PASS!

[Muninn]

Någon som är mer passryttare än jag som vill förklara lite för mig hur jag på ett trevligt sätt ska få min pålle i pass?

Det är just själva passläggningen vi har lite svårt för, eftersom jag inte kan. När han väl ligger i pass är han underbar... helt ren (låter det som!) och stadig... och hur snabb som helst!

Har känt att han är svårare och lägga om han är väldigt het, eller om han är väldigt stadig i galoppen, eller om han galopperar för länge innan han lägger sig i pass...

Tips, gott folk?

God Hästjul

 

[Balderum]

Du kanske skulle få ordning på munnen innan du fortsätter med passträningen?? med tanke på andra tråden, om det nu är samma häst?

Mycket av passläggningen har ju med harmoni o balans att göra. Mycket ska stämma så det blir bra. Så är det ju bra träna mycket dressyr o mjuka upp hästen i sidorna.....ev kan du få hjälp av "Reynirs ridskola" som är ganska utförlig.

Tror det är svårt hjälpa här på ett bra sätt.

Lena

 

[Boj]

Med risk för att du tar illa upp, så MÅSTE du lösa era problem först. I en läggning bör ryttaren ha fullständig kontroll, enkelt uttryckt kan man säga att ryttare försätter hästen i en tillfällig obalans för att sen räta upp hela ekipaget till en bra och positiv balans.

Vissa hästar väljer pass före galopp, detta är oftast ett tecken på sämre/dålig balans. Orsaken är brist på styrka och bärighet, och då är det enklast för hästen att välja det den känner sig säker i.

Att starta sin häst i pass utan läggning, brukar som oftast resultera i att hästen hamnar på framdeln styttar sig och i sämsta fall slår den sig också. Sen finns det hästar som kan klara detta, men mycket få och dessa skulle förmodliga pinna på i pass utan taktproblem hur länge som helst om läggningen gjordes korrekt.

När du kommer till passdelen, läggning etc. Skulle jag råda dig att ta hjälp av någon duktig i detta med pass. Nu måste det ju inte vara en instruktör, men hjälp tycker jag att man bör ha de första gångerna.

 

[Båbbe]

Tja jag kan ju ha fel eftersom jag inte har ridit islandshäst särskilt länge. Men efter vad jag har hört så är en passläggning ungefär att jämföra med ett galoppombyte. Så fråga dig själv: Är din häst redo att börja träna galoppombyten i språnget?

 

[Muninn]

Jag tänkte väl kanske mera på att träna passen när våra problem är helt lösta... helt blindgalen är jag inte

När man ändå är här får man ju se till o fråga de som förhoppningsvis vet bättre?

och det här med galoppombyte i språnget... Jag har också hört det, men när vi tränat pass på de andra hästarna där jag jobbat så har de bara stressats av att man försökt göra det som ett galoppombyte, men har man med små medel försökt få upp huvudet lite grann och sätta hästen ur balans så har det däremot gått bra.

Speciellt som min häst tränas mycket i dressyr och ska fortsätta tränas så långt vi klarar så vill jag inte att galoppombyte och passläggning ska förknippas...

Så jag tänkte mest höra om någon vänlig själ ville förklara hur ni brukar göra?

/Maria o Muninn

 

[Moniq]

Man skall inte lägga hästen i pass med exakt samma hjälper som ett galoppombyte, utan det är väl snarast menat att jämföra graden av svårighet. Så man kan ställa sig själv frågan - är hästen mogen för detta?

Jag har bara haft en enda riktigt bra passhäst och med honom var det små hjälper som behövdes. Gjorde jag något grovt funkade det inte. Så det var mera jag som behövde träningen att förfina hjälperna än hästen som behövde passträning. En mjuk liten "nappning" i ena tygeln och en aning mothållande skänkel på andra sidan samtidigt som jag inte satt riktigt lika tungt i sadeln, dvs lättade en aning på "skinkfläsket" (God Jul förresten.... ). Det låter enkelt, men att få till allt med rätt timing var inte lika lätt.

Otroligt passglad häst, blev t.o.m diskad på SM en gång för han tyckte att vi skulle ta en passrepa till i uttagningen. Då var det pinsamt - ha, ha.

 

[Båbbe]

Ja det var precis så jag menade - tack Moniq!

 

[Muninn]

Det enda jag undrar är hur erkänt duktiga ryttare då kan börja lägga sina unghästar i pass, så snart de fyra andra gångarterna sitter där de ska?

Inte för att de tränar pass mycket, men testar det för att ev. visa på sto/hingstvisning t.ex?

även om de hästarna är väldigt bra ridna, så är de ju ändå väldigt unga... och så unga hästar är ju omöjligen så starka så de ska klara av något i klass med galoppombyte?

Jag blir faktiskt helt förrvirrad....

 

[Silverkedjan]

Hej Muninn!

Jag tycker det låter som du har tur, du har världens bästa pass-instruktör på hemmaplan.

Din häst

Han lär dig helt rätt saker och du verkar ju lyhörd och smart nog att observera dem. Fortsätt bara så och lita på vad pållen "säger" till dig

Man ska inte träna passläggningar i "hetsiga" situationer, inte bryta en stadig fint formad galopp i onödan, inte galoppera så länge innan man lägger passen. Och inte rida längre sträckor eller fortare än att man alltid kan sakta av i pass/tölt utan galopp-uppslag.

Varför då?

Jo ska man ha nytta av passen på tävling ska man alltid bara galoppera en kort sträcka innan läggning - en kurva på ovalbana, en liten sträcka på stilpassbanan etc. Och läggningarna måste sitta i sömnen så de ska ÖVAS när hästen är mest lugn och receptiv för att senare funka även i heta lägen på "reflex". Och du vill ju att hästen går i stadig galopp hela galoppvarvet i femgången eller hur? Utan att tänka "ska det vara pass nu?" hela tiden...

En skicklig ryttare med bra balans kan kompensera och få fram pass tidigt hos hästar som inte är balanserade nog själva för detta. Det är "nödvändigt" ur visningssynpunkt hos avelshätar men inte så uppbyggligt för hästen, det finns en risk att det blir mer "slit och drag och välta" och uppslag i korsgalopp vilket om man har otur kan få hästen rädd för passen eller banan senare.

Men en del hästar - kanske din - har så mycket egen pass-talang att de från början har bra balans i passen och kan få använda det som en skön "få-vila-sig-lite-i-en-gångart-man-är-bra-på" redan från början, som belöning eller avbrott från annat svårare/tråkigare jobb

Ha det så roligt med pass-ridningen och fortsätt lyssna på din pålle, och glöm inte att berömma honom så häääääääär mycket när han får till passen stadigt och saktar ner utan att slå upp.

Julhälsningar från passloppan Svarten
via matte Tim

 

[Silverkedjan]

...och när vi ändå är igång - lättast i början är att lägga passen från den "svåraste" galoppen i sin tur fattat från trav så den inte riskerar att bli kors, bara galoppera en kort sträcka i ganska hög form med hästen i "kontakt" med dig och inte på totalt sken-humör (dvs kanske inte värsta galoppsträckan med tio polare bredvid i full fart) , bryta galoppen genom ett tydligt men inte slitande tag i samma tygel som galoppen och bromsa upp samtidigt genom att se till att inte vara i framvikt utan mer som en halvhalt, lite tillbakalutad även om inte alla hästar tål ökat tryck i sadeln ska din signal vara att bromsa något med kroppen.

Behövs det får du förlägga vikten något åt icke-galopp-sidan för att bryta galoppjämvikten ytterligare.

Tänk att du bara ska ha "bort" galoppen och få ner hästen i tölt.

Häng inte i hjälperna utan upprepa dem tydligare och tydligare om det inte funkar första gången.

Så fort hästen brutit galoppen rätar du upp dig och hästen jätteraka, ser till att du inte sitter i framvikt eller tittar ner så du välter tillbaka honom i galopp, stöttar lite på båda tyglarna så huvudet hålls uppe i pass-läge (dvs ska söka FRAM, inte NER) och vid behov mellan båda skänklarna (för att räta upp som sagt) och ger uppmuntrande tillrop om att farten får ökas igen bara det sker i tvåtakt Det hjälper att skaffa sig ett särskilt "pass-ljud" som hästen uppfattar som drivande och uppmuntrande.

Lycka till

Tim (just nu ridsugen på mastodontjobbPASS istället för rätt sorts pass )

 

[Båbbe]

ser till att du inte sitter i framvikt

Men enligt Johan Häggberg i en artikel på ämnet passridning (en av artiklarna i "Islandshästskolan" i tidningen Hästmagasinet) så SKA man följa med hästen framåt?? (kan tyvärr inte citera ordagrant då jag har tidningen hemma och är hos föräldrarna över julen...)

Det är från samma artikel jag hämtat idéen om att hästen ska i princip vara klar för utbildning till galoppombyte innan man börjar med pass. Det är dock helt min egen tolkning grundat på artikelförfattarens beskrivning av hur hästens form och stabilitet i de övriga gångarterna bör vara. Jag tyckte den beskrivningen i hög grad liknande vad jag lärt mig innan jag började lära galoppombyten (innan jag började rida islandshäst).

Hehe jodå det finns en del hästar som utan problem glatt lägger sig själva i pass utan att riktigt vara på den utbildningsnivån och dessutom med en tämligen obalanserad ryttare i sadeln (jag). Men jag antar att det inte riktigt är önskvärt och inget en ryttare som inte riktigt vet vad man gör ska hålla på med att rida, även om det är roligt!

 

[Muninn]

Ännu ett super-duper svar från dig Tim

Jag har blivit helt virrig här på forumet och trott att jag är en klåpare och att min häst är döende utan att jag ser det... men visst ska jag kolla honom i rygg o mun för säkerhetsskull... även om en "helt vanlig veterinär" sagt han är kärnfrisk... men stark i psyket...

Jo, Muninn verkar tycka passen är perfekt... "WOW! Man får springa hur fort man vill utan att någon tjurar! Då är det bara att gasa på då!"

Fast som julklapp ska han få en repa på travbanan... det bästa han vet. okontrollerad, full galopp på rakbanan. händer inte så ofta, men imellan all lydnad måste man ju ha KUL... annars försvinner viljan hos både mig och hästen

Gott Nytt år Tim... och hälsa din passgalning från Muninn

 

[Boj]

Hehe jodå det finns en del hästar som utan problem glatt lägger sig själva i pass utan att riktigt vara på den utbildningsnivån och dessutom med en tämligen obalanserad ryttare i sadeln (jag).

Och just detta att hästen häver ryttarens obalans med pass, är ett tecken på att hästen själv ha en sämre styrka och balans. En annan sak man kan prova hur det står till med balansen är detta, galoppera ett par språng ta i tygeln och se vad som händer.

Kan hästen välja mellan att gå över mellan trav eller pass, då har den en hyfsad styrka och balans. Väljer den däremot uteslutande pass, så är det inte mycket att hurra för. Detta kan i förlängningen ge taktproblem, då hästen helst kompenserar sig genom att syva upp sig.

Fart brukar sällan vara dessa hästars stora dilemma, men man måste kanske titta på varför farten kommer och när. En del hästar springer enkom för att kompensera det den inte klarar av, lägre tempon brukar det visa sig snabbt då de gärna smyg-ökar succesivt till en nivå som är lagom. Här är brist på styrka och bärighet, alltså inte en fartglad häst.

Att hästen blir stark i galoppen, är också en brist på styrka och bärighet. Den lägger sig frankt ner på framdelen, och här är risken som störst att hästen hamnar i korsgalopp vid nedtagning.

Långa nedtagningar från pass, defentivt brist på styrka i länd och bakben. Det krävs en enorm kraft i bakbenen för att häva tempot i passen, när hästen inte har den måste frambenen ta den största smällen.

 

[Silverkedjan]

Att följa med hästen i fartvinden är inte samma sak som att välta ner den på framdelen

Man ska tänka att man ska följa hästen "fram och upp" mot himlen och inte trycka ner den "fram och ner" som de flesta osäkra ryttare gör genom att stirra ner på sina händer/marken vid hästens framben och kuta ihop sig framåtböjda

Passridning kräver stor känsla för hästens styrka och talang, att kunna finna en individuell väg för varje häst. Och bra balans hos ryttaren. Som du kanske vet så började Johans tävlingshingst Askur sin karriär genom just att visa att han kunde gå som bara h-e i pass redan som 4-åring innan något annat fanns på plats.

Och det kan ju bli bra ändå

Regel nummer ett är att man måste hålla hästen glad och oneurotisk inför passen om man ska få nytta av den sen. Som starter på oräkneliga passlöp har jag sett jättefina passtalanger som inte får en chans för att de är för stressade och ibland kanske pressade.

 

[Båbbe]

Aha! Tack då förstår jag bättre! Fram och UPP inte fram och ned...

Boj mfl: Jo det är just därför jag inte medvetet rider pass själv. Anser inte att jag har kunskap, balans eller erfarenhet nog själv för det ännu. Men jag ska kanske börja så smått under våren, men då noga övervakad av kunniga instruktörer och sittandes på en väl utbildad häst som redan kan sina saker!

Vad gäller Askur kan man nog misstänka att det kanske inte hade blivit riktigt lika bra att gå den vägen med en amatör i sadeln dock...