När föräldrar blir gamla och sjuka

Men det kan ju vara så att sjukhuset inte inser hur mycket hjälp man kan behöva, speciellt inte om det är blandad problematik som hanteras på olika avdelningar.
Varför inte själva ringa till soc. och säga att vi kommer att behöva hjälp så att processen där kan komma igång oavsett.

Absolut. Jag uppfattade det som att de behövde hjälp innan de kom hem eller i samband med hemgång från sjukhuset. Då behövs någon dag för att få igång insatser i hemmet. Men om de kan gå hem innan insatserna kommer igång kan det ju absolut vara en sak. Eftersom lagen är formad som den är så är det den som lämnar ifrån sig en patient som ska kalla till samordningsmöte (vårdplanering). Det brukar vara sköterskan på avdelningen som sköter detta mig veterligen. Hon borde därför ha kunnat kalla till en vårdplanering när hon insåg att behoven fanns. En person som åker in och ut och ramlar hemma borde de inte anse ha den hjälp som den behöver, men det är ju en bedömningsfråga från fall till fall och det är ju inte säkert att olika personer (eller professioner) gör samma bedömning. Hur som helst TS, om det inte blir någon vårdplanering så ta kontakt med kommunen så de får hjälp hemma. :)
 
@MiaMia ang att hjälpa till kände jag mig tvungen då personalen är så stressad att de inte hinner rycka in tillräckligt snabbt vid ett akut toabesök . Det är inget som jag bara kan ignorera när jag är på plats.
 
Ja vi hoppas få träffa dia-sköterskan idag. Han har minst 5 skäl till att få en sensor som jag ser det:
1 svajigt bs
2 han känner inte själv när han är hög eller låg
3 han har ett brutet lårben och får inte ramla
4 han har ramlat 3 ggr inom 1 v pga av lågt bs
5 han har dålig cirkulation och är svårstucken
6 han blev medvetslös av lågt bs i måndags
Jag tror att det inte behövs fem skäl. Han kan ta vilket som helst av skälen och det borde räcka.

När jag talade med min diabetessköterska i veckan så sa hon att ett enda uteblivet akutbesök betalar kostnaden för sensorn.
 
Det verkar väldigt stressigt och underbemannat på den Medicinavdelning han ligger på nu. Om jag inte krävt att få prata med sjuksköterskan igår, hade det troligtvis inte hänt något alls. Hon beklagade sig lite över att vi skulle ha tagit tag i detta tidigare, men hur skulle vi kunna veta vad de inte tagit tag i så att säga? Vi trodde ju i vår enfald att de skulle ge oss någon slags info, men icke.

Just vården vet jag ingenting om faktiskt , har mycket bättre koll på det som kommer efter sjukhusvistelsen. Men sköterskan borde kalla till vårdplanering.
 
@Wembley kolla också upp om möjligheten till hemsjukvård för din pappa. De sköterskorna brukar ha bra koll på diabetes och om han har svårt att ta sig till VC (tolