Nethril
Trådstartare
Jag har funderat lite fram och tillbaka nu. På om jag ska röntga fröken eller ej. Har ett sto född 06 som jag funderar på om jag borde röntga kotor och knän på. Har hört om så himla mycket röntgenfynd på den här typen av häst (paint/quarter) under den senaste tiden att jag blivit alldeles nojjig!
Har inte märkt av några problem eller hittat något onormalt på utsidan, utan hon är frisk som en nötkärna. Växer jämt och fint nu och verkar inte dra iväg på höjden. Aldrig varit skadad eller halt, bara haft några småsår och varit lite stel under växtperioderna men vem fasen skulle inte varit det
Jag undrar därför att jag vill kunna sätta igång med träningen till våren och veta att hon är totalt hel och frisk.
Blir alldeles mörkrädd av tanken att man skulle hitta något dock. Vad händer då? Man kanske helst ska vara lyckligt ovetande sålänge hästen inte visar att den har problem utav något? Det kan ju lika gärna vara att de hittar något som hästen kan gå med hela livet utan problem? Och planen är ju att hon ska stanna hos mig, inte tävlas speciellt hårt och hålla sig frisk
Samtidigt känns det ju för jäkligt om man tränar en häst som senare visar sig ha haft någon form av skit i benen och kanske har haft ont utav det utan att man märkt det? Eller om den visar sig ha något som, om det upptäckts tidigare, hade gått att åtgärda och det vid upptäcktstillfället är för sent?
massa tankar snurrar, hur har ni gjort med era små?
Har inte märkt av några problem eller hittat något onormalt på utsidan, utan hon är frisk som en nötkärna. Växer jämt och fint nu och verkar inte dra iväg på höjden. Aldrig varit skadad eller halt, bara haft några småsår och varit lite stel under växtperioderna men vem fasen skulle inte varit det
Jag undrar därför att jag vill kunna sätta igång med träningen till våren och veta att hon är totalt hel och frisk.
Blir alldeles mörkrädd av tanken att man skulle hitta något dock. Vad händer då? Man kanske helst ska vara lyckligt ovetande sålänge hästen inte visar att den har problem utav något? Det kan ju lika gärna vara att de hittar något som hästen kan gå med hela livet utan problem? Och planen är ju att hon ska stanna hos mig, inte tävlas speciellt hårt och hålla sig frisk
Samtidigt känns det ju för jäkligt om man tränar en häst som senare visar sig ha haft någon form av skit i benen och kanske har haft ont utav det utan att man märkt det? Eller om den visar sig ha något som, om det upptäckts tidigare, hade gått att åtgärda och det vid upptäcktstillfället är för sent?
massa tankar snurrar, hur har ni gjort med era små?