågade min hovslagare (som jag knappt kände då) om han kunde hjälpa mig och visa lite hur jag skulle göra.
Och visst kunde han ge råd och tips som vi övade på. Men jag tog med mig någon till stallet varje gång då jag inte ville vara ensam i fall jag satt som ett frimärke i väggen....

Man måste våga vara feg och säga när man inte kan eller förstår det kan man lära sig massor av