Ny variant av PMS - nedstämd? Tips önskas.

[Trott]

Har aldrig hört talas om nattljusolja innan den här tråden men iom att det verkar hjälpa för flera (och jag googlade lite på det) så har jag beställt en burk med det nu. Jag hoppas det kan hjälpa och ta udden av det värsta. Nu har jag mycket annat runtomkring som gör att humöret svajar, men just dagarna innan "mens" så blir jag nästan rädd för mig själv och hur dåligt jag mår, inget självskadebeteende som tur är, men helt klart tankar om att det vore bättre att dö.

 

[emma-vsm]

För mig har det också blivit värre med åren (är 34 nu). Är med i en grupp på FB där flera nu verkar prova cbd-olja. Har ingen erfarenhet av det själv, men funderar på att prova. Har tidigare använt progesterolkräm och numer medicin de värsta dagarna, men jag vill helst slippa tabletterna.

 

[TinyWiny]

En liten varning bara, sådana örtpreparat kan ge ökade levervärden så det är något man ska ha respekt för. Jag tog ett preparat med ashwagandha och mina levervärden drog upp rejält (jag tar ju regelbundet prover pga medicinerna) så jag slutade. Värdena blev bra direkt. Väldigt synd att det inte fungerade att ta det för jag mådde bra på det.

Absolut ska man ha respekt för det precis som med all form av medicinering. Mina levervärden har alltid varit enormt bra (genom alla år med medicinering av diverse potentiellt leverskadande preparat) men jag ska ändå be dem kolla dem vid nästa tillfälle. Tack för påminnelsen! Nu kom jag på att jag glömt ringa vårdcentralen

 

[Hedinn]

Jag har alltid haft det så, aldrig haft direkta humörsvängningar eller annat, utan bara blivit otroligt nedstämd. Som ung misstog jag det för depression, då jag inte alls kopplade ihop det med mensen. Har dock blivit hjälpt av p-piller, om än inte helt och hållet, då mensen bara är borta i ”perioder” (som dock ibland kan vara ett par år).

Det som främst hjälper mig nu är att veta om det. Efter några år utan mens var det liksom lätt att glömma bort och tog väl nåt år innan jag fattade vad det handlade om nu. Även om det inte direkt hjälper så är det ändå en liten tröst att veta att det är pga hormoner som jag kan sitta och gråta en hel kväll utan anledning, t.ex och då känner jag mig betydligt mycket bättre och gladare första dagen det är lite mildare sen istället för att fortsätta deppa.

Jag har kikat lite på naturläkemedel, men är inte jättesugen på att stoppa i mig saker dagligen för att få lindring två dagar i månaden, men har man större besvär kan det nog vara bra att kolla upp ordentligt. Jag skulle dock personligen göra det i samråd med läkare, eftersom även naturpreparat kan ha inverkan på kroppen, olika mediciner osv. Men jag kanske är onödigt nojig.

Ensam är du inte i alla fall och ja, det är tyvärr lite av ett helvete att inte kunna kontrollera den typen av känslor trots att man vet anledningen.

 

[athena_arabians]

Jag har alltid haft det så, aldrig haft direkta humörsvängningar eller annat, utan bara blivit otroligt nedstämd. Som ung misstog jag det för depression, då jag inte alls kopplade ihop det med mensen. Har dock blivit hjälpt av p-piller, om än inte helt och hållet, då mensen bara är borta i ”perioder” (som dock ibland kan vara ett par år).

Det som främst hjälper mig nu är att veta om det. Efter några år utan mens var det liksom lätt att glömma bort och tog väl nåt år innan jag fattade vad det handlade om nu. Även om det inte direkt hjälper så är det ändå en liten tröst att veta att det är pga hormoner som jag kan sitta och gråta en hel kväll utan anledning, t.ex och då känner jag mig betydligt mycket bättre och gladare första dagen det är lite mildare sen istället för att fortsätta deppa.

Jag har kikat lite på naturläkemedel, men är inte jättesugen på att stoppa i mig saker dagligen för att få lindring två dagar i månaden, men har man större besvär kan det nog vara bra att kolla upp ordentligt. Jag skulle dock personligen göra det i samråd med läkare, eftersom även naturpreparat kan ha inverkan på kroppen, olika mediciner osv. Men jag kanske är onödigt nojig.

Ensam är du inte i alla fall och ja, det är tyvärr lite av ett helvete att inte kunna kontrollera den typen av känslor trots att man vet anledningen.

Som sagt, örtpreparat är inte ofarliga bara för att de är naturliga så du är inte nojig. Men tex nattljusolja är ju tämligen "snällt" mot kroppen så det är ju värt att testa.

 

[Hedinn]

Som sagt, örtpreparat är inte ofarliga bara för att de är naturliga så du är inte nojig. Men tex nattljusolja är ju tämligen "snällt" mot kroppen så det är ju värt att testa.

Känns väl mest bara lite som hyckleri när jag nojar över naturläkemedel men stoppat i mig hormoner dagligen i tolv år. Men det började jag ju med i samråd med vårdpersonal, så därför skulle jag vilja ha nån sån inblandad för annat också.

Men jag ska kika på nattljusolja. Dock tror jag, som sagt, att mitt största problem är att stoppa i mig något dagligen som ska hjälpa för två dagar i månaden, känns på nåt sätt inte riktigt värt det.

 

[athena_arabians]

Känns väl mest bara lite som hyckleri när jag nojar över naturläkemedel men stoppat i mig hormoner dagligen i tolv år. Men det började jag ju med i samråd med vårdpersonal, så därför skulle jag vilja ha nån sån inblandad för annat också.

Men jag ska kika på nattljusolja. Dock tror jag, som sagt, att mitt största problem är att stoppa i mig något dagligen som ska hjälpa för två dagar i månaden, känns på nåt sätt inte riktigt värt det.

Hehe, jag har som sagt börjat ta dem (och slutat) några gånger För mig är mest att har jag inte fått tummen ur och lagt i kapslarna i dosetten så blir det inte av att jag tar dem. Det är likadant med mina vanliga mediciner, jag måste verkligen se till att dosetten är fylld. Vad gäller nattljusoljan ska jag ta den för min stackars huds skull också, med det här kalla och torra vädret vi har här har den ballat ur helt.

Jag tror absolut på vissa typer av naturmedel vid vissa problem. Min läkare kan naturligtvis inte ordinera mig Probimage men tycker att det är bra att jag tar den eftersom det blir så markant skillnad på min mage om jag gör det.

 

[Alexandra_W]

Jag har köra-in-i-bergväggen-och-avsluta-allt pmds Jag tål inte antidepressiva mediciner och inte heller hormoner. Av jättenattljusolja blev det bättre (äter den dagligen och det tog några månader innan jag fick effekt) men tillsammans med ett naturläkemedel som heter Ashwagandha med sensoril är jag nu bara låg någon/några dagar. Det tog några menscykler innan den gav full effekt men redan första månaden blev dagarna färre.
Vill du ha inköpsinfo så skicka pm.

En liten varning bara, sådana örtpreparat kan ge ökade levervärden så det är något man ska ha respekt för. Jag tog ett preparat med ashwagandha och mina levervärden drog upp rejält (jag tar ju regelbundet prover pga medicinerna) så jag slutade. Värdena blev bra direkt. Väldigt synd att det inte fungerade att ta det för jag mådde bra på det.

Äsch då, då törs jag nog inte prova det ashwaganda. Har en pipigt känslig lever och äter redan medicin som kraftigt belastar levern. Men tack för tipset ändå.

Det jag blev tipsad om är femal balans. När man läser verkar många faktiskt blivit hjälpta så värt att prova. Kanske kan kombinera det med jättenattljusolja?

 

[athena_arabians]

Äsch då, då törs jag nog inte prova det ashwaganda. Har en pipigt känslig lever och äter redan medicin som kraftigt belastar levern. Men tack för tipset ändå.

Det jag blev tipsad om är femal balans. När man läser verkar många faktiskt blivit hjälpta så värt att prova. Kanske kan kombinera det med jättenattljusolja?

Det var faktiskt det jag tänkte på, jag kom ihåg att du skrivit i någon annan tråd att din lever får veta att den lever Det var skit att ashwagandha inte funkade för mig för jag mådde verkligen bra på den.

Jag hade testat båda, det känns ju osannolikt att de skulle påverka levern. Plus att jag antar att du precis som jag lämnar prover regelbundet så ev påverkan kommer ju att synas snabbt.

 

[Alexandra_W]

Svar ja, erfarenheter.
Det minskade i och för sig när jag fick medicinering för mina återkommande depressioner.
Pga hormonspiralen har jag i princip ingen mens alls nu heller. Kan förvisso få som mensvärk i en halv dag eller så.
Och jag vet också att det är "normalt" för mig att vara ledsen då.

Är resten av livet i balans?
Har det varit mycket och stressigt så det kan komma lite "i efterhand".
Sover du bra?

Resten av livet etc... Jag hade en enormt stressig period från november. Inte i sak negativt, det handlade ju om en flytt och det var en frivillig, önskad flytt. Men det var sjukt mycket stress och försöka rodda ihop allt med att flytta mig och djur osv. Flyttade i början av december. I samma veva träffade jag någon, vilket i sig är otroligt positivt men det ökade ju lite stressen rent sett till tid. Så nov och dec var väldigt stressiga i meningen "hinna med". Dock mådde jag bra osv, inga trista grejer eller annat (med ett undantag men det var kortvarigt).

Nu så fortfarande lite pussel hinna med allt jag vill och få till fungerande rutiner, samt att mitt jobb sen i mitten på dec har varit ett osäkert kort. Det bekymrar andra mer än mig dock. Sover bra men för lite, det är dock inte för jag inte hinner sova utan jag vaknar av mig själv efter 6 h. Ovanligt för att vara mig. Efter några dagar så tar sömnbristen ut sin rätt och jag sover som en gris en hel dag typ.

Så, i stort är mitt liv suveränt och bättre än innan. Men det finns en kraftig ackumulerad stress som släppt vilket jag märker både där och då påverkade och fortfarande påverkar (dvs jag är inte ikapp än). Men jag kan inte påstå jag mår dåligt eller något, tvärtom.

Första svängen trodde jag som sagt det var en reaktion på dels den tidigare stressen samt att jag precis träffat någon (vilket inte var planerat, inte heller alla känslor som kom). Kände att jag kanske fått lite känslomässig baksmälla, dels då pga det jag beskrev och dels för det kom (tack gode gud för det) precis efter att han varit här och åkt hem och jag saknade lite och sådär. Gick över på några dagar och sen nån dag senare kom mensen. Tänkte inte mer på det. Kände mig inte som jag ville köra in i en bergvägg men tom och ledsen utan anledning och blev lite mer ledsen än jag normalt borde bli av vissa saker.

Nu den här gången så allt var peachy fine, och så PANG blev jag tom, jätteledsen, superkänslig emotionellt och allt var bara blä och fel. Fick tvinga mig att gå upp ur sängen, ville helst ligga under täcket och gråta utan att kunna förklara varför. "Köra-in-i-en-bergvägg"-humör var en bra förklaring. Funderade på att avsluta förhållandet, ville säga upp mig från jobbet, flytta härifrån, sälja hästen - ja ni fattar. Allt var skit och blä på nästan bottenlöst vis, och utan att jag hade en enda anledning eller kunde förklara det. Jag försökte räkna ut varför men gick bet. Började som sagt fundera på förra svängen ("den känslomässiga baksmällan"), och började fundera på om det kunde vara PMS. Men mensen skulle inte komma på ett bra tag. Dock är min cykel oregelbunden, och mycket riktigt så kom den tidigare än enligt appen. Dvs måendet kom samma tid innan mensen som sist. Håller i sig 2-3 dagar, sen mår jag plötsligt bra och sen nån dag eller två efter det kommer mensen. Sen är livet fint igen tills ungefär en vecka innan mens. Eller har iaf varit så, har lagt en notering i kalendern att hålla koll när det "är dags" nästa gång.

 

[Alexandra_W]

Det var faktiskt det jag tänkte på, jag kom ihåg att du skrivit i någon annan tråd att din lever får veta att den lever Det var skit att ashwagandha inte funkade för mig för jag mådde verkligen bra på den.

Jag hade testat båda, det känns ju osannolikt att de skulle påverka levern. Plus att jag antar att du precis som jag lämnar prover regelbundet så ev påverkan kommer ju att synas snabbt.

Väntar på kallelse till hud här, kan ta en stund. Skulle eg lämnat prov i jan men de har 3 mån väntetid från 1 jan... :S

 

[athena_arabians]

Väntar på kallelse till hud här, kan ta en stund. Skulle eg lämnat prov i jan men de har 3 mån väntetid från 1 jan... :S

Hoppsan!

 

[Cattis_E]

Resten av livet etc... Jag hade en enormt stressig period från november. Inte i sak negativt, det handlade ju om en flytt och det var en frivillig, önskad flytt. Men det var sjukt mycket stress och försöka rodda ihop allt med att flytta mig och djur osv. Flyttade i början av december. I samma veva träffade jag någon, vilket i sig är otroligt positivt men det ökade ju lite stressen rent sett till tid. Så nov och dec var väldigt stressiga i meningen "hinna med". Dock mådde jag bra osv, inga trista grejer eller annat (med ett undantag men det var kortvarigt).

Nu så fortfarande lite pussel hinna med allt jag vill och få till fungerande rutiner, samt att mitt jobb sen i mitten på dec har varit ett osäkert kort. Det bekymrar andra mer än mig dock. Sover bra men för lite, det är dock inte för jag inte hinner sova utan jag vaknar av mig själv efter 6 h. Ovanligt för att vara mig. Efter några dagar så tar sömnbristen ut sin rätt och jag sover som en gris en hel dag typ.

Så, i stort är mitt liv suveränt och bättre än innan. Men det finns en kraftig ackumulerad stress som släppt vilket jag märker både där och då påverkade och fortfarande påverkar (dvs jag är inte ikapp än). Men jag kan inte påstå jag mår dåligt eller något, tvärtom.

Första svängen trodde jag som sagt det var en reaktion på dels den tidigare stressen samt att jag precis träffat någon (vilket inte var planerat, inte heller alla känslor som kom). Kände att jag kanske fått lite känslomässig baksmälla, dels då pga det jag beskrev och dels för det kom (tack gode gud för det) precis efter att han varit här och åkt hem och jag saknade lite och sådär. Gick över på några dagar och sen nån dag senare kom mensen. Tänkte inte mer på det. Kände mig inte som jag ville köra in i en bergvägg men tom och ledsen utan anledning och blev lite mer ledsen än jag normalt borde bli av vissa saker.

Nu den här gången så allt var peachy fine, och så PANG blev jag tom, jätteledsen, superkänslig emotionellt och allt var bara blä och fel. Fick tvinga mig att gå upp ur sängen, ville helst ligga under täcket och gråta utan att kunna förklara varför. "Köra-in-i-en-bergvägg"-humör var en bra förklaring. Funderade på att avsluta förhållandet, ville säga upp mig från jobbet, flytta härifrån, sälja hästen - ja ni fattar. Allt var skit och blä på nästan bottenlöst vis, och utan att jag hade en enda anledning eller kunde förklara det. Jag försökte räkna ut varför men gick bet. Började som sagt fundera på förra svängen ("den känslomässiga baksmällan"), och började fundera på om det kunde vara PMS. Men mensen skulle inte komma på ett bra tag. Dock är min cykel oregelbunden, och mycket riktigt så kom den tidigare än enligt appen. Dvs måendet kom samma tid innan mensen som sist. Håller i sig 2-3 dagar, sen mår jag plötsligt bra och sen nån dag eller två efter det kommer mensen. Sen är livet fint igen tills ungefär en vecka innan mens. Eller har iaf varit så, har lagt en notering i kalendern att hålla koll när det "är dags" nästa gång.

All stress påverkar nog en del. Men det låter ju absolut som det blivit värre.
Trist att du inte kan äta SSRI de jobbiga dagarna, det är visst rätt många som gör det bara några dagar per månad.
Har nog inga tips att ge egentligen mer än att som du redan börjat göra. Notera ev. mönster och sedan försöka hantera det.

 

[Magiana]

Jag hade en period för ett antal år sedan då jag ville hänga mig dagarna före mens. Sen blev jag tipsad om en yogaövning och den hjälpte, t.o.m. mensen blev lindrig. Efter några månader började jag slarva med övningen och det fick jag ångra.

Nu gör jag inte övningen längre men kanske är det åldern som gör sitt numera. Jag har i alla fall inga större bekymmer längre.

Övningen heter höftlyft. Man ligger på rygg, böjer på knäna så hälarna kommer så nära rumpan som möjligt. Om man når att hålla runt vristerna med händerna så gör man det. Annars låter man armarna ligga ner längs sidorna. Sedan tar man ett djupt andetag in och lyfter samtidigt rumpan från golvet och pressar upp höfterna mot taket. När man andas ut sänker man ner rumpan igen. Det här upprepar man i 3 minuter. Andas in och lyft, andas ut och sänk ner. Övningen görs dagligen men bara när man inte har mens.

Jag tror det finns andra övningar som hjälper på liknande sätt men det här är den som hjälpte mig.

 

[TinyWiny]

Jag hade en period för ett antal år sedan då jag ville hänga mig dagarna före mens. Sen blev jag tipsad om en yogaövning och den hjälpte, t.o.m. mensen blev lindrig. Efter några månader började jag slarva med övningen och det fick jag ångra.

Nu gör jag inte övningen längre men kanske är det åldern som gör sitt numera. Jag har i alla fall inga större bekymmer längre.

Övningen heter höftlyft. Man ligger på rygg, böjer på knäna så hälarna kommer så nära rumpan som möjligt. Om man når att hålla runt vristerna med händerna så gör man det. Annars låter man armarna ligga ner längs sidorna. Sedan tar man ett djupt andetag in och lyfter samtidigt rumpan från golvet och pressar upp höfterna mot taket. När man andas ut sänker man ner rumpan igen. Det här upprepar man i 3 minuter. Andas in och lyft, andas ut och sänk ner. Övningen görs dagligen men bara när man inte har mens.

Jag tror det finns andra övningar som hjälper på liknande sätt men det här är den som hjälpte mig.

Tack Ska genast börja med den! Vet du fler är de sååå välkomna!

 

[Magiana]

Tack Ska genast börja med den! Vet du fler är de sååå välkomna!

En övning som heter "kamelen" ska visst vara bra också, men jag tycker den är svår, även den förenklade varianten. Jag tycker höftlyft duger bra. Det finns ingen anledning att krångla till det.

 

[Monkie]

Jag har tidigare som sagt kunnat bli lite PMS-häxa (irriterad, kort stubin, humörkast). Det är helt borta. Istället är då den extrema nedstämdheten och ledsenheten. Som inte svänger alls tyvärr.

Osäker på om jag får/kan använda progesteronkräm. Har totalt förbud mot hormoner av neurolog, fick en sinustrombos (blodpropp i ven i huvudet) av min P-stav och sen dess förbud mot alla hormoner (Dvs oavsett minipiller eller lokalt verkande hormonspiral etc)

Okej, ja då hade jag inte vågat prova! Har en kompis som äter SSRI under vissa perioder i äl-cykeln, men inte alltid. Vet att du inte ville ha det, men ville bara skriva att man tydligen inte behöver äta det alltid om du inte hört det förut.

 

[Alexandra_W]

Okej, ja då hade jag inte vågat prova! Har en kompis som äter SSRI under vissa perioder i äl-cykeln, men inte alltid. Vet att du inte ville ha det, men ville bara skriva att man tydligen inte behöver äta det alltid om du inte hört det förut.

Tack. Har sett men bara kan äta vid behov. Grejen är att jag tål SSRI så jävla dåligt vid insättningen. Fick det när jag var deprimerad. Så extrema biverkningar att det var sjukskriven + kvarts startdos + stesolid för det skulle gå. Jag kräktes, skakade, kunde inte sova och var jag inte suicidal innan så blev jag det definitivt. Sen efter lång invänjning var det inga problem alls (förutom att jag inte kunde dricka en droppe alkohol för jag blev drängfull, kräktes osv). Men det är verkligen inte alt ta "bara" vid pms och inte riktigt värt att gå igenom insättningsbesvären för något som PMS heller (om jag skulle ta hela tiden). Tyvärr. Har inget emot SSRI generellt om jag bara tålt det. (Vet iofs inte om mina cellgifter funkar med SSRI men det är ju ganska sekundärt när jag tål det så fruktansvärt uselt initialt)

 

[Monkie]

Tack. Har sett men bara kan äta vid behov. Grejen är att jag tål SSRI så jävla dåligt vid insättningen. Fick det när jag var deprimerad. Så extrema biverkningar att det var sjukskriven + kvarts startdos + stesolid för det skulle gå. Jag kräktes, skakade, kunde inte sova och var jag inte suicidal innan så blev jag det definitivt. Sen efter lång invänjning var det inga problem alls (förutom att jag inte kunde dricka en droppe alkohol för jag blev drängfull, kräktes osv). Men det är verkligen inte alt ta "bara" vid pms och inte riktigt värt att gå igenom insättningsbesvären för något som PMS heller (om jag skulle ta hela tiden). Tyvärr. Har inget emot SSRI generellt om jag bara tålt det. (Vet iofs inte om mina cellgifter funkar med SSRI men det är ju ganska sekundärt när jag tål det så fruktansvärt uselt initialt)

Låter verkligen inget roligt! Hoppas du hittar något som funkar för dig!

 

[Efwa]

Sök på Hormoni och kanske få lite svar på frågor. Där tar de bland annat upp progesteron och östrogendominans, vilket alla kvinnor tydligen ska drabbas av då progesteronet (som balanserar upp det hela) slutar att produceras i förklimakteriet.

Man kan skicka in frågor också.