Oetiskt eller inte?

Sv: Oetiskt eller inte?

Görel skrev:
Det är skillnad på att tro och veta!:

Kanske funderat på att det var därför jag förtydligade att det var MIN åsikt!:rofl: :rofl:

Görel skrev:
Jag tror knappast att min häst vid löshoppning fortsätter varv efter varv och struntar i hinknissen eller mattes försök att stoppa henne för att göra matte glad :rofl:
Hepp, det gör min! och de flesta på jobbet också! ;)
och även om de stannar för maten.. så behöver det ju inte vara fÖR maten de gör det. för i så fall tycker de ju inte det är nämnvärt roligt.
Corax:s häst gillar ju detta.. han hoppas förmodligen inte med matmut! :mad:
/K.A
 
Senast ändrad:
Sv: Oetiskt eller inte?

Jag förstår inte ditt svar :confused:

Och är fortfarande helt övertygad om att hästar kan tycka om att göra saker på egen hand utan att försöka göra sin människa glad!
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Görel skrev:
Jag förstår inte ditt svar :confused:

hepp, vad är oklart?!? :confused:
Jo, men klart att hästar kan vara glada utan oss.. inte så jag menar.. men den här tråden ska inte utmynna i en diskussion mellan oss!! :crazy: PM:a om vad du inte förstår isf :bow:
/K.A
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Hästen är redan borta och han fick varken smärtstillande eller göra nått skoj innan han dog.
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Min spontana reaktion över att låta hästen hoppa är nej...
Mest för att jag vet att smärtstillande inte alltid hjälper till 100% och släcker all smärta helt. Och att då riskera att hästen den sista tiden ska ha extra ont skulle jag inte göra.

Om det däremot är frågan om att låta den få hoppa strax innan avlivningen så skulle jag kunna tänka mig att göra det.

Däremot är jag övertygad om att det finns andra sätt att låta den få roligt på och få tillbaka lite livsglädje den sista tiden. Stillsamma promenader med mattes fickor proppfyllda med godis brukar vara populärt! Likaså att favorisera den extra inför kompisarna. Det kan tex bestå i att hängna in en liten specialhage där det växer mkt gräs eller som man lagt in extra mkt mat i etc. Att få hästen att bli mallig och känna sig specialbehandlad framför kompisarnas avundsjuka blickar brukar fungera kanon!

När jag tog bort min ena häst så fick han stå ute på favoritängen. Slaktbilen hade kört förbi en stund tidigare och parkerat långt ifrån så att den inte gick att skymta. Farbrodern var sen med inne i stallet och klappade på hästen och gav godis för att bli populär (vilket fungerade!) Sen satte vi på grimman och tog med oss den fullproppade hinken med havre/betfor/morötter/äpple och gick ut på ängen. Där fick han lugnt äta under några minuter. Och han åt så det sprutade ur öronen på honom!! Överlycklig!
Sen strök farbrodern honom lugnt i pannan (vilket han öht inte märkte) lyfte upp huvudet och tryckte av. Hästen märkte absolut ingenting och dog lycklig!!
Först efter det var klart kördes lastbilen fram.

Trots sorg i hjärtat så känndes det så otroligt bra att det blev ett så bra avslut (trots att avlivningen skedde akut och inte hade hunnit planneras innan.) Och maten i de enorma mängderna var trots allt den största orsaken till att han dog "lycklig". För när det kommer till kritan så finns det inte mkt som kan klå maten för dem (såtillvida de har aptit fortfarande förstås... Annars blir det ju bra mkt svårare/jobbigare...)
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Corax skrev:
Hästen är redan borta och han fick varken smärtstillande eller göra nått skoj innan han dog.

Åh Corax..
Känner verkligen med dig. *kramar om*

Har ju själv en ponny som mycket länge stått med en hov på andra sidan och balanserat på den tunna linjen "hopp o förtvivlan".

Nu har det för tillfället löst sig för oss, men oron för att något av allt det gamla ska komma tillbaka är konstant.

Vet att det inte är lätt men du får försöka tänka att du faktiskt verkligen gjort allt du kan för att få honom frisk.

Nu har han fått ro och frid.... även om det är tungt för er som är kvar.
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Usch vad hemskt att jag hann skriva mitt inlägg utan att se ditt först...

*tänker på dig*

Enda trösten är att du gjorde det rätta som lät honom somna in.

Kram
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Jag känner verkligen med dig av hela mitt hjärta, vet så väl vad han betydde för dig.
Men jag säger som Grängesberg - du har verkligen gjort allt för honom, och även tagit det svåraste beslutet av dem alla när det inte fanns mer att göra. Det ska du vara stolt över, även om det känns svårt nu.
Din kille har inte ont längre och det är han dig evigt tacksam för.

Många kramar
/Petra
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Nu vet jag att Corax B är borta :cry: men det finns ju andra tillfällen då den här tråden kan vara aktuell.

Min första stora häst var en extrem arbetsnarkoman. Fick fång på ålderns höst, och sviterna av den gjorde att hon i hagen var ohalt och smärtfri etc, men inte kunde ridas annat än på mjuuuuuukt underlag utan att ömma. Jag hagpensionerade henne (hon var 20 år) i januari. I april tog jag bort henne. Hon HATADE att inte få jobba och mådde psykiskt pest. Jag trodde det var en övergångsperiod och att det skulle ge sig, men när hon oprovocerat började spöa skiten ur sin älskade hagkompis, högg tag i min jacka och med våld försökte dra in mig i boxen när jag gick förbi med en sadel och sådana saker så var måttet rågat och jag insåg att det här är inte sjysst.

Dagen (kvällen) innan hon skulle tas bort pulade jag henne så proppfull med butta som jag vågade, klättrade upp barbacka i grimma och så tog vi en sista tur. Och då insåg jag att jag gjorde rätt..

Öronen var som två antenner framåt, hela hästen växte två decimeter och STRÅLADE. Man verkligen kände hur genuint jäkla lycklig hon blev att matte äntligen fattat! Där försvann ala tvivel om jag gjorde rätt.

Men, jag kände öven hur stapplig hon blev när det inte var endera djupsnö eller geggsankt, minsta lilla hårdhet och hon stapplade. Iofs lycklig som få och med öronen framåt, jagtror hon hade fortsatt på rent lyckorus om man så slagit av henne bägge frambenen.

Så, jag skulle mycket väl kunna göra det, men jag är medveten om att de trots det kan känna smärta. Men jag ställer den i relation till resten. Dvs det gjorde utan tvekan ont de där stegen på det hårdare underlaget. Men HÄSTEN var lika lycklig ändå, och den lyckan vägde över mer än obehaget de där få stegen. Dessutom visst jag ju att om 10 h finns hon inte mer, dvs hon kommer inte få framtida men eller liknande.

Däremot skulle jag inte kunna ha en häst som gck på säg en påse butta/dag för att vara smärtfri. Dvs kräva permanent medicinering för att fungera t ex. ÄVEN om den var helt smärtfri då.

Så jag ställer liksom fördelar mot nackdelar. Och om mitt sto varit så igång att hon kunnat hoppas och jag haft ridbana + hinder hemma så ja - hon hade fått hoppa (hon älskade att hoppa) en sista gång. Däremot hade jag ALDRIG låtit det bli ett sista dressyrpass. Det är vad JAG helst skulle velat, men dressyr vara bara strax över rena pesten för henne.
 
Sv: Oetiskt eller inte?

jag tycker ur djurskyddssynpunkt inte att det är etiskt att droga sina djur för att man ska kunna pressa dem till ett arbete. Jag valde att inte ge min något smärtstillande för att kunna utföra ett arbete. Däremot hade jag kunnat ge det om det var så att hästen var påtagligt påverkad av sin smärta och man kanske inte kunde komma iväg fort nog för avlivning, men det är ju givetvis självklart och det hade nog alla gjort för vem vill se sin älskling lida för att man själv inte kan få en tid fort nog?
Djur känner ingen dödsångest och vill uppleva så mkt som möjligt innan det är dags. Det är en mänsklig förmåga vi överfört på dem. Min veterinär sa att visst kan hästen få smärtstillande över sommaren men det är egentligen inget alternativ, det är djurplågeri. Jag håller med honom i den frågan. Bättre att lägga extra mkt tid på pyssel den sista tiden man har kvar ihop. Detta är mina åsikter och jag respekterar givetvis andras.
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Jag vet inte faktiskt.
Har tänkt såhär själv, att har djuret väldigt ont, kan man väl ge det smärtstillande under tiden fram till avlivningen (snackar om dagar, kanske 2 dygn eller ngt) så att det slipper lida så mycket.
Fast då bara för att just minska lidandet den sista tiden, inte för att den ska kunna leva som vanligt.
 
Sv: Oetiskt eller inte?

medkand skrev:
. Bättre att lägga extra mkt tid på pyssel den sista tiden man har kvar ihop. Detta är mina åsikter och jag respekterar givetvis andras.

Om jag ska ta mitt sto som exempel även fortsättningsvis så var hon normalt en kelig häst, men inte den där perioden. Men efter den där korta, stilla ridturen på droger, så stod hon och njöööt av att bli borstad och kammad och pysslad. Men hon är ett extremexempel, det var som kompisen sa när hon tagits bort: 'Världens största arbetsnarkomen har somnat in'. Med t ex valacken, som OCKSÅ dyrkar träning och är arbetsnarkomen, men inte på samma nivå, så skulle jag ta en promenad i grimskaft och pyssla massvis 'dagen innan', han behöver inte ridningen på exakt samma sätt. Men stoet levde för två saker - äta och träna ;)

Unghästen är blott 2½, men samma med henne som med stoet, jag skulle välja aktivitet före pyssel (och faktum är att nu när jag var snudd på säker att det var kört och bara att ta bort, jag hade kört henne full med droger och skrittat henne uppsuttet genom byn som avsked.. )

Men som sagt, det är en bedömning jag gör från häst till häst, och vad viktigare är - det är SJÄLVKLART lika mycket för min skull. Mitt första sto, som haft det (i hennes ögon) PEST i två månader hade haft det pest i 10 h till istället för att 'få' den där ridturen, hon hade ju inte mått sämre av det, hon hade ju inte vetat vad hon sas inte fick. Men när jag kunde ge henne det och (här kommer egodelen) kunde få uppleva den där livsglädjen hos henne igen, om så bara för en liten stund, så ger det ju MIG något med.

Men hur mkt det än ger mig måste det ge hästen något med. Min andraponny t ex så det SISTA jag skulle gjort som avsked med honom är en ridtur/körtur. Utan han hade fått mat i någon form, för det var det absolut bästa han visst, och träna var väl kul, men fan inte *så* kul. (han var btw INGA problem att hagpensionera vid 25 års ålder, han ansåg att han äntligen kommit till paradiset: äta, sova, sola, äta, gosa, äta.. ja du fattar *s*)

Har man inte haft en 'arbetsnarkomanhäst' kan man nog inte se den där skillnaden som finns. De är (tack och lov) rätt få, men mitt sto var verkligen en av dem.
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Centaur skrev:
Jag håller med. Det är INTE etisk. För det låter på trådskaparen som det är nåt ganska anträngande hästen ska göra. Är det däremot att ge den en sista sommar på gräs med sina kamrater, med lite butta varje dag pga smärta i benen, så är det lite annorlunda.
Tvärt emot dig anser jag det vara oetiskt att hålla en gammal häst på smärtstillande för att ge den "en sista sommar". Jag ser det inte enbart som oetiskt utan som rent djurplågeri! :eek: Hästen vet inte vad den går miste om och kommer heller inte att sakna "ett sista sommarbete", att däremot en sista gång göra något roligt kan för ägarens skull vara nog så viktigt för sörjningsarbetet, om det inte är på hästens bekostnad.

Corax fundering och Alexandras sista ridtur på en älskad häst är betydligt mer motiverat än alla "sista sommarbeten" på smärtstillande. :mad:
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Mia_R skrev:
Tvärt emot dig anser jag det vara oetiskt att hålla en gammal häst på smärtstillande för att ge den "en sista sommar". Jag ser det inte enbart som oetiskt utan som rent djurplågeri! :eek: Hästen vet inte vad den går miste om och kommer heller inte att sakna "ett sista sommarbete", att däremot en sista gång göra något roligt kan för ägarens skull vara nog så viktigt för sörjningsarbetet, om det inte är på hästens bekostnad.

Corax fundering och Alexandras sista ridtur på en älskad häst är betydligt mer motiverat än alla "sista sommarbeten" på smärtstillande. :mad:

Jag tycker ju precis tvärtemot vad du tycker. Som jag skrev tidgare i tråden så skulle jag mycket väl kunna ge någon av mina hästar smärtstillande för att de ska få en behaglig sista tid i livet, tex på ett bete.

Däremot så skulle jag faktiskt aldrig ge smärtstillande för att jag skulle få chansen att rida en sista tur.

Vet faktiskt inte om jag skulle uppskatta en ridtur på en häst jag vet går på smärtstillande. Gör någon det egentligen?

Att däremot gå i hagen är ju inte samma påfrestning i de flesta fall, om de inte far runt som tokar förstås. På ett bete går det ju oftast ganska lugnt till om man bortser från själva släppet.

Jag kan faktiskt inte se hur du menar med att det skulle vara "betydligt mer motiverat" att rida på sin smärtlindrade häst än att den ska få gå smärtlindrad i hagen. Du tycker att det är djurplågeri att låta hästen gå i hagen med smärtlindring MEN du tycker inte att det är djurplågeri att ägaren rider sin smärtlindrade häst? Det har jag svårt att förstå.

Jag tycker (och det är min personliga åsikt) att det är helt åt andra hållet faktiskt! För som hur du beskriver det så skulle det vara för att ryttaren ska få ett fint minne och hjälp i soregarbetet, kan förstå hur du menar tror jag, att man vill minnas sin häst på ett bra sätt men jag tycker inte att det är djurskyddsenligt alls.

Sedan så är det naturligtvis upp till var och en att fatta svåra beslut.
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Att under en sommar ge en häst smärtlindring för att den ska få ett sista bete anser jag personligen är större djurplågeri än att ge en häst smärtlindring under en kortare tid, ett par dagar, innan den tas bort. Hur du kan motivera en längre tids smärtlindring för att enbart klara av hagvistelse innan avlivning kan jag inte förstå alls. :confused: Att som i Alexandras fall låta hästen få göra något som den uppskattade och tyckte var roligt innan slaktbilen kom dagen efter ser jag faktiskt som mycket mer humant än långvarig smärtlindring över en betesperiod när avlivningen är ofrånkomlig. Hur kan man låta en häst gå en betessäsong på smärtstillande för att den ska klara av betet? :eek:

Själv valde jag att ge min häst smärtlindring de få dagar som hon hade kvar för att lindra hennes besvär, men trots att det var början av juni kunde inte jag förmå mig till att låta henne genomlida en betessäsong när allt hopp ändå var ute. :cry:
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Mia_R skrev:
Att under en sommar ge en häst smärtlindring för att den ska få ett sista bete anser jag personligen är större djurplågeri än att ge en häst smärtlindring under en kortare tid, ett par dagar, innan den tas bort. Hur du kan motivera en längre tids smärtlindring för att enbart klara av hagvistelse innan avlivning kan jag inte förstå alls. :confused: Att som i Alexandras fall låta hästen få göra något som den uppskattade och tyckte var roligt innan slaktbilen kom dagen efter ser jag faktiskt som mycket mer humant än långvarig smärtlindring över en betesperiod när avlivningen är ofrånkomlig. Hur kan man låta en häst gå en betessäsong på smärtstillande för att den ska klara av betet? :eek:

Själv valde jag att ge min häst smärtlindring de få dagar som hon hade kvar för att lindra hennes besvär, men trots att det var början av juni kunde inte jag förmå mig till att låta henne genomlida en betessäsong när allt hopp ändå var ute. :cry:
Håller med om att ge smärtlindring en längre period för ex sommarbetes gång är plågeri. Dels så trubbar man ju av smärtimpulserna till hjärnan och även andra impulser blir ju då domnade,så nej gör en glad dag för hästen innan det är dax .
Själv fick jag förslaget av en vet på atg klinik att ge mitt nordis sto smärtlindring i 6 månader för att ev kunna ta ett föl på henne efter dessa 6 månader.Jag tyckte det hela lät sjukt,så kan man väl inte göra med en häst som aldrig skulle bli smärtfri eller "hel" igen?
Hon hade en spricka i bärbensknölen som de sa aldrig skulle återställas. Så jag tog beslut efter 1 vecka om avlivning.Tyvärr men det var hennes livskvalite som jag utgick ifrån,trots förtvivlan i det ögonblicket så kunde jag se det hela på ett sunt vis.
 
Sv: Oetiskt eller inte?

Mia_R skrev:
Att under en sommar ge en häst smärtlindring för att den ska få ett sista bete anser jag personligen är större djurplågeri än att ge en häst smärtlindring under en kortare tid, ett par dagar, innan den tas bort. Hur du kan motivera en längre tids smärtlindring för att enbart klara av hagvistelse innan avlivning kan jag inte förstå alls. :confused: Att som i Alexandras fall låta hästen få göra något som den uppskattade och tyckte var roligt innan slaktbilen kom dagen efter ser jag faktiskt som mycket mer humant än långvarig smärtlindring över en betesperiod när avlivningen är ofrånkomlig. Hur kan man låta en häst gå en betessäsong på smärtstillande för att den ska klara av betet? :eek:

Själv valde jag att ge min häst smärtlindring de få dagar som hon hade kvar för att lindra hennes besvär, men trots att det var början av juni kunde inte jag förmå mig till att låta henne genomlida en betessäsong när allt hopp ändå var ute. :cry:

Jag talar inte i termer av en hel betessäsong. Mer på sin höjd en vecka eller två.
Naturligtvis finns ingen anledning att hålla en häst vid liv på smärtstillande för en längre period än så.

Sen är det nog så att vi tycker helt olika.
Du tycker det är ok att smärtlindra en häst för att ägaren ska få rida en sista gång, det tycker absolut inte jag. Att ägaren vill ha ett positivt sista minne kan jag förstå, men behöver det minnet vara just ridmässigt? Jag är precis lika lycklig när jag ser mina hästar ha det härligt i gräset som när jag tar en ridtur i skogen eller på ridbanan, faktiskt nästan lyckligare. Tycker att det är underbart att sitta och studera dom när dom går och har det gott..

Jag tycker det är ok att smärtlindra en häst(om det går) så att den kan få ett par sista lugna sköna veckor i hagen, efter kanske en lång och svår konvalescensperiod. Det tycker inte du.

Alla får tycka precis vad dom vill i en sådan här fråga, till syvende och sist så är det ju den aktuella ägaren som tar ställning tillsammans med sin veterinär hur det ska vara för hästen det gäller.

Jag ser ju utifrån hur mina egna hästar är, det dom älskar allra mest är att gå och lata sig i en hage full med gräs, att rulla sig och skita ner sig det värsta dom kan och som min gamling.. ligga och sova lunch i hagen mellan 12-13 vilket han gör alla soliga sommardagar.

Skulle aldrig komma på tanken att proppa mina hästar fulla av medicin för att jag skulle kunna få rida en sväng, än mindre för att utföra ett arbete, det anser jag egoistiskt och en handling som görs endast för att ryttaren ska göra det för sitt höga nöjes skull inte för hästens bästa.

Men så tycker JAG och DU får tycka precis som du vill. Jag accepterar det.
 

Liknande trådar

Hästvård Jag behöver er hjälp buke-vänner! Jag står inför ett etiskt dilemma med min häst som skadar sig gång på gång. Han är 5 år och jag har...
Svar
17
· Visningar
1 708
Senast: Willys
·
Hästvård Köpte en häst för ett halvår sedan. Besiktigad ua vid försäljningen, ingen röntgen gjordes. Efter ett par månader uppmärksammades...
Svar
17
· Visningar
1 409
Hästvård Vår häst har fått diagnos remodellering (typ pålagringar) i SI-leden och kristaller i disken mellan sista ryggkotan och första ländkotan...
Svar
1
· Visningar
665
Senast: Ajda
·
Hästvård Hej! Mitt vuxna islandshäst sto på 12 år har för några månader sedan påvisat ”svaga” bakknän och ”problem” med patellan. Vi har...
Svar
9
· Visningar
577
Senast: tara
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Sytråden del 4
  • Secret Santa 2024
  • Valet i USA

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp