Jag gick på pulverdiet för många år sen, och det var FRUKTANSVÄRT! Jag trodde på allvar att jag skulle dö under hela den första veckan, och satt bara och räknade minuter typ "jag ska försöka stå ut i 15 minuter till, SEN äter jag" och när 15 minuter hade gått: "jag ska försöka stå ut i 15 minuter till, bara 15 minuter"... Så satt jag och räknade mig igenom hela första veckan... Jag mådde uruselt både fysiskt och psykiskt och var till en början så orkeslös att jag hade konstant dimsyn (å andra sidan innebar pulverdieten att jag avgiftade mig från ett skyhögt sockerintag, så det kändes dessutom som abstinensliknande).
Jag hade hjälp av en kostrådgivare som guidade mig, och poängen var att jag skulle hamna i ketos, så när vi konstaterade att jag behövde lägga till nånting utöver de dagliga "shakerna" för att höja energiintaget så la jag till en måltid protein, typ enbart kyckling, fisk, kött eller skaldjur. Med hjälp av ketonstickor laborerade vi oss fram till att jag kunde äta max ca 60 g kolhydrater per dag - åt jag mer än det så upphörde ketosen - så därför kunde jag inte äta några bars eller liknande eftersom det är ganska mycket kolisar i dom.
Efter ca 8 veckor började jag sakta introducera mat igen och fasa ut pulvershakerna. Efter 10 veckor slutade jag med pulver, och då hade jag gått ner drygt 25 kg!
Jag var så SJUKT jävla stolt, och resultatet uppvägde definitivt plågan med att äta pulvret!
Jag fick ganska mycket skit från omgivningen för att jag gick på den här dieten, och visst kan jag hålla med om att kroppen tar enormt med stryk av att gå ner så mycket på så kort tid. Men jag led av fetma innan och hade kämpat i ÅR för att komma tillrätta med vikten "på rätt sätt", "som man ska", och med "rätt" dieter, men det funkade aldrig för mig. Jag tänker att det är en stor risk att gå runt och lida av fetma också, så jag anser att det ändå i slutändan borde ha varit värt det, eftersom jag höll den nya vikten sen. Pulverdieten funkade som en nollställning för mig rent psykiskt också så att jag fick skriva om mitt förhållande till mat helt och hållet, och det var oerhört välgörande för mig!