För att göra en lång historia kort blev jag jourhem åt en honkatt akut. Den hade levt ett hårt liv. Jag frågade flera gånger om det fanns risk att den var digivande men det hade flera personer där intygat att det var hon inte.
katten kom, en liten rar introvert men passiv katt. Vilket inte var så konstigt kanske. Efter några dagar växte juvren och svullnade. Efter att till sist lyckats fota detta (inte lätt på en bild katt) blev jag trodd. Katten skulle släppas med GPS för att hitta ungarna- jättebra. Sedan ändrade man sig och den skulle stanna. Istället skulle kattjouren själva leta upp ungarna. Dessa lyckades aldrig men enligt deras ”nätverk” (med expertis enligt dem) så handlade det om större kattungar.
Nu fick de in en kull 3 veckors kattungar som ”min” katt gladeligen tog emot hos oss. tyvärr blev katthonan sämre och sämre. Magrade av, kissade överallt och många fler gånger än en normal katt gör och magen rasade. Mestadels apatisk. Den togs till veterinär där man konstaterade att det inget fel var på den. Väntade en vecka och jag fick tjata på att få in den igen... prover togs och man trodde det handlade om stress. Enligt kattjouren ska man bara ge blötmat, jag gav denna hona förutom blötmat RC för digivande honor/ungar för att få den att gå upp i vikt, detta var dåligt tydligen.
Kattjouren bestämde sig för att man skulle testa att sätta henne i ett isolerat rum utan ungarna hos en helt annan person. Då denna krävde övervakning med kamera. Och hon behövde bort från ungarna och dessa var duktigare än oss. Det som sagts till veterinären stämde till viss del inte då våra iaktagelser som haft katten inte var viktiga.
För mig känns det sådär, jag står nu med en kull återigen moderlösa kattungar. Jag vet inte om honan kommer hem. Och att sätta den på isolering känns sådär. Hon hade kunnat få rum utan ungarna här också.
Några av ungarna är deppiga utan mamma och jag bekymrar mig att de äter ordentligt.
Får man ens separera mamma och ungar såhär? Hur blir ungarna att växa upp utan mamma? Kan det vara stressen från ungarna som gjort kattmamma såhär tvärsjuk enbart?
Skulle behöva litegrann hjälp att reda i vad som håller på att hända.
Jag är totalt slutkörd av denna röran, har dåligt samvete för katterna. Och allt velande hit och dit, kattungar som inte hittas och förmodligen ligger döda ute. Att katthonan flyttats (hon har förtroende för 2 i vår familj), nu blir det nytt ställe isolerat. Velandet sen tidigare om att flytta kattmamman, sen struntande man i det och sen flytta ungarna.
Så hur ska jag tänka? Och är detta verkligen seriöst?
Är absolut ingen kattexpert men haft katter och kullar för många år sedan, läser och försöker lära mig det mesta. Det jag inte vet tar jag reda på. Men i detta känner jag mig totalt rådvill.
katten kom, en liten rar introvert men passiv katt. Vilket inte var så konstigt kanske. Efter några dagar växte juvren och svullnade. Efter att till sist lyckats fota detta (inte lätt på en bild katt) blev jag trodd. Katten skulle släppas med GPS för att hitta ungarna- jättebra. Sedan ändrade man sig och den skulle stanna. Istället skulle kattjouren själva leta upp ungarna. Dessa lyckades aldrig men enligt deras ”nätverk” (med expertis enligt dem) så handlade det om större kattungar.
Nu fick de in en kull 3 veckors kattungar som ”min” katt gladeligen tog emot hos oss. tyvärr blev katthonan sämre och sämre. Magrade av, kissade överallt och många fler gånger än en normal katt gör och magen rasade. Mestadels apatisk. Den togs till veterinär där man konstaterade att det inget fel var på den. Väntade en vecka och jag fick tjata på att få in den igen... prover togs och man trodde det handlade om stress. Enligt kattjouren ska man bara ge blötmat, jag gav denna hona förutom blötmat RC för digivande honor/ungar för att få den att gå upp i vikt, detta var dåligt tydligen.
Kattjouren bestämde sig för att man skulle testa att sätta henne i ett isolerat rum utan ungarna hos en helt annan person. Då denna krävde övervakning med kamera. Och hon behövde bort från ungarna och dessa var duktigare än oss. Det som sagts till veterinären stämde till viss del inte då våra iaktagelser som haft katten inte var viktiga.
För mig känns det sådär, jag står nu med en kull återigen moderlösa kattungar. Jag vet inte om honan kommer hem. Och att sätta den på isolering känns sådär. Hon hade kunnat få rum utan ungarna här också.
Några av ungarna är deppiga utan mamma och jag bekymrar mig att de äter ordentligt.
Får man ens separera mamma och ungar såhär? Hur blir ungarna att växa upp utan mamma? Kan det vara stressen från ungarna som gjort kattmamma såhär tvärsjuk enbart?
Skulle behöva litegrann hjälp att reda i vad som håller på att hända.
Jag är totalt slutkörd av denna röran, har dåligt samvete för katterna. Och allt velande hit och dit, kattungar som inte hittas och förmodligen ligger döda ute. Att katthonan flyttats (hon har förtroende för 2 i vår familj), nu blir det nytt ställe isolerat. Velandet sen tidigare om att flytta kattmamman, sen struntande man i det och sen flytta ungarna.
Så hur ska jag tänka? Och är detta verkligen seriöst?
Är absolut ingen kattexpert men haft katter och kullar för många år sedan, läser och försöker lära mig det mesta. Det jag inte vet tar jag reda på. Men i detta känner jag mig totalt rådvill.
