Ni med erfarenhet av häst med spatt

wizo

Trådstartare
Jag har en islandshäst som nyligen har konstaterad spatt. Hon är svullen i ena hasen, mycket tydligt halt i trav, även i skritten syns det. Alltså när jag bara leder henne. Hon går på metacam nu några veckor innan jag bestämmer mig för vad jag ska göra med henne. Vill ju absolut inte ta bort henne om det inte är så att hon lider väldigt mycket av det. Hur länge ska man försöka vänta ut det för att se om det "läker ut"? Hur har ni gjort med era hästar som fått spatt? Eller hört vad andra gjort. Jag har en som fick spatt för näsan tio år sen. Men han funkar till lättare promenadridning och sällskapshäst och har det nog rätt bra idag.
Men den här haltar ju även utan ryttare.. Vet inte hur länge jag ska vela fram och tillbaka. Jag är emot att ta bort djur bara för att dom inte håller till tävling eller ridning mm. Om hon kan leva ett bra liv i en hage bara med sällskap och bli ompysslad är jag nöjd. Men hon ska ju absolut inte behöva lida!
Hon rör sig ju frivilligt i hagen, bra aptit och ser pigg och glad ut men som sagt svullen i hasen och stappliga gångarter. Måste bestämma mig hyffsat snart:(
Har inte råd att ha henne inhyrd så länge till men hoppas ju på någon förbättring och sedan kunna låna ut henne som sällskaps häst. Tror ni hon har någon chans att bli bättre? Och hur lång tid brukar det ta innan man vet om man ska ge upp eller ej? Hur har ni gjort eller skulle göra om er häst fick spatt och är en sån person som absolut inte avlivar dom om det inte är Absolut nödvändigt?
Människor kan ju gå runt och halta hela livet, dom mår ju inte så dåligt att dom blir tvungna att "avlivas". Usch inget roligt att ta beslut om något så fruktansvärt:(
 
Sv: Ni med erfarenhet av häst med spatt

Hade ett sto som fick grava deformeringar i hasleden. Vilade ett år utan för bättring, hade svårt resa sej om hon vilade, gick undan från flocken för hon kunde inte hänga med när flocken rörde sej, sjönk i rangordning. Att jag väntade så länge berodde på att hon var dräktig när det upptäcktes. Jobbigt se förändringarna och hon mådde inte alls bra. Avlivning var enda alternativet så snart fölet växt till sig.
 
Sv: Ni med erfarenhet av häst med spatt

Jag har inga bra svar att ge, bara min egen erfarenhet.

Min häst fick diagnos spatt för ganska exakt ett år sen. Han var min första häst och betydde allt för mig, jag ville verkligen inte ta bort honom så länge han kunde må bra, oavsett om han kunde ridas eller ej. Han behandlades först med finadyn, sen promenerade jag med honom för hand, och sen började jag rida försiktigt. Jag tyckte dock att han kändes sämre igen ganska snart och han fick en ny behandling men med metacam denna gången. Jag såg ingen förbättring och jag märkte av att han inte mådde bra, han blev påhoppad och drog sig undan i hagen. Jag tror att han hade ont. Det var det som vägde över, även om de fanns en massa andra skäl (för hans del, inte min). De andra hade jag kanske kunnat lösa på något sätt, i alla fall försökt så gott det gick för att han skulle ha ett drägligt liv. Men att han inte mådde bra, det gjorde beslutet så mycket enklare. Han gick somna in förra sommaren.


Kanske ska lägga til att hans spatt hade gått ganska långt, men det märktes knappt på honom. Jag kunde känna att han var lite ojämn i tölt på böjt spår i början av ridpasset. Lite stel när han stått på box, men inget jag tänkte på som typiskt för spatt, han var 22, de är ok att vara lite stel då.
Trots att han inte visade något i ridningen så kunde han knappt hoppa fram vid böjprov. Någon trav var det inte att tala om, till och med veterinären sa medlidande "det där kändes". Så han måste ha bitit ihop rätt bra.
 
Senast ändrad:
Sv: Ni med erfarenhet av häst med spatt

Hade min varit halt i skritten efter färdig behandling, dvs metacam, vila , promenader så hade jag avlivat. Nu blev han ohalt efter metacamen så jag har behållit honom i 10 år och ridit mest skogsridning. Inget har märkts av spatten sen utom en stor spattknöl.
Sen finns ju allt mellan det och jättehalta hästar, men avgörande tycker jag är att dom inte får halta. Då ska dom slippa lidandet.
 
Sv: Ni med erfarenhet av häst med spatt

Är hästen sprutad i hasleden?

