Ja, jag stod som en fågelholk när jag läste vem jag var uppsatt på. Läste både en och två gånger.
Napache är en ganska ung skäck som kom till ridskolan som 4-åring för ett par år sen. Dottern har ridit honom en gång och vart frälst, och jag har nog inte hört någon säga ett ont ord om den hästen.
Jag har ju inte världen bästa självförtroende i ridningen (även om det växte lite efter klubbdressyren) och har inte direkt räknat få rida på söta Napache.
Dessutom var det markarbete, och jag är så hopprädd att de senaste två åren har jag inte ens vågat galoppera över en bom på en sockerbit.
Jag var väldigt spänd under framridningen vilket tydligt avspeglade sig i hästen. Men när vi väl började övningen, travbommar och en upphöjd galoppbom började jag fokusera mer på övningen och slappnade av lite.
Det avspeglade sig också väldigt tydligt på hästen som direkt hamnade i en mycktet trevligare form.
Första varvet travade jag över galoppbommen, men andra varvet for i mig och jag fattade galopp innan.
Min instruktör såg och ropade "BRA CEWE"
Sen galopperade vi över varje varv och jag var SÅ LYCKLIG!!!!!!
Det kanske låter fånigt, men har man varit så hopprädd som jag varit är det ett stort steg galoppera över en bom.
Nu hoppas jag på Nappe nästa markarbete också, och kanske kanske kanske att jag vågar ta några språng på nästa hopplektion.
Så här trygg har jag inte känt mig sen min älskade Hero pensionerades och flytta till Danmark
Napache är en ganska ung skäck som kom till ridskolan som 4-åring för ett par år sen. Dottern har ridit honom en gång och vart frälst, och jag har nog inte hört någon säga ett ont ord om den hästen.
Jag har ju inte världen bästa självförtroende i ridningen (även om det växte lite efter klubbdressyren) och har inte direkt räknat få rida på söta Napache.
Dessutom var det markarbete, och jag är så hopprädd att de senaste två åren har jag inte ens vågat galoppera över en bom på en sockerbit.
Jag var väldigt spänd under framridningen vilket tydligt avspeglade sig i hästen. Men när vi väl började övningen, travbommar och en upphöjd galoppbom började jag fokusera mer på övningen och slappnade av lite.
Det avspeglade sig också väldigt tydligt på hästen som direkt hamnade i en mycktet trevligare form.
Första varvet travade jag över galoppbommen, men andra varvet for i mig och jag fattade galopp innan.
Min instruktör såg och ropade "BRA CEWE"
Sen galopperade vi över varje varv och jag var SÅ LYCKLIG!!!!!!
Det kanske låter fånigt, men har man varit så hopprädd som jag varit är det ett stort steg galoppera över en bom.
Nu hoppas jag på Nappe nästa markarbete också, och kanske kanske kanske att jag vågar ta några språng på nästa hopplektion.
Så här trygg har jag inte känt mig sen min älskade Hero pensionerades och flytta till Danmark