När slutar korrigeringsridningen?

jacko

Trådstartare
Kort gästspel på dressyr, då jag eg inte hör hemma här utan på fritidsridning eller grundridning. Hoppas det är ok.

Jag undrar, när slutar korrigeringsridningen? Jag upplever att jag korrigerar i stort sett hela tiden, med små pareringar främst i bäcken, men även hand, skänkel, tyngdpunkt osv. Jag försöker vara noggrann i min ridning, då jag anser att jag då finner verktyg att komma till "lättgåddhet" som min tränare kallar det. (men en nackdel blir ju att man känner lite väl mkt ibland och får många funderingar).

En väldigt bra övning som jag fick göra härom veckan gick ut på att rida så rakt det bara var möjligt med snabba sitspareringar och verkligen få hästen på hjälperna. Detta kan man ju faktiskt kalla korrigeringsridning, för jag sitter ju inte och åker med. Förvisso blir mina pareringar softare och softare, men jag bollar ändå med min häst så att säga.

Jag undrar, ni som kommit långt i utbildningen av er själva och era hästar, när anser ni att ni kan släppa korrigeringsridningen och bara "flyta med"? Kommer man dit någonsin? Är Jan Brink där t ex i sina bästa stunder? Sätter han sin häst i en viss "mode" som den sedan följer tills han bestämmer sig för nästa "mode"?
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Kort gästspel på dressyr, då jag eg inte hör hemma här utan på fritidsridning eller grundridning. Hoppas det är ok.

Jag undrar, när slutar korrigeringsridningen? Jag upplever att jag korrigerar i stort sett hela tiden, med små pareringar främst i bäcken, men även hand, skänkel, tyngdpunkt osv. Jag försöker vara noggrann i min ridning, då jag anser att jag då finner verktyg att komma till "lättgåddhet" som min tränare kallar det. (men en nackdel blir ju att man känner lite väl mkt ibland och får många funderingar).

En väldigt bra övning som jag fick göra härom veckan gick ut på att rida så rakt det bara var möjligt med snabba sitspareringar och verkligen få hästen på hjälperna. Detta kan man ju faktiskt kalla korrigeringsridning, för jag sitter ju inte och åker med. Förvisso blir mina pareringar softare och softare, men jag bollar ändå med min häst så att säga.

Jag undrar, ni som kommit långt i utbildningen av er själva och era hästar, när anser ni att ni kan släppa korrigeringsridningen och bara "flyta med"? Kommer man dit någonsin? Är Jan Brink där t ex i sina bästa stunder? Sätter han sin häst i en viss "mode" som den sedan följer tills han bestämmer sig för nästa "mode"?


Hur det är för Brink o co kan jag bara fantisera om men för mej är det mkt korrigering, mest av mej själv tyvärr, det mesta hästen gör brukar komma av det:crazy:

Det är det sorgliga, att man inser att hästen egentligen inte har problem med så mycket, utan jag:crazy: Visst kan det vara så att hästen från start har tex svårare med en sida vilket får konsekvenser som måste "korrigeras", genom att man får hålla mer koll på bogarna tex, men om man rider mycket för att få den liksidig så är det mesta till slut hos ryttaren. :crazy:
En sak jag får korrigera är att jag har kvar i mitt huvud att vissa rörelser kärvar åt ena hålllet tex och därmed blir det lätt så.
Jag får jobba med att inte då överdriva hjälper tex.

Samt inte minst att inte slarva med grunderna, halvhalterna, ytterhjälperna osv.:cool:

Jag kan inte påstå att hästen nu behäver korrigeringsridas, men jag behöver korrigeras fortfarande:crazy:

Men skulle tro att som i allt annat är ingen nånsin fullärd så Brink o co kämpar nog också med saker fast på en annan nivå:angel:
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Jag tror faktiskt aldrig det upphör eftersom hästen och ryttaren aldrig kan bli helt raka, man har ju alltid en sämre sida själv och hästen har sin och sedan byter den sida när den föregående svaga sidan blivit starkare och sedan byter den tillbaka och så håller det på ...
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Visst är det så men man kan alltid diskutera vad som är hönan och ägget, eftersom man själv alltid påverkar och som jag skrev tex sitter kvar i olika dåliga mönster inte minst mentalt och påverkar fel utifrån det, när hästen blivit starkare i sin sämre sida fortsätter man kanske ett tag att rida som om den inte vore det, eller för att kompensera sin egen svaga sida.

Men ingen är fullkomlig som ryttare så visst kommer man att få fortsätta korrigera men jag ser nog ändå mest att det är sig själv och en annan ryttare kanske får korrigera hästen för det jag har orsakat osv.

OCh just för att alla är ofullkomliga så kommer båda fortsätta att variera sida o skevheter, men det är vi som ryttare som anger arbetet och alltså "ansvarar " som jag ser det.
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Man nöjer sig ju sällan med att sitta och rida på 90% av kapaciteten och bara glida. Man vill ju helst ha lite mer än 100%, och då blir det att korrigera, eller bolla, eller vad man nu vill kalla det. Då spelar det ingen roll vilket utvecklingsstadium man är på. Så länge man vill ha lite mer så måste man kämpa sig till det. Och ju mer man tar hem, desto mer vidgar sig vyerna om vad som finns att plocka åt sig däär framme...
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

...fast om jag har förstått SUS rätt så ska man inte behöva korrigeringsrida, bara man sitter "rätt"!? Ingen kritik till henne öht, utan bara en undran.

Det kanske ändå är en sorts korrigeringsridning att få igång svagare sidor hos hästen, få hästen rak enbart med ryttarens placering... Hmmm tittar jag på mitt eget resonemang så kanske också ryttarens placering också är en korrigeringsridning! :D

Ja, jag har INGET här att göra, som du märker :angel:

(varför ska du vara på grundutbildning??)
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

...fast om jag har förstått SUS rätt så ska man inte behöva korrigeringsrida, bara man sitter "rätt"!? Ingen kritik till henne öht, utan bara en undran.

Det kanske ändå är en sorts korrigeringsridning att få igång svagare sidor hos hästen, få hästen rak enbart med ryttarens placering... Hmmm tittar jag på mitt eget resonemang så kanske också ryttarens placering också är en korrigeringsridning! :D

Ja, jag har INGET här att göra, som du märker :angel:

(varför ska du vara på grundutbildning??)

Jag tänker nog som fio, att man slutar aldrig med korrigeringsridning, men i perioder så flyter det på utan att man behöver "korrigera".

Ang sitsen, så är då så för mig i alla fall, att jag ständigt måste jobba med den, (läs korrigera), jag är i en sådan fas nu, hästen fick förgiftningssymptom i mitten på dec, och jag ledde honom bara för hand i 3 veckor, efter det så har jag joggat i gång, men mest ridit i stallovarellanen i hoppsadeln. Den dagen jag ska ner i dressyrsadeln.....:angel: man behöver ständigt jobba med sitsen, om man inte rider en 4-7 hästar om dagen, under argusögon.
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Fast jag menar att det finns något annat "korrigeringar i sits" än det du nämner. Jag korrigerar min häst med sitsen. Låt vara att min sits _också_ behöver korrigeras, men det är utifrån sitsen jag styr hästen på en bra dag. (På en bra sekund?...) Jag formar min häst utifrån bäckenet (men även hand, skänkel förstås!), och detta tkr jag egentligen också man kan kalla "korrigeringsridning". För jag trycker inte på knappen öppna och sen går hästen i en underbar öppna i 10 m. Jag måste hela hela tiden göra pareringar för att forma hästen dit jag vill.

Det är DET jag undrar om det någonsin upphör. När jag var på kurs i westernridning var detta en av de saker som nämndes var utmärkande för western - man bad om en sak, sen satt man inaktiv tills man ville ha nästa rörelse/gångart/övning. Då bad man om den och hästen skulle fortsätta i det nya tills nästa impuls kom. Jag har också av bekanta hört att de vill "trycka in en bog" (whatever) och sen ska den "vara där", utan att man behöver fortsätta trycka in den. Dvs man korrigerar, sen är man inaktiv och ber en bön. ;)

Jag menar inte att jag "trycker" in kroppsdelar hela tiden, jag försöker ta detta i bäckenet så mkt det bara går. Jag är intresserad av att veta ifall välutbildade hästar går att korrigera en kort stund och sen håller de sig i formen.

Svea, jag tror jag förstår hur du menar. Är det ungefär så här: om man "korrigerar" ännu bättre kommer det ut ännu bättre kvalitet, och vem vill nöja sig med blockchoklad när det finns Marabou? Och har man sedan fått smaka Valrhona, kan man absolut inte gå tillbaka?
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Fast jag menar att det finns något annat "korrigeringar i sits" än det du nämner. Jag korrigerar min häst med sitsen. Låt vara att min sits _också_ behöver korrigeras, men det är utifrån sitsen jag styr hästen på en bra dag. (På en bra sekund?...) Jag formar min häst utifrån bäckenet (men även hand, skänkel förstås!), och detta tkr jag egentligen också man kan kalla "korrigeringsridning". För jag trycker inte på knappen öppna och sen går hästen i en underbar öppna i 10 m. Jag måste hela hela tiden göra pareringar för att forma hästen dit jag vill.

Jag blir lite förvirrad vad som ligger i korrigeringsrida nu för det där blir mer inverka för mej. Man måste ju alltid inverka men det blir mindre ju mer välutbildad hästen är. I början visar man tydligare. Sen behövs mindre signaler när hästen är mer välutbildad.
Du måste ju allltid inverka när du rider. Titta på riktigt skickliga ryttare, även de använder vikten och sätet och skänklarna osv.
Om korrigera innebär bara att ändra riktning tex så vet jag nog inte vad korrigera är. Rent definitionsnmässigt.

Att korrigeringsrida är mer att rätta till snedheter mm hos sej själv och hästen, för mej. (Där jag tror att det mesta ligger hos eller kommer av ryttaren och hur man ridit, alltså handlar det mycket om att korrigera sej själv, inte allt självklart men till stor del, eftersom vi har talat om för hästen, medvetet eller ej, hur den ska arbeta)

Det är DET jag undrar om det någonsin upphör. När jag var på kurs i westernridning var detta en av de saker som nämndes var utmärkande för western - man bad om en sak, sen satt man inaktiv tills man ville ha nästa rörelse/gångart/övning. Då bad man om den och hästen skulle fortsätta i det nya tills nästa impuls kom. Jag har också av bekanta hört att de vill "trycka in en bog" (whatever) och sen ska den "vara där", utan att man behöver fortsätta trycka in den. Dvs man korrigerar, sen är man inaktiv och ber en bön. ;)

Det är inget unikt för westrernridning, just den tanken. Även Kyra pratar om det tex. Man ger en impuls och när hästen gör det man vill inverkar man inte hela tiden utan först när det behövs. Man släpper inte allt men understödjer bara "fortsätt". (jag säger det t o m hästen kan ordet:o )

När hästen är genom i hela kroppen och koncentrerat arbetar framåt med energi så behövs inte mycket inverkan eller korrigering tycker jag. De stunderna. Då behövs väldigt lite för att få svar.

Jag menar inte att jag "trycker" in kroppsdelar hela tiden, jag försöker ta detta i bäckenet så mkt det bara går. Jag är intresserad av att veta ifall välutbildade hästar går att korrigera en kort stund och sen håller de sig i formen.

Välutbildade OCH välridna. Utbildningen är en sak, men hur den är riden varje dag en annan. Hästar är levande varelser så det kan nog variera, snedheter kommer och går, osv men ju mer genomarbetad och välriden en häst är, ju mindre behöver man rätta till hela tiden. Men om hästen inte rids en period blir det mer för båda när den sätts igång igen, på välutbildade hästar också.

Jag tror du kanske menar om man sitter och försöker få hästen igenom och verkligen börja arbeta avspänt lika länge på en mer välutbildad häst och då säger jag nej. Under perfekta omständigheter, men sen är ju hästen en egen varelse och har sämre och bättre dagar, den med.

Svea, jag tror jag förstår hur du menar. Är det ungefär så här: om man "korrigerar" ännu bättre kommer det ut ännu bättre kvalitet, och vem vill nöja sig med blockchoklad när det finns Marabou? Och har man sedan fått smaka Valrhona, kan man absolut inte gå tillbaka

Ja precis så. :rofl: Med tillägget att det i första hand är sig själv och sin egen timing och inverkan och snedheter man mest arbetar med,
att koordinera bättre, känna bättre när och hur osv. osv.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Jag personligen korrigeringsrider nästan hela tiden, mest korrigerar jag mig själv. Både små små justeringar, och säkert även rejälare tag :o
Även om målet är att "slippa" korrigera i samma utsträckning. Men som alla sagt, både ryttare o häst har väl i regel saker att jobba med oavsett utbildningsståndpunkt.
Har upplevt att mängden korringering av häst minskar radikalt när jag får mera kontroll på min egen kropp.
Är det inte det man strävar efter eg.? Att bara kunna flyta med, be om en öppna och sedan rakrikta och däremellan bara flyta med för en stund iaf. Är det inte de ögonblicken man minns som :love: för att man fått flyt och är samspelta = dansar.

Jag tror inte att man slutar korrigeringsrida någonsin faktiskt.
Även om man kan överlåta mer till hästen än vad man tror...
Att stunderna av "flyt" kommer då och då, men samtidigt ökar man kraven för då vill man ha mera flyt på moment som fungerar mindre bra för dagen.

Kanske korrigeringen blir finare och finare, mindre behövs för att få respons och därmed blir det enklare att korrigera i takt med utbildningen.
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Ah, den goda Kyra! Det är intressant! För Kyra säger ofta en sak, men sen rider hon på ett helt annat sätt.

Det är det jag tkr är så intressant, duktiga ryttare "tror" de rider på ett visst sätt och ger instruktioner därefter, men om man tittar efter rider de själva precis tvärtom. :)

Jag är helt på det klara med att det idealet är vad man strävar efter - att man ger en impuls, sedan ska hästen gå där tills man ger nästa. Samtidigt säger Kyra i en av sina videos att en häst ska vara som en lerklump som man formar hela tiden, den stelnar aldrig utan man måste modellera om och om igen. Och om man kör en stilstudie på henne (slow play) kan man se att hon gör typ 100 korrigeringar på en diagonal i ökad trav (eller en långsida i öppna, spelar ingen roll, hon hinner med mängder av halvhalter t ex).

Förstår du lite hur jag tänker? KAN man komma till flytet där man bara åker med?

Du har helt rätt - jag borde skrivit välutbildade OCH välridna. Det är en färskvara! Det tar väl bara 7 sekunder, så kan man förstöra det man hade nyss. :angel: Och vice versa, det kan ta så lång tid som 30 sekunder att få en skänkeldöv häst alert för hjälperna.
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Det låter som man gör för mycket hela tiden så man får ingen ro i sin ridning för dig ,varken för hästen eller dig .

Tror många gånger när man *tänker för mycket* så blir det inte bra .

Mia
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Tro mig, när jag rider ser det oerhört stillsamt ut jämfört med många andra.

Jag gör mina korrigeringar i bäckenet företrädesvis. Men jag förstår att det missuppfattas lätt!

Annars håller jag med dig förstås - ridning ska gå ut på att hästen kommer till ro. Men det gör den ju när jag rakriktat den, då "lossnar" den och blir rofylld.
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Ah, den goda Kyra! Det är intressant! För Kyra säger ofta en sak, men sen rider hon på ett helt annat sätt.

Det är det jag tkr är så intressant, duktiga ryttare "tror" de rider på ett visst sätt och ger instruktioner därefter, men om man tittar efter rider de själva precis tvärtom. :)

Jag är helt på det klara med att det idealet är vad man strävar efter - att man ger en impuls, sedan ska hästen gå där tills man ger nästa. Samtidigt säger Kyra i en av sina videos att en häst ska vara som en lerklump som man formar hela tiden, den stelnar aldrig utan man måste modellera om och om igen. Och om man kör en stilstudie på henne (slow play) kan man se att hon gör typ 100 korrigeringar på en diagonal i ökad trav (eller en långsida i öppna, spelar ingen roll, hon hinner med mängder av halvhalter t ex).

Förstår du lite hur jag tänker? KAN man komma till flytet där man bara åker med?

Du har helt rätt - jag borde skrivit välutbildade OCH välridna. Det är en färskvara! Det tar väl bara 7 sekunder, så kan man förstöra det man hade nyss. :angel: Och vice versa, det kan ta så lång tid som 30 sekunder att få en skänkeldöv häst alert för hjälperna.

Nej åker med kan man aldrig bara göra. Men för mej är det skillnad på att inverka och korrigera fast inverkan är ju en korrigering också, man korrigerar alltså hela tiden, om man tänker så. Det blir snårigt det här. :o Man korrigerar hela tiden för att få rätt "kurs".

Jag ser ändå det där man gör hela tiden mer som "visa" eller "tala om", var man vill ha hästen, medan korrigera är att arbeta med att rätta till tex snedheter som kommer igen i olika rörelser, att arbeta mot rakriktningen öht, osv. Men jag som är rätt okunnig om en massa termers korrekta innebörd kan ha fattat helt fel.
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Man kan inte sätta på ngn form av autopilot, utan övervakar allt o rider med så liten inverkan som möjligt.
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Fast jag menar att det finns något annat "korrigeringar i sits" än det du nämner. Jag korrigerar min häst med sitsen. Låt vara att min sits _också_ behöver korrigeras, men det är utifrån sitsen jag styr hästen på en bra dag. (På en bra sekund?...) Jag formar min häst utifrån bäckenet (men även hand, skänkel förstås!), och detta tkr jag egentligen också man kan kalla "korrigeringsridning". För jag trycker inte på knappen öppna och sen går hästen i en underbar öppna i 10 m. Jag måste hela hela tiden göra pareringar för att forma hästen dit jag vill.

Det är DET jag undrar om det någonsin upphör. När jag var på kurs i westernridning var detta en av de saker som nämndes var utmärkande för western - man bad om en sak, sen satt man inaktiv tills man ville ha nästa rörelse/gångart/övning. Då bad man om den och hästen skulle fortsätta i det nya tills nästa impuls kom. Jag har också av bekanta hört att de vill "trycka in en bog" (whatever) och sen ska den "vara där", utan att man behöver fortsätta trycka in den. Dvs man korrigerar, sen är man inaktiv och ber en bön. ;)

Jag menar inte att jag "trycker" in kroppsdelar hela tiden, jag försöker ta detta i bäckenet så mkt det bara går. Jag är intresserad av att veta ifall välutbildade hästar går att korrigera en kort stund och sen håller de sig i formen.

Svea, jag tror jag förstår hur du menar. Är det ungefär så här: om man "korrigerar" ännu bättre kommer det ut ännu bättre kvalitet, och vem vill nöja sig med blockchoklad när det finns Marabou? Och har man sedan fått smaka Valrhona, kan man absolut inte gå tillbaka?

Ja, jag tänker nog lite som FL att det är inverkan. Jag tror nog att jag lägger ner mest energi på att korrigera mig själv, samtidigt som man inverkar på det moment som ska utföras, ger impulser till hästen för att i bästa fall kunna följa med, sitta rätt och ge hästen tid/möjlighet att utföra det man ber om.

Sedan är det ju helt individuellt och beroende på situation, när det är dags att ge impulsen igen.
Efter 2 steg, eller 20 m.

Har jag en hyfsad sits, på min valack, och kommer rätt in i ex en sluta, så behöver jag inte korrigera någonting, då rider vi hela diagonalen.
Kommer jag in fel, då måste jag antingen börja om, vilket i sig är en korrigering, eller lösa situationen längs diagonalen, alt välja en annan väg.
Hur jag än löser det, måste jag ju vara snabb i skallen, och min kropp måste hänga med. Då blir antingen hela slutan en korrigering, eller en del av den.
Känns inte hästen att den "är med", så måste jag ju korrigera/inverka på det med.

Oj så svårt det blev, är det någon som hänger med?
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Oh ja, jag hänger med och tänker precis likadant. Det är så det fungerar för mej också, och det handlar i första hand om att jag ska ha balans, känslighet o timing, inte att korrigera hästen:crazy:

Även att nå läget där hästen är "med" hänger på mej o min inverkan, även om det olika dagar kan var olika svårt beroende på bla yttre omständigheter och hästens och min dagsform mm. För min del bla om fokus också. Om jag fokuserar på ridningen brukar jag få hästen dit också lättare.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Det var inga termers korrekta innebörd - det var jag som försökte förklara hur jag menade. Du behöver inte vara orolig, jag har inte missat att du rider på känsla! :idea:
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

Jag hänger med och det var väldigt intressant att läsa, då du kommit väldigt mkt längre än jag! Tack för att du delgav!

Jag kan alltså se fram emot att hästen kommer att bli så liksidig att det enda som behöver korrigeras är jag själv? (I dagsläget behöver vi båda "korrigeras").
 
Sv: När slutar korrigeringsridningen?

...fast om jag har förstått SUS rätt så ska man inte behöva korrigeringsrida, bara man sitter "rätt"!? Ingen kritik till henne öht, utan bara en undran.

Det kanske ändå är en sorts korrigeringsridning att få igång svagare sidor hos hästen, få hästen rak enbart med ryttarens placering... Hmmm tittar jag på mitt eget resonemang så kanske också ryttarens placering också är en korrigeringsridning! :D

Ja, jag har INGET här att göra, som du märker :angel:

Du har ju i alla fall förstått mig rätt.

Jag skulle hellre kalla det KONTROLLRIDA och det får man ju göra i varje steg.

Nu blir detta en helt akademisk fråga - för jag tror att de flesta av oss är överens. Men om man tänker korrigera så har det redan hänt - och då är det försent.

Kontrollrida = se till så det inte händer - men måste betona att det lyckas då inte jag med till 100 % långt ifrån - men det är väl målet för oss alla.

och som sagt jag tror att vi har samma inställning - det är bara jag som är noga med språket.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp