Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Hepzheba

Trådstartare
Efter lite diskussion i tråden "Någon som bor i en hästby" började jag fundera om detta med oenighet/osämja bland inackorderingar följer någon speciell grupp hästmänniskor. Någon/några ansåg att detta mest gällde ridhästfolk, medan jag själv nog tror att det finns överallt. Själv har jag ingen direkt erfarenhet av detta, men har bekanta som flyttat från inackorderingsstall pga sådana saker (i det ena fallet var travhästägare inblandad på något sätt, men vet inte hur aktivt).

Vad tror ni? Vad har ni erfarenhet av? Och vad är det egentligen som gör att vi (vi = hästmänniskor i allmänhet) anser att vårt eget sätt är det bästa och alla andra borde förstå det utan att vi behöver säga något?
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Vad tror ni? Vad har ni erfarenhet av?
Jag tror inte att det är mer bråk inom någon speciell inriktning utan tror nog att alla är likadana. Däremot tror jag att blandningar av olika inriktningar lätt leder till tjafs om man inte kan acceptera att "så gör du och så gör jag", och låta folk göra på sitt sätt så länge det inte är direkt skadligt.
I de stall jag stått har jag inte varit med om så mycket osämja mellan inackorderingar, men då har de flesta varit inom samma inriktning och haft ungefär samma tänk med.

Och vad är det egentligen som gör att vi (vi = hästmänniskor i allmänhet) anser att vårt eget sätt är det bästa och alla andra borde förstå det utan att vi behöver säga något
?
Jag tror att det handlar om lite prestige -"kan bäst själv". Och om någon påpekar något som är avvikande från hur man själv vill ha det så vänder man taggarna utåt. Om jag talar för mig själv så har jag inget emot folks alternativa lösningar för allt möjligt, men jag blir irriterad om andra inte kan låta mig vara utan ska försöka "frälsa" mig till deras variant -vad nu det än på vara.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Min teori är att det beror på en sak; att 90% av alla inhyrda hästägare är tjejer. Min erfarenhet av tjejer i grupp och deras förmåga att samarbeta är att det sällan fungerar.

Jag föredrar att umgås med killar, åtminstone om det är mer än en åt gången:cool:
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Jag har både haft inackorderingar och är just nu inackorderad. Osämja uppstår där det inte finns regler och där man kan göra lite som man vill - är min erfarenhet. I mitt stall var jag så pass dominant och hade dessutom väldigt bra inackorderingar att det sällan blev tjafs.
Där jag står nu finns det tydliga regler och listor för hur saker och ting ska göras och stallägaren är mycket närvarande. Dessutom har vi alla samma filosofi i grunden, även om inte alla har kunskap som de kanske borde haft.

I det förra stallet jag hade hästen i, uppstod bråk ibland. Detta för att stallägaren var konflikträdd och en inackordering snarare var tvärtom, så hon tog alla strider. Oavsett om någon lånat longelina eller ställt en spann fel så tyckte hon att hon skull gorma om det. Från mig backade hon ganska fort, men många andra fick sig flera omgångar. Jag flyttade, sånt tjaffs är inte min grej.
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Vad tror ni? Vad har ni erfarenhet av?
Av erfarenhet så tror inte jag att det är mer tjaffs/bråk beroende på inriktningar utan snarare vad alla är för personer i form av hur man tar diskussioner tex men också vilken grundsyn man har på hästhantering, skötsel osv. Fast mest hur man är som person, är man väldigt utåt/spontan kanske man uppfattas som bestämmande hos någon annan etc..Personkemi är viktigt.

I ett stall har jag varit med om ganska mycket tjaffs bland alla, i ett annat verkade det vara mer tissel/tassel bakom ryggen om personer och i ett annat stall är det inget alls för alla är så lika trots olika inriktningar och kan prata om saker på ett mer öppet sätt. Kan ha varit några "misstag" men som ändå tycks skakats av från axlarna väldigt fort..

Och vad är det egentligen som gör att vi (vi = hästmänniskor i allmänhet) anser att vårt eget sätt är det bästa och alla andra borde förstå det utan att vi behöver säga något?

Alla behöver inte förstå.

