Han tycker tex inte(!) om tacos som görs med sojafärs istället, det känns bara fel för honom. Däremot när vi gör måltider som är veganska/vegetariska från början, då saknar han inte köttet det minsta.
Jag steker svarta bönor och sumac att ha i Tacos!
Så bra. På min butik är det endast Ica Eco havredryck som innehåller endast havre, salt och vatten. Det finns vettiga alternativ men man bör läsa på baksidorna. Alla andra jag läste på idag innehåll en hel lista ingredienser, tex maltodextrin, glukossirap, soja trots att det står tex mandeldryck (alpros barista mandelmjölk ex, baseras på soja). Soja är känt hormonstörande och många veganer tar en stor del av sitt proteinintag från soja, kan vara bra att känna till att det inte är jättehälsosamt.
*delvis kl
Veganosten är tex ett exempel på ersättningsprodukt som innehåller oerhört lite näring, det är mest en konsistens man vill efterlikna som man bygger upp kring näringslösa ingredienser och aromer.
För att spekulera lite så tror jag att få tillsatser och e-nummer är skadliga att äta. Och på den nivån de ändå är skadliga så är nog förpackningar, gödningsmedel, medicin till djur och mycket annat också dåligt. Utan jag tar fasta på själva näringen. Min erfarenhet av vegansk matlagning är att det svåra inte är smaken utan att konstruera rätter som är tillräckligt mättande. Det är alltså absolut möjligt att göra mättande vegansk mat men det är inte alltid ett vanlig kött-och-mejeri-recept översatt till veganskt blir mättande på rätt sätt.
Speciellt mejerivaror använder i alla fall jag i matlagning för att öka innehållet av fett och protein i maten och därmed göra den mer mättande. Som ovan veganmatlagare kan man lätt tänka fel och råka göra en maträtt som inte mättar så bra.
Okej, varning för nörderi och maträknande:
En jämförelse med priser från Willys
Vispgrädde 40% kostar ca 60kr/L och innehåller 370kcal/100g (61.6kcal/kr)
iMat, 250ml kostar 38kr/L och innehåller 146kcal/100g (38,5kcal/kr)
Kokosgrädde 22% kostar ca 60kr/L och ger 240kcal/100g (40kcal/kr)
Av ovanstående ser vi att för att få lika mycket näring i en maträtt behöver du tillsätta ca 2.5 gånger så mycket iMat som grädde. Matlagningsmässigt är detta ofta helt okej eftersom man ändå ofta späder vispgrädde lite om man lagar mat med det och iMat beter sig väldigt bra i mat, gör att det tjocknar lagom och så vidare.
Men jag behöver även bära hem 2.5 gånger så mycket från affären, det är tråkigt. Och jag behöver även förvara 2.5 gånger så mycket i kylskåpet och så vidare. Och vad får jag för det? Vatten, lite havremjöl och stabiliseringsmedel. Jag har länge tänkt att jag ska köpa hem en påse xantangummi och se om det ger ungefär samma resultat som iMat.
Kokosgrädden får vara med på ett exempel på en vegansk produkt som inte är en ersättningsprodukt utan som av sig själv liknar grädde. Den kostar lika mycket som vispgrädde men innehåller 2/3 av näringen. Det blir alltså betydligt mindre än iMat att bära hem från affären. Den är även god och jag inbillar mig att övriga näringsinnehållet med vitaminer och sådant är bättre än iMat som ju består av lite havremjöl. En gryta med bas av kokosgrädde mättar fantastiskt bra. Kostnadsmässigt så får du lite mera näring per krona om du väljer kokosgrädde framför iMat. Ändå ser nog många kokosgrädde som en dyrare vara och iMat som en billigare.
Jag antar att 99% av alla som började läsa detta inlägg nu har gått över till att snabbskumma, skumma vidare ni, men till er som fortfarande är intresserade bjuder jag på ett exempel till, på en produkt som jag inte tycker är lika bra som iMat, rent logiskt.
Creme Fraiche 2dl kostar ca 70kr/L och ger 320kcal/100g
Planti Fraiche 2dl kostar ca 85kr/L och ger 180kcal/100g
Så här får du alltså betala lite mer för nästan hälften av näringen. Betydligt sämre kalkyl än iMat!
OBS Jag tycker att alla ska äta vad de vill och tycker om och det är upp till var och en att välja vad man bär hem från affären. Att beräkna alla sina inköp näringsmässig och ekonomiskt vore orimligt! Mest kcal per krona får du nog i godisavdelningen så det är inget att stirra sig blind på. Så jag menar inte att bevis något med mina räkneexempel. Bara visa hur man kan tänka när man värderar ifall olika mejeriersättningar är värda sitt namn och sitt pris och sin plats i kylen. Om man är lagom nördig alltså.
I mitt fall har jag lagat en del mat till läger och liknande och är det 40 personer som ska äta sig mätta i en vecka så kan man spara många tusenlappar på att välja rätt råvaror. Och om man planerar att tvinga 40 personer att äta vegansk mat minst halva lägret så får man se till att de blir mätta även efter de veganska måltiderna annars blir de sura.
Till er som kanske tolkar detta som en sågning av mejeriersättningar och tar illa upp: ni läste med fel glasögon. Scrolla vidare och glöm att jag sa nått.