Patellaupphakning

[engill]

Jag har en unghäst som är 4 år, riden ca 1 år, som till och från drabbas av patellaupphakningar. Hon har haft det sen hon var liten (köptes när hon var 2 så svårt att säga exakt när det började visa sig). Hon går ute dygnet runt och enda gången vi har sett att hon hakat är när hon stått på box under natten, då har det tagit flera timmar innan upphakningen är borta men sedan är allt lugnt. Nu de senaste dagarna har hon börjat haka i hagen "hela tiden" till och från (tidigare var det mer kraftigt en gång).

Är det någon här inne som har opererat sin häst? För- och nackdelar? Kan man ge något kosttillskott? Har läst att MSM och b-vitamin ev. ska hjälpa. Vi har ett bra träningsupplägg och jobbar på att bygga styrka, longerar henne inte och rider ej på böjda spår för att minska påfrestningen på knäna. Börjar bli lite frustrerad och matt över att det ska vara såhär, inte minst för hästens välmåendes skull.

Ska idag ringa och boka besök på klinik för att se vad som är fel.

 

[Masse]

Unga hästar kan få det om dom inte har tillräckligt med protein i fodret. Proteinet behövs för att bygga bl a muskler men även t ex päls. Så brist på det kan ge mindre muskler och då upphakningar.
Så hur ser hästen ut i hullet och över linjen nu?

 

[Siggan]

Patellaupphakningar är jobbiga. Köpte min som 3-års (idag 8 år) och det gick inte länge innan patellaupphakningarna visade sig.
Vet var med i processen hela tiden och det bestämdes att han skulle motioneras vid hand, upp och ner i backar, ute i skogen osv för att stärka musklerne omkring baklåret som ska hjälpa till att "dra upp och loss" bakknät vid låsningar.

Som 4 -års blev han inriden och vi red mycket i skog och mark, åter igen för att stärka bakkärran. Som 6 års, där det inte blivit bättre överhuvudtaget gjordes en rönten, skanning och kontroll. Eftersom han här stod fint och jämt musklad, men var besvärad rörelsemässigt beslutades en operation.
Själva operationen bestod av att man med en vanlig kanyl perforerade senorna på båda bakben. Detta för att göra senan mera oflexibel för att förhindra flera låsningar. Normal skulle hästen enbart promeneras i hand 2 dagar, och sen tillbaka till vanlig ridning. Motion var mycket viktigt.

Dessvärre fick min väldiga låsningar efter operationen, och en knäledsinflammation som krävde ledbehandling. Det blev så till motion i hand i 3 månader samt bete. Han är idag obesvärad och låser inte. Dock märks det att när jag jobbar för mycket och "fuskar" lite med ridning och motion så "knixar" det ena bakbenet lite grann, främst vid uppvärmning. Men han klarar fint att ridas 4-5 dagar i veckan, dressyr, hopp och skogsturer. Vid kontenuerlig ridning från min sida märks ingenting.

Så jag vill utan att tveka ha gjort det samma igen, på trots av våra besvär efter operationen. Han har verkligen blivit en helt annan häst gångmässigt efter operationen.