Oftast är det ju så, att man anser att sitt sätt är det bästa för att man alltid gjort på ett visst sätt och att det fungerar på de hästar man har. Så är det ju, jag gör på mitt sätt och kanske boxgrannen på ett sätt. Jag är helt tyst och respekterar att alla gör/gillar olika såvida ingen häst tar skada av det.
Jag tycker det är viktigt att man får chansen att göra på sitt vis utan att varken frälsa alla andra eller att bli frälst själv av någon. Men det är lika viktigt att vara öppen och våga prova andras sätt också om man får tips tycker jag.

Jag kan bli lätt störd om någon spontant hela tiden skulle kommentera det jag gör..klart man kan bli lite "taggarna utåt" när man känner att det känns onödigt av någon att kommentera något man gör, typ innan man frågat om hjälp, råd eller något annat. Jag är väldigt självständig så jag kan bli lite irriterad om någon har åsikter om vad jag gör om jag vet att det är rätt och fungerar så att säga, men det gäller inte bara hästar. (Kan tänka lite "har jag bett om hjälp eller din åsikt?")

Som nämnts har jag också erfarat att när det saknas tydliga regler eller en otydlig ledare så börjar alla göra lite som man vill..Då blir det lätt lite pannkaka och rörigt. Eller att det finns regler men att någon helt plötsligt ska börja köra sitt eget race vad gäller rutiner mm, är också väldigt känsloladdat..
 
Senast ändrad:
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Jag trodde på det där först..men har insett att killar kan vara 10 resor värre i samma sammanhang, eller i konflikter i grupp :D
För mig handlar det om vad det är för personer..ganska intressant faktiskt det här.
 
Senast ändrad:
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Jag har förr själv hyrt in mig i ett stall, med flera inhyrningshästar + ägarnas egna hästar.
Jag har även varit medryttare på hästar som stått i inakorderingsstall.

Har aldrig varit med om skitsnack eller bråk, tvärtom har det varit trevlig stämning och man har känt sig välkommen.

Men i det förstnämnda var ägarens ena dotter fruktansvärt tjurig och otrevlig, medans mamman(ägaren) plus resten av familjen var supertrevlig.

Men denna dotter var så grinig och sur, man kunde knappt andas i närheten av henne, som tur var hade hon bara häst en kort period, sen tröttna hon.

Dom hade bland annat en häst som var "halvfarlig " i hagen, hon hade sparkat efter människor flera gånger, sparkat en tjej så hon brutit armen tex.

Därför vifta jag alltid alltid iväg denna häst om jag skulle in och hämta min, och det var såklart helt ok.
Men denna sura tjej blev helt vansinnig på mig för att jag viftade iväg hästen , och skrek att så gör vi inte i det här stallet!!
Nehe , då hade hon varit i stallet någon vecka med en häst hon skaffat, hon trättnade dock på hästeriet efter några månader ,sålde hästen och var inte i stallet mer=)

Nu har jag eget och det är helt klart bäst, trots att det är lite mer jobb=D
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Min erfarenhet är att det förekommer mycket tjafs och bråk i de stall där det inte finns tydliga regler. Där det finns regler och rutiner plus en stallägare eller en stallchef som är engagerad och håller koll på att stallets regler följs, där är det sällan tjafs. I stall där de inackorderade hästägarna ska komma överens om det mesta blir det väldigt ofta tjafs eftersom det finns så många åsikter och inte någon som har mandat att styra det hela. Som stallägare tycker jag det är viktigt att man talar om vilken syn på hästhållning man har och vad som gäller i ens stall. Då får man också hyresgästen med liknande inställning.
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Håller med andra som har skrivit att det är otydliga regler som leder till tjafs. Tydliga regler, konsekvent ledning av stallägare och "bra" hästägare som accepterar varandra tror jag är receptet för ett bra stall.

En av mina vänner har sin häst i ett stall där det ständigt är bråk. Fattar inte hur de står ut. Jag får ont i magen varje gång jag ska dit och hjälpa till med hästen. Tack och lov står jag i världens bästa stall, där alla håller ihop, hejar på varandra och gläds åt varandras framgångar. Det är ett ganska blandat stall där några tävlar på olika nivåer och andra mest rider för nöjes skull. Men vi har tydliga regler och bra folk som driver stallet. Kommer aldrig flytta! :love:
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Jag håller inte med om att det där med att ha tydliga regler skulle lösa alla bekymmer. Jag har eget stall, har haft olika hyresgäster genom åren, har mkt tydliga regler som är skriftliga och som hyresgästen godkänner när han/hon tecknar avtal.

LIKVÄL har vissa personer en förmåga att sen tro att dessa regler inte gäller dem. När man påtalar detta för dem så ägnar de sig åt att baktala stallägaren på alla möjliga vis för att få medhåll av övriga inhyrda. Så, det handlar också om att vara väldigt noggrann i urvalet av hyresgäster och vara konsekvent och snabb med att säga upp orosmoment. Det räcker med en enda sådan person i stallet för att förstöra en tidigare god stämning. Häromkring är det i princip NOLL män som håller på med ridsport annars hade jag helst velat se en mix av män och kvinnor, gärna i olika åldrar.

Jag har med åren lärt mig att inte tumma på NÅGRA regler, och att säga upp personer som gör att vi som äger stallet känner olust för att vistas i vårt eget stall.
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Vad tror ni? Vad har ni erfarenhet av?

Jag håller inte med om detta att hästmänniskor skulle vara så konfliksökande och fixerade vid sitt eget sätt som det ända rätta. :confused:

Jag har tvärtom mött alla, verkligen alla, typer av individer i de stallmiljöer jag vistats... allt från tjuvar till helhjärtat altruistiska personer.

- Den osäkra som ständigt ändrar träningsmetod och köper ny sadel så fort någon kommenterar/frågar vad/varför hen gör på ett visst sätt.
- Den okunniga men självsäkra som envist kör vidare med sin sneda sadel, sitt mögliga foder och på tjugo åt lyckats undvika alla typer av kunskapsinhämtning.
- Den kunniga lågmälda, som undviker all social kontakt, men sköter sin häst minituöst.
- Den slarviga som älskar alla människor och djur men aldrig kan sopa stallgången, lägga undan sina leriga grejer, eller släppa ut rätt häst i rätt hage.
- Den osäkra men dominanta (kunnig eller okunnig) som låter mest, kommenterar vad alla andra gör, och måste ha stenkoll på varje andetag i stallet.
- Den självklara Alfan som lugnt och bestämt guidar alla inhysingar, vanligen någon som jobbat som ridlärare halva livet, är född pedagog och redan "sett allt".
- Den övertygade alternativaren som hitta den rätta vägen och nu vill frälsa sin omgivning.
- etc etc etc

It never ends...:rofl:


Och vad är det egentligen som gör att vi (vi = hästmänniskor i allmänhet) anser att vårt eget sätt är det bästa och alla andra borde förstå det utan att vi behöver säga något?


Det finns lika många varianter på hästfolk som det finns människor på jorden. Det går inte att dra alla över en kam.

Sedan måste man kunna vara tydlig och klar och man ska hantera ett halvt
ton flyktdjur - man kan inte fjamsa runt hur som helst, så för att blir långvarig i gamet får man ha tillgång till viss pondus. Det kanske är det som kan provocera en del?

Jag gillar lugna och dominanta människor, de är stabila och självsäkra. Inte lätta att påverka, men det ser jag som en god egenskap. Blir inget nervöst tjafs eller massa behov av att hävda sig själv in absurdum. :bow:
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

/.../

Jag har med åren lärt mig att inte tumma på NÅGRA regler, och att säga upp personer som gör att vi som äger stallet känner olust för att vistas i vårt eget stall.


Jag tror att det är bra. Då vet alla vad som gäller, det blir inga frågetecken, och uppskattar man inte reglerna så är det ju helt ok att flytta. I min värld är ordning och struktur bara positivt.

Jag har stått i stall med både män och kvinnor, med mest kvinnor, och med mest män. För min del så har det faktiskt inte varit någon större skillnad emellan stallen när det kom till det sociala bemötandet. Det som skillde däremot var hur stallägaren agerade och vilka beteenden som ansågs vara ok.

I det absolust mest otrevliga stall jag stått, varifrån jag i princip flydde med hästen över en natt, så var könsfördelningen ganska exakt 50/50. Det var skitsnack, det var problem med skötselrutiner, det var favoriseringar, det var riktigt illa... Vilket i mångt och mycket berodde på en otydlig ledning, och ett stallgäng med män och kvinnor vilka tagit sig större och större friheter.
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

För mig har det enbart med personlighetstyp att göra. Är man konfliktglad, trångsynt och rättshaverist utan självinsikt spelar det ingen roll vilken inriktning man väljer respektive stöter på.

Jag håller inte heller med om att tydliga regler nödvändigtvis löser allt, jag har senast i mitt nuvarande stall varit med om hur någon med helt andra värderingar ändå flyttat in och klagat, skapat osämja och försökt ändra på allt. Kör någon "jag har rätt och alla andra är idioter"-inställningen kan man nog ha precis hur strikta och tydliga regler som helst, det kommer ändå inte att hjälpa.
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Visst kan det vara så. Det kan handla om någon som egentligen mår väldigt dåligt, som inte kan samsas med andra, eller någon som krasst trivs med att skapa osämja - det finns sådana människor också. Men de är som tur är faktiskt ganska så få.

Ett inackorderingsstall är inte ett substitut för kurator, liksom jag inte tänker vara personligen ansvarig för alla människor som figurerar i min vardag. Jag förväntar mig att bli artigt och trevligt bemött, liksom jag verkligen anstränger mig för att bemöta andra så. Behandla andra som du vill bli behandlad själv...
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Jag blev rejält utmobbad i ett stall för att jag hade täcke (och rakade) min ks-häst. Plus en del annat som de kom på vad gällde min skötsel av samma häst. När jag upprepade gånger gråtit ögonen ur mig på vägen hem letade jag upp ett nytt stall där vi stormtrivdes.
Det konstiga var att de tog kontakt med mig när stallet skulle stängas och ville att jag skulle ta över då jag skötte min och deras hästar så bra!? Avböjde!

Så fort jag kommer till ett nytt stall är jag tydlig med att jag lyssnar gärna på råd men det ska inte förutsättas att jag lyder dem.

Nu har jag haft turen att kunna köpa en egen gård så det är bara min åsikt som gäller ;)
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

När vi skaffade vår ponny fick vi på nåder flytta in i ett stall i byn där det härskade en 60-årig dam. Det var bara jag och hon i stallet på förmiddagen när det skulle släppas ut och mockas och eftersom det bara var två hästar i stallet var det tvunget att vi gjorde detta tillsammans.

Jag fick lyssna på diverse gnäll över allt och inget och fick min sjukdom ifrågasatt.

Det slutade med att vi gjorde hage på tomten och smällde upp en ligghall i rekordfart och nu har vi hästarna hemma och sköter oss själva vilket jag tycker är jätteskönt!

Annars har jag haft häst i stall med en ägare som satte sina regler som alla hade att rätta sig efter, förutom eget stall tycker jag att den formen är bäst, förutsatt att alla inackorderingar håller sig till reglerna.

Vi har varit i två olika kollektivstall som drivits som lokal ridklubb med styrelse. Denna form har varit sämst, tycker jag, eftersom det sällan blir så demokratiskt som det är meningen. Det jag har upplevt är att det finns ett par starka individer, gärna föräldrar utan hästintresse, som driver sin linje och kör över alla andra.

Sedan har vi haft häst i ridskolans privatstall. Där fanns regler att förhålla sig till och en duktig och rättvis stallchef, men allt skitsnack :eek: och "krav" på märkesutrustning :eek::eek:. Men bortsåg man från det så var det bekvämt eftersom all skötsel ingick och det fanns varmt ett ridhus... och dusch... och matservering... och kunniga tränare...
 
Senast ändrad:
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Min teori är att det beror på en sak; att 90% av alla inhyrda hästägare är tjejer. Min erfarenhet av tjejer i grupp och deras förmåga att samarbeta är att det sällan fungerar.

Jag föredrar att umgås med killar, åtminstone om det är mer än en åt gången:cool:

Om du har inställningen att det inte går att samarbeta med flera kvinnor så är det väl knappast så konstigt att det inte funkar för dig? Du går ju in i det hela negativt och dömande.

Ursäkta, men din "teori" är det värsta skitsnack jag vet! Kvinnor måste ha en man som styr upp dem, annars är det kört typ. Är det vad du menar? För mig som jobbar med både kvinnor och män är det solklart att konfliktsökeri inte är könsbundet.

Jag har inte längre häst men hade det under många år. Och faktiskt har jag inte varit med om några större stallkonflikter. Lite, visst. Men det händer ju på alla ställen i samhället. Mitt senaste (sista?) stall stod jag i sju år. Flera av de som jag delade stall med där är kvar. Ett par av dem har stått i stallet över tjugo år, andra mer än femton år. Med ett undantag är de kvinnor och det är även stallchefen. Det funkar och folk umgås privat - men stallchefen är tydlig med vilka regler som gäller och de som står i stallet har liknande värderingar när det gäller hästhållning.

