L
lolo19
I går åkte jag av, igen. Två veckor sedan sist, det var oxå en söndag..
Iaf var vi ute i går o red. Jag har en varmblodsvalack på foder, han är 10 år och har haft erlichias i sommar men är nu återställd förutom att han blir stel ibland bak. Men han är mkt pigg och glad.
Vi var alltså ute o travade med en hästkompis som min häst gillar mycket. Vi travade en för oss ny väg, kompisen hade vart där innan. Det var som stora stubbåkrar, jätte härliga. Min häst kändes som vanligt, kanske till o med lite lugnare.
Har ridit honom på pessoa nu när vi rider ut, ett tre delat, för jag tycker att han har en lång brommsträcka. Vi övar mkt avsaktningar o övergångar, men ibland måste han ju få sträcka ut.
Vi travade helt vanligt, efter en bit kommer en stenmur med ett staket innanför. Känner att min häst ökar traven, tänker att han gillar nog inte staketet. Tänker stanna honom mot ett buskage, var så säker på att han skulle sakta in där... Men väl där börjar han öka ännu mer, o tvärar rakt över fältet i full fart.. Har ni sett monte så förstår ni, men jag är ju ingen monteryttare.. Försökte med allt för att få stopp, men inget hjälpte. Ropade sakta åt honom, de brukar hjälpa, men han var som döv. Helt stum i munnen, har aldrig känt något sånt under alla år jag ridit. Till slut tappade jag stigbyglarna, det är ju som en älg man sitter på, o åkte av i full fart...
Voltade i luften o skrek rakt ut för det gjorde så ont.. har aldrig aldrig haft så ont när jag ramlat av.. kom inte upp utan hade såna kramper i ryggen när jag andades så jag fick ligga kvar.
Till slut hittade min kompis mig o ringde 112. Så kom ambulansen o massa hände, men till sist efter många timmar fastspänd i nackkrage, skiktrötgen osv. kom de fram till att jag inte var bruten, utan bara blåslagen. Jag hade ängla vakt lr ngt
Nu är det så att jag o "min" häst har haft ett sånt oflyt enda sen han kom i mars. Har inte han vart skadad lr stel så har jag åkt av lr blivit skrämd. Jag blev ordentligt rädd för två veckor sedan när jag åkte av, då hamnade jag under honom o han sparkade min arm, men det var ju inget mot i går. Nu vet jag inte om jag vågar rida honom mer
Jag älskar verkligen hästen, o han gillar inte att bara stå. Jag tänkte longera o jobba honom från marken, men först får han vila denna veckan, jag har för ont. Till saken hör väl att han har hela tiden vart mer lr mindre svårhanterlig, han har dargit omkull folket som släpper ut i stallet, för han har så bråttom. han har stuckit med mig i skogen, därav pessoa bettet som ingen av oss egenligen gillar..
Men min fråga är lite, vad gör man? Hur hanterar man en sådan här häst, som bara sticker? Hur hanterar man sig själv, som är livrädd nu? Och sin sambo, som säger att vi har ju tänkt att skaffa barn nu, tänk om ngt värre hade hänt
Hur mycket ska man riskera för hästen man älskar och vill göra nöjd? jag har haft sådan tur två gånger nu när jag ramlat av, tänk om det går riktigt illa nästa gång
Snälla kom med bra råd för hur jag ska hantera min häst.. Jag vet inte hur länge man orkar innan man ger upp?
Tacksam för alla svar
/Lollo
Iaf var vi ute i går o red. Jag har en varmblodsvalack på foder, han är 10 år och har haft erlichias i sommar men är nu återställd förutom att han blir stel ibland bak. Men han är mkt pigg och glad.
Vi var alltså ute o travade med en hästkompis som min häst gillar mycket. Vi travade en för oss ny väg, kompisen hade vart där innan. Det var som stora stubbåkrar, jätte härliga. Min häst kändes som vanligt, kanske till o med lite lugnare.
Har ridit honom på pessoa nu när vi rider ut, ett tre delat, för jag tycker att han har en lång brommsträcka. Vi övar mkt avsaktningar o övergångar, men ibland måste han ju få sträcka ut.
Vi travade helt vanligt, efter en bit kommer en stenmur med ett staket innanför. Känner att min häst ökar traven, tänker att han gillar nog inte staketet. Tänker stanna honom mot ett buskage, var så säker på att han skulle sakta in där... Men väl där börjar han öka ännu mer, o tvärar rakt över fältet i full fart.. Har ni sett monte så förstår ni, men jag är ju ingen monteryttare.. Försökte med allt för att få stopp, men inget hjälpte. Ropade sakta åt honom, de brukar hjälpa, men han var som döv. Helt stum i munnen, har aldrig känt något sånt under alla år jag ridit. Till slut tappade jag stigbyglarna, det är ju som en älg man sitter på, o åkte av i full fart...
Voltade i luften o skrek rakt ut för det gjorde så ont.. har aldrig aldrig haft så ont när jag ramlat av.. kom inte upp utan hade såna kramper i ryggen när jag andades så jag fick ligga kvar.
Till slut hittade min kompis mig o ringde 112. Så kom ambulansen o massa hände, men till sist efter många timmar fastspänd i nackkrage, skiktrötgen osv. kom de fram till att jag inte var bruten, utan bara blåslagen. Jag hade ängla vakt lr ngt

Nu är det så att jag o "min" häst har haft ett sånt oflyt enda sen han kom i mars. Har inte han vart skadad lr stel så har jag åkt av lr blivit skrämd. Jag blev ordentligt rädd för två veckor sedan när jag åkte av, då hamnade jag under honom o han sparkade min arm, men det var ju inget mot i går. Nu vet jag inte om jag vågar rida honom mer
Jag älskar verkligen hästen, o han gillar inte att bara stå. Jag tänkte longera o jobba honom från marken, men först får han vila denna veckan, jag har för ont. Till saken hör väl att han har hela tiden vart mer lr mindre svårhanterlig, han har dargit omkull folket som släpper ut i stallet, för han har så bråttom. han har stuckit med mig i skogen, därav pessoa bettet som ingen av oss egenligen gillar..
Men min fråga är lite, vad gör man? Hur hanterar man en sådan här häst, som bara sticker? Hur hanterar man sig själv, som är livrädd nu? Och sin sambo, som säger att vi har ju tänkt att skaffa barn nu, tänk om ngt värre hade hänt
Hur mycket ska man riskera för hästen man älskar och vill göra nöjd? jag har haft sådan tur två gånger nu när jag ramlat av, tänk om det går riktigt illa nästa gång
Snälla kom med bra råd för hur jag ska hantera min häst.. Jag vet inte hur länge man orkar innan man ger upp?
Tacksam för alla svar
/Lollo