Min valack utvecklade helt omärkligt spatt. Trots koll på klinik var 6:e månad lyckades han utveckla spatt, och det gå från aktiv till vilande fas utan att något märktes. Nu var han en glad skogsmulle men ändock.

Hursom, sen rullade han fast i sin box, och fick en hyfsat svår senskada på ena bakbenet av det. Dock så hältan avtog inte såsom man förväntat sig utefter läkningsbild varvid man bedövade leder osv och fick 'bingo' på hasleden. Den röntgades och rtg visade att mellersta ledavdelningen var nästan helt sammanväxt men att han troligen smällt i hasen med under fastrullningen. För det syntes aktiverad (eller hur man ska säga) spatt med :S

Hästen hade i detta läget ont och var halt, och man behandlade hasleden med kortison- och tuppkamsinjektion. Vet förklarade då att aktiv spatt kan göra ONT, och om man inte lyckas hävda det är det inte djurskyddsmässigt okej att vänta ut spatten. Men att det kan vara en sekundär ledinflammation samtidigt som spatten, och att behandla den kan hjälpa hästen markant.

Min svarade tack och lov på ledbehandlingen.

Det gick nåt år, och häst var ua (han blev fullt återställd från senskadan). Sen började han stå för sig själv i hagen, vara mer inaktiv i hagen. Tydligt tecken på att han hade ont. Rörde sig okej men tog inte många dagar innan han såg förtvivlat stel ut bak.

På klinikbesöket reagerade han vä bakknä. Behandlade. På ÅB reaktion hö bakknä. Behandlade. På ÅB reaktion vä bakknä igen - vafan? (Båda bakknäna rtg första besöket, och det bedövades etc). Då behandlades båda bakknäna och sen på ÅB efter det så reagerade han från hasen - spatthelvetet var aktivt igen. Även denna gång behandlades han i hasleden och svarade på det, dvs den värsta smärtan gav med sig. Tillslut blev spatten vilande igen, men nu gick det inte ens ett år innan nästa gång.

Började vara för sig själv och inaktiv i hagen, stel bak och värme och gallig i hasleden. Där åkte jag inte ens till klinik, jag bestämde att det fick för hästens skull vara nog nu och han togs bort ett par dagar senare. Jag är rätt säker på att sista svängen hade det satt sig på övre ledavdelningen och då är prognosen dålig.

Så, om din häst trots metacam har ont redan i skritt i hagen, så skulle jag endera diskutera att behandla leden med veterinären och se att det hjälper (min fick 10 - 14 dagar på sig att svara på ledinjektion btw, alltså från veterinären) men gör det inte det eller vet anser att det är ingen vits att försöka så skulle jag ta bort.

Och jag tar heller inte bort 'bara för att'. Han jag berättat om ovan var när han fick spatt en triangelmärkt promenadpensionär redan, och jag fick betala behandlingarna etc ur egen ficka eftersom försäkringen inte gällde. Men har de såpass ont, och det är spatt och de inte vill svara på behandling anser jag inte det är etiskt att vänta ut det.
 
Sv: Ni med erfarenhet av häst med spatt

Bland alla dessa ledsamma historier har jag en som ännsålänge har ett lyckligt slut.

Min Andi fick spatt för ganska exakt två år sedan. Plötsligt över en natt halt på båda bak. Han fick fenylbutazon och sprutor i båda haslederna. Jag gav ett ruskigt dyrt ledtillskott(glucosamin, chondroitin och tuppkam). På tre veckor var han ohalt och på återbesök fick han ändå en andra omgång spruta i leden. Sen red vi i nån månad och i samband med stallflytt så blev han halt igen, höger bak. Nu trodde veterinären det var kotledsinflammation o sprutade där istället. Han blev inte bättre o jag åkte till en bättre klinik där man absolut sa att det var spatten som spökade. Man sprutade lederna och vi åkte hem o fortsatte med de eviga promenaderna. Men nu blev han bättre! Det tog lite längre tid den här gången men allt promenerande gav resultat! Vi började rida, vi ökade farten o det gick hela vintern, våren o sen kom sommaren. Andi har lätt att gå upp i vikt så jag satte honom i bantarhage, där fick han inte plats att vandra, jag hann inte rida och vipps var han halt igen. Den här gången åkte vi inte iväg. Jag släppte genast ut i stora hagen och började promenera. Jag minns inte om jag gav butta? (har kvar hemma ifall). Det gick snabbt över och efter det har vi haft det bra! Det är alltså ett år sedan nu. Andi är det full fart i, gladare häst fårman faktiskt leta efter!

Han är så positiv till allt, livet e super! Som läget är nu så ger jag Djävulsklo-rot som är en ört som verkar positivt på lederna och har både smärtstillande och antiinflammatorisk effekt. Han får oxå glucosamin och chondroitin. Vi har ju från början byggt en.lösdrift som medför mycket rörelse, den är byggd som ett typ Z dvs att gå från bästa betet till vattnet innebär en promenad på säkert 500m. Och under vintern när stona o vallackerna går ihop är den ännu större. O till vintern adderar vi ytterligare 1-2hektar med samma sick-sack princip. Dvs Andis värld är uppbyggd på mycket rörelse. Vi försöker rida varje dag men han klarar fint 4dgr/v oxå säkert tack vare hagen. Han travar, galopperar o hoppar o bockar i hagen, han leker och är absolut en fullvärdig medlem i flocken.

Hade inte Andi varit så glad som han är kanske jag hade börjat fundera på avslut. Men så länge Han Vill så kämpar vi vidare. O nu är han som vilken häst som helst. Ok att jag värmer upp längre när vi tränar men annars satsar vi på fullt arbete nu o ser om han håller.
jaoandiskog.jpg

losslalom.jpg

Jag vet inte vad jag skulle göra utan min stora kärlek! Inköpt som galen o ohanterbar för 10t, kan inte tölta och är obotligt fet. Men maken till häst att injicera positiv energi i sin ryttare får man leta efter! Jag hoppas att vi skall klara oss till han blir gammal och jag hoppas inte han går o smyger med nån smärta. Men samtidigt så går ju vi människor med små krämpor o livet behöver inte vara över för det. Så, så länge Andi är go o glad o står o väntar på att få komma ut o "leka"(som jag kallar hans ridning) o det lyser i hans ögon så skall jag fortsätta kämpa!
andicrazy2.jpg
 
Sv: Ni med erfarenhet av häst med spatt

Inte för att vara den, men iom att du ger honom djävulsklo som är smärtstillande så vet du inte om han egentligen har ont av sin spatt.

Min hade också varit symptomfri på smärtstillande, men jag tycker inte det är okej att permanent ha dem på det.
 
Sv: Ni med erfarenhet av häst med spatt

Självklart var någon tvungen att skriva ett sådant svar, det är ju bukefalos...

Du inser ju säkert att jag givetvis tar mkt illa upp av ditt svar, du ifrågasätter om min häst kanske springer runt med aktiv spatt o jag medicinerar bort det. Men vi får väl räkna med att Djävulsklo-roten inte är lika bra som de mediciner som finns, alltså är den om den öht fungerar inte så stark att den skulle ta bort allt ur en aktiv spattinflammation. Ni nämner ju själva hästar som inte blir bra av mediciner. Tror du då verkligen att min häst skulle vara halt om inte han fick sina 5gram av en torkad ört dagligen?

Jag har haft honom på Djävulsklo-roten mellan december2011-mars2012 och sedan ett uppehåll på en månad för att kolla läget o sedan ge igen. Det var ingen skillnad den månaden så jag drog slutsatsen att det inte kan skada. Djävulsklo-roten köpte jag redan första sommaren dvs 2010 men har inte vågat ge det för som du säger, då ser jag ju kanske inte om han är dålig. Men i vintras bestämde jag att satsa o se vad som händer.

Men skulle det vara så fel egentligen? Om det hämmar ev. inflammation och tar bort ev smärta så är väl det kanon? Eller skall vi avliva alla tvåbenta med artros/reumatism/gikt oxå? Att ge medicin emot det tar bort inflammation och smärta o det vore ju fel? Eller?

Jag har valt att ge Djävulsklo-rot och den dag jag ser att min häst lider då är det färdigt. Men dessförinnan skall jag göra allt jag kan för att han skall ha det bra.

Jag har gjort ett medvetet val alltså.
 
Sv: Ni med erfarenhet av häst med spatt

Har en häst som haft aktiv spatt för 5? år sedan, ensidigt. Tog 6 månaders vila på lösdrift innan spatten gick in i vilande fas - och hältan försvann. Inga problem med benet sedan dess. Lite stelare under igångsättningen nuförtiden men i övrigt rids hon rätt allsidigt 2-4 dgr/v.
Detta var en reaktiv belastningsspatt pga underlag och felställning, med rätt god prognos från början, bara man har tiden...
 
Sv: Ni med erfarenhet av häst med spatt

Nej det var inte menat att hacka på dig etc. Det var menat som att djävulsklon kan maskera att hästen är smärtbesvärad av sin spatt, just då det smärtlindrar. Så du inte kan bedömma om spatten aktiveras/försämras eller om det finns permanent smärta.

Hur mycket djävulsklo smärtstillar är högst individuellt - min spattherre svarade bättre på DK än butta. Han fick alltså mer smärtstillande effekt av DK än av butta i fulldos.

Jag är inte för att ha djur på smärtstillande permanent, oavsett anledning. Människa är en sak, där känner människan själv effekt osv. Djur är en annan sak, speciellt om vi kräver av dem.

Däremot ser jag inget problem med att i perioder ge smärtis och antiinflammatoriskt t ex till en häst med artros/spatt. Min valack fick en kur pronaxen, på veterinär rek, när det blev lerigt eller väldigt mycket blötsnö t ex, just för att han fick det besvärligt och ont då.

Så, ge i kurer när det är värre omständigheter - absolut. Men inte ge för att ta bort permanent smärta. Sådana hästar anser jag ska tas bort - ja. Dock finns ingen anledning ta bort alla artroshästar bara för de har artros - men är artrosen permanent smärtutlösande, då anser jag de ska tas bort.

Men som sagt, jag skulle kunna gett min DK och han skulle varit UA. Just för att smärtan skulle ha maskerats.

Nu gjorde du ett uppehåll, och det är ju jättebra just för att du som du skriver såg om det blev skillnad. Men när det inte blev skillnad - varför fortsatte du ge? Är det inte bättre inte ge 'till vardags' då, och sen ge om/när hästen får besvär, ge en kur då?
 
Sv: Ni med erfarenhet av häst med spatt

Min kille född -91 blev snubblig våren och sommaren 2007. Åkte in till klinik 22:a November 2007 och konstaterade spatt i båda bak, varav höger bak helt ihopväxt. Samt kotledsinflammation i båda fram. Han gick för länge med pågående spatt att han såklart avlastade fram ist.
Veterinär dömde ut honom på plats och tyckte att de var bättre att ta bort honom, då 16år gammal. Han är min första häst och för mig var de viktigare att han mådde bra än att jag fick rida. Kan säga att han vid böjprov var helt ohalt på alla 4:a ben, hälta visades först vid bedövning av diverse leder.

Iaf, han vilade på box/liten sjukhage december-februari med promenader på 20min från januari månad. Gjorde nog totalt 6 återbesök, varav vi sprutade leder 4:a ggr. Tuppkam och kortison, samt medicinering med Fenylbutason.
5:e återbesöket fick vi klartecken att börja skritta uppsuttet, Och HÄR ber veterinär om Ursäkt för att hon dömde ut min häst vid första besöket.
Efter igångsättningen var de återbesök och vi fick klartecken att det bara var "att köra på".

Hela 2008 var ju i princip bara igångsättning, men vi var ute på små tävlingar redan våren 2009.
Jag red aktivt för flertalet tränare som inte såg någon antydan till "spattsteg" hos honom. Han var i full tävlingskondition fram tills dess att han skadade senan i h-f i hagen. Men det är en annan historia.

Det jag bara vill säga är nog att psyket hos hästen spelar stor roll.
Min kille har alltid varit "störst bäst och vackrast" enligt han själv, och iom att han stod själv under "läkningstiden" hände det inget med "självförtroendet" och han hade ingen som kunde "hacka" på honom eller liknande.
När han släpptes upp till kompisarna igen tog de 10min sen hade han sin gamla plats i ledet åter!.

Vi har kommit tillbaka från en del skador och han har verkligen det rätta psyket och viljan att bli bättre.

DOCK kan jag säga, skulle min nya pålla visa sig få spatt någongång, kommer jag att döma ut henne. För, jag måste tänka på mig själv också. Jag mådde verkligen INTE bra under den perioden, och sen att alltid alltid tänka på hur man rider är inte eller helt kul. Visst, vi tävlade, tränade och red som om inget var fel. Men det var en teknik jag lärde mig på honom. Som funkade.

Jag har iaf fått berätta min lite mer "solskenshistoria" om spatt. Och nu står min kille, på 21år i hagen, tillsammans med min nya pärla på 5år och är "lekfarbror". Han rids inte längre pga en annan skada, och nu ser jag spatten mer och mer på honom. Jag tror väldigt mycket på att "hålla igång" spatthästar, sen om det är ridning, promenader, tömkörning eller liknande spelar ingen roll. De måste röra på sig för att leden ska må bra. Enligt min erfarenhet.
 

Liknande trådar

Hästvård Vet inte vart jag ska ta vägen längre.. För 2,5 månad sen så tappades en sko på uteritt och hon blev halt och hovslagaren kom ut och...
Svar
1
· Visningar
478
Senast: Grazing
·
Hästhantering Har min häst i lösdrift med en annan häst. Båda ston. Min är väldigt hög i rang och vill ha sitt space, den andra är väldigt låg i rang...
Svar
14
· Visningar
1 695
Senast: jemeni
·
Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 539
Senast: mars
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 045
Senast: Lavinia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp