R
Rigoletto
Jag har skrivit här tidigare ang. att jag inte får träffa vår hund sen jag och mitt ex. separerade. ( Det är ju hans hund enl. pappren).
Jag har försökt acceptera att jag inte kommer att få träffa henne mer, men jag SAKNAR henne så fruktansvärt mycket och det är ändå ett år sen nu som husse och jag separerade.
Jag tänker på henne varje dag, speciellt när jag ska sova, jag kan fortfarande börja gråta när jag tänker/pratar om henne och saknade är så ENORM.
Nu har jag tänkt att jag ska köpa en ny hund, så att jag lliksom kan börja "föra över" mina känslor på den nya hunden, men så känner jag någonstans att jag kanske inte kommer att kunna tycka om någon annan hund mer, att jag kommer att jämföra osv.
Vad tror ni? Är det bra att köpa en ny hund så man får en ny liten att fästa sej vid eller måste "komma över" den gamla innan? (Det kommer jag aldrig göra ändå )
Jag tror att allt känns mycket svårare med att hon finns hos honom, hade hon varit död kanske man hade kunnat komma över det lättare, men att hon finns och jag inte får träffa henne är fruktansvärt. Hon var som mitt barn. Usch, nu gråter jag igen
Jag har försökt acceptera att jag inte kommer att få träffa henne mer, men jag SAKNAR henne så fruktansvärt mycket och det är ändå ett år sen nu som husse och jag separerade.
Jag tänker på henne varje dag, speciellt när jag ska sova, jag kan fortfarande börja gråta när jag tänker/pratar om henne och saknade är så ENORM.
Nu har jag tänkt att jag ska köpa en ny hund, så att jag lliksom kan börja "föra över" mina känslor på den nya hunden, men så känner jag någonstans att jag kanske inte kommer att kunna tycka om någon annan hund mer, att jag kommer att jämföra osv.
Vad tror ni? Är det bra att köpa en ny hund så man får en ny liten att fästa sej vid eller måste "komma över" den gamla innan? (Det kommer jag aldrig göra ändå )
Jag tror att allt känns mycket svårare med att hon finns hos honom, hade hon varit död kanske man hade kunnat komma över det lättare, men att hon finns och jag inte får träffa henne är fruktansvärt. Hon var som mitt barn. Usch, nu gråter jag igen