Nosaktivering, inspiration?

[Monstermom]

Hjälp mig hitta på roliga variationer på nosaktivering, tack!

Min standardövning är att skaka något skåp tills det ramlar ut en 3-4 saker, hälla lite av det i varsin kopp och slå varmvatten på, och slänga en tops eller tandpetare (i brist på bättre ibland tändsticka) i varje kopp. Sen lägger jag ut "tomma" tops/tandpetare (alltså samma som jag lagt i kopparna), antingen i ett rum i huset eller i ett område i trädgården (oftast kanske 10x10m som jag vallar igenom). Är det tandpetare sticker jag ibland ner dem i jorden istället för att gömma dem öppet. Sen går jag ut med de "aktiva" pinnarna (upplockade ur kopparna), en och en, och gömmer dem någonstans i området. Väljer ut en kopp, låter Monster lukta på den och skickar iväg honom att hitta rätt pinne... (Förr körde jag flera pinnar med samma doft, men det här verkar både roligare och tydligare så jag har slutat med det.)

Jag är alltså riktigt dålig på förberedelserna, jag har just ingen plan för vad han ska leta efter utan det kan bli något te, någon olja (olja verkar klurigt? körde fyra olika oljor häromdagen, han fick jobba på rätt bra?), någon krydda, ett kex, svinto - ja, egentligen vad fanken som helst men ändå står jag där och tänker "vaaaaaaaaaaaaaad ska jag ta nuuuuuuuuuuuuuuu då". Så vad brukar ni använda?

Hur brukar ni nosaktivera? Har ni några varianter på vad jag brukar göra, har ni något helt annat? Hur hårt brukar ni ha hundarna att "ta i", Monster jobbar sämre efter fem pinnar kan jag säga så jag brukar mest hålla mig under det men det kanske är bättre att utmana mer? Hur mycket är ni med/passiva (Monster jobbar lös för det mesta vilket jag funderat på att ändra på)? Hur mycket gör ni? Ja, idéer alltså. Ro hit dem.

Edit: la till en omröstning, tanken är att man kan svara både på hur ofta man gör det och hur länge man håller på.

 

[Migo]

Är trött och lat så kopierar in text från bloggen jag försökte hålla igång när vi gick specialsöksutbildningen. UIMKÖ är till viss del besläktat med smellertekniken, men gör att det går att ytterligare finjustera informationen till hunden.

"Minisöket, eller UIMKÖ (utbildningsinställningsmotivationskontrollövning), är en teknik som i slutändan används för att ställa in hunden inför ett sök. Genom att lära den att leta efter olika svåra saker under väldigt kontrollerade former så kan vi använda den övningen som förberedning inför skarpt läge. Då förmedlar övningen saker till hunden om hur noga den måste leta, vilket ämne osv, samt visar föraren att hunden har både förmågan och koncentrationen att faktiskt genomföra den kommande uppgiften. Det är alltså en InställningsMotivationsKontrollÖvning!

I korthet går det ut på att vi lär hunden att söka av en ytterst begränsad yta på ett väldigt systematiskt vis, och peka ut det föremål som vi gömt. För lättare uppgifter används en läderbit och vid svårare uppgifter så används en optimerad gummiflis. Vi kombinerar den lilla söklådan med ett arbetstecken vid sidan av för att markera om det är tex spår eller sök vi ska göra.

Man börjar med att lägga läderbiten när hunden ser, och gör en MIN-övning i den grad som behövs för att få hunden intresserad. Så fort nosen är på väg till rätt ställe så belönar vi! Här används med fördel klickern i början. Noga med belöningsplaceringen nära läderbiten! Läderbitens placering i lådan skall vara i det nedre vänstra hörnet i början, och flyttas sen efter hand mot mitten av nederkanten och sedan uppåt i lådan. När hunden lärt sig att hitta biten när den ligger på grusytan så börjar man gömma den under lite grus.

Socialbelöna sökarbetet och klicka fyndet! Rättshjälp och omstart vid fusk.

Inlärning av arbetstecknen:

Första söka och peka ut. När hunden kan detta så börjar vi “rita av” rutans konturer i luften innan arbetstecknet. Sen lägger vi till olika tecken för mini- och microsöket.

Övningen visar att näsan fungerar, hur mycket information hunden hämtar in, hur motiverad hunden är (lustindikatorns intensitet – svansviftning!), vilket sökmönster den använder och hur uthållig den är i sin dagsform. Genom associationsinlärning (minisök direkt följt av läderbitar i lätta spår) använder vi sen denna övning innan vi går ut på spår eller sökuppdrag för att tala om för hunden vad det är vi ska göra."

 

[Monstermom]

Är trött och lat så kopierar in text från bloggen jag försökte hålla igång när vi gick specialsöksutbildningen. UIMKÖ är till viss del besläktat med smellertekniken, men gör att det går att ytterligare finjustera informationen till hunden.

"Minisöket, eller UIMKÖ (utbildningsinställningsmotivationskontrollövning), är en teknik som i slutändan används för att ställa in hunden inför ett sök. Genom att lära den att leta efter olika svåra saker under väldigt kontrollerade former så kan vi använda den övningen som förberedning inför skarpt läge. Då förmedlar övningen saker till hunden om hur noga den måste leta, vilket ämne osv, samt visar föraren att hunden har både förmågan och koncentrationen att faktiskt genomföra den kommande uppgiften. Det är alltså en InställningsMotivationsKontrollÖvning!

I korthet går det ut på att vi lär hunden att söka av en ytterst begränsad yta på ett väldigt systematiskt vis, och peka ut det föremål som vi gömt. För lättare uppgifter används en läderbit och vid svårare uppgifter så används en optimerad gummiflis. Vi kombinerar den lilla söklådan med ett arbetstecken vid sidan av för att markera om det är tex spår eller sök vi ska göra.

Man börjar med att lägga läderbiten när hunden ser, och gör en MIN-övning i den grad som behövs för att få hunden intresserad. Så fort nosen är på väg till rätt ställe så belönar vi! Här används med fördel klickern i början. Noga med belöningsplaceringen nära läderbiten! Läderbitens placering i lådan skall vara i det nedre vänstra hörnet i början, och flyttas sen efter hand mot mitten av nederkanten och sedan uppåt i lådan. När hunden lärt sig att hitta biten när den ligger på grusytan så börjar man gömma den under lite grus.

Socialbelöna sökarbetet och klicka fyndet! Rättshjälp och omstart vid fusk.

Inlärning av arbetstecknen:

Första söka och peka ut. När hunden kan detta så börjar vi “rita av” rutans konturer i luften innan arbetstecknet. Sen lägger vi till olika tecken för mini- och microsöket.

Övningen visar att näsan fungerar, hur mycket information hunden hämtar in, hur motiverad hunden är (lustindikatorns intensitet – svansviftning!), vilket sökmönster den använder och hur uthållig den är i sin dagsform. Genom associationsinlärning (minisök direkt följt av läderbitar i lätta spår) använder vi sen denna övning innan vi går ut på spår eller sökuppdrag för att tala om för hunden vad det är vi ska göra."

Åh, tack!
Det där ska jag läsa igen imorgon också när ögonen inte går i kors (förhoppningsvis).