Svårare än så tror jag inte att det är. Min väninna står i ett helt annat stall. Jag kände direkt att jag skulle kunna trivas där. Stallägarna är kunniga, har vettiga regler och då är det inte så mycket att diskutera. Med andra ord tror jag Biggans recept, tydliga regler, engagerad stallägare och människor med liknande syn på hästar är ett framgångskoncept.
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Då svarar jag på detta eftersom det var jag som sa detta om "ridhäst" folk.

Jag har stått inackorderad i ridstall, många hade åsikter om hur hästarna skulle skötas. En liten tjej fick inte gå förbi min häst i gången för hennes mamma pga det var ett "varmblod" och de är så taggade att de kan slå...det kan vilken häst som helst.

Stod sedan inackorderad i ett "bland" stall, de enda som hade åsikter om hästskötsel var ridhästfolket mot varandra. Till travfolket sa de ingenting.

Byggde mitt eget stall, hade en ridmänniska två travfolk och jag, en häst fick en sårskada, hästägaren tog inte ut veterinären, inget konstigt tyckte jag bland andra medans ridmänniskan skulle anmälan denna person för djurplågeri.

Hästen mådde inte dåligt, hade ingen feber, åt och drack som vanligt. Sårskadan läkte ut.

Måhända att jag är "rasist" som många skulle säga om detta handlade om människor...men det är mina upplevelser. Kanske har jag inte flyttat runt tillräckligt för att ha belägg för mina åsikter men jag har mitt eget stall och jag tar inte in ridhästfolk pga av MINA upplevelser.
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Sen kan jag inte låta bli....

- har ni hört nån på en travbana se ner på en annan tränare som använder ett billighetsmärke på, huvudlag (träns), sele eller vagn....

om inte utrustningen är i bra skick så säger ekipagekontrollanten till att utrustningen inte håller måttet och då får de inte starta i ett lopp...men det har förmodlingen kusken sett till innan denne körde ut från stallet men det handlar inte om vilket märke det är på utrustningen...

tyvärr har jag hört sägas bland ridfolket..att; hur kan hon/han köpa en sadel av "det" märket..hästen mår inte bra då...

Väntar på påhopp...
 
Sv: Osämja i stall - bland alla eller bara i vissa grupper?

Det jag har sett är att folk som har haft egen gård innan de skaffade häst i inackorderingstall ofta inte alls är lika gnälliga som övriga.

Alltså ska man i första hand ta in de som är uppvuxna på jordbruk eller som har drivit egna stall eller haft hand om djurbesättningar med lantbruksdjur :D

Annars är det väl tyvärr så att hästfolk är bland de oginaste människor på jorden många gånger :devil:

Sen är det ju även så att mycket hästfolk saknar förmåga att rannsaka sig själva - det gnälls om djurplågeri men samtidigt så kan dom trycka i hästen massa homeopatiska preparat, djävulsklo etc istället för att ge hästen adekvat vård.

Eller så har man de som tävlar i lättklassträsket men som trots det inte kan låta sin tävlingshäst få vara just häst utan den ska stå uppstallad och möjligtvis gå en stund i skrittmaskin samtidigt som man trycker i den en massa kraftfoder - när hästen sen är så nervig att den är svår att rida så tror dom att det löser sig med extra magnesium i maten eller nått annat kvacksalveri :crazy:

Antingen är hästen sjuk och då tar man in den på klinik eller avlivar den om det inte går att "fixa" eller så är hästen frisk och då ska den gå i hage med artfränder på dagarna. Täcken sen är ju mest bara fjoll. Tex Donhästar, som är att betrakta som likvärdiga med engelskt fullblod, går på lösdrift i -30 utan att bli sjuka men ridhästar ska ha täcke på sig när det är +10 och solsken - så tar man fram specialvojlock för att hästen har knutor istället för att inse att hästen behöver vara "naken" en stund varje dag :crazy:

Så innan man börjar gnälla om vanvård och djurplågeri hos andras djur så kanske man ska se till att titta på hur ens egna djur har det...
 

Liknande trådar

Övr. Hund Personligen tycker jag att det allmänna debatt-klimatet börjar bli riktigt ruggigt, det har varit det ett tag också. Nu pratar jag...
2 3
Svar
49
· Visningar
7 252
Senast: IngelaH
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Avels fråga
  • Spindeltråden (utbruten från Vad gör vi CXIII)

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp