Nu är det sådär tungt igen....

Status
Stängd för vidare inlägg.
Nu kom mannen precis hem efter en veckas inläggning på sjukhus. Det är så tungt för mig när han är så negativ, vilket med sin fulla rätt han har att vara negativ, men det är så ofta han tror det värsta som visar sen att det inte är något. Det låter som bagateller kanske, men vi pratar dödsångest, och jag ska förhålla mig till det... Jag vet inte hur jag ska göra. Jag försöker peppa, visa på hur många gånger han har trott sig vara inför döden, men så var det inte så, men han vill inte lyssna, jag kanske gör fel? Är det bättre och sitta och hålla med i hans, högst individuella, domedagsprofetior? Hur som så lackar jag ur till slut, situationen är övermäktig :( Jag kan inte detta, jag vet inte hur jag ska göra och förhålla mig för att leva på bästa vis. Jag kan inte dölja att jag blir irriterad, det yttrar sig som att jag blir lite snäsig. Kanske ingen biggie, men väldigt ångestframkallande åndå....
Och så var nya hästen halt idag efter bus i hagen :(
Och på jobbet; jag insåg i helgen att det var tre arbetsdagar kommande (denna) vecka, så jag mailade och skrev att jag jobbar gärna två av tre dagar, men se det gick inte. De hade fixat vikare... Jag har alltså aldrig gett fasta dagar, utan "oftast tis, ons och fre" som jag VANar (vård av nära anhörig) honom.
Så nu måste jag i stort sätt, ta ut en VAN-dag i onödan, då jag endast har 100 dagar totalt sett.
 
Senast ändrad av en moderator:

Aa du, det är oxå en bra fråga Hattat hela tiden mellan KS och DS, så bägge, det är tydligen samma nu. Jag vet inte riktigt vem som skulle kolla det.
Jag har blivit erbjuden samtalsstöd/krisbearbetning från Onkologen på KS, finns även att få för anhöriga.
 
Jag har blivit erbjuden samtalsstöd/krisbearbetning från Onkologen på KS, finns även att få för anhöriga.
Aa, nu hoppas jag det dröjer innan vi ska in igen. Detta var första inläggningen efter diagnosbeskedet 1,5 år sedan. Annars träffas vi mest bara sköterskor. En gång i månaden, ca, även läkare, men det frågas aldrig om mig.
 
Aa, nu hoppas jag det dröjer innan vi ska in igen. Detta var första inläggningen efter diagnosbeskedet 1,5 år sedan. Annars träffas vi mest bara sköterskor. En gång i månaden, ca, även läkare, men det frågas aldrig om mig.
Han har väl en kontaktsjuksköterskka som du kan ringa o prata med/fråga?
 
Och så fick jag den briljanta idéen att jag skulle ta min Masterexamen just nu :banghead: Så nu har jag skjutit fram det ett halvår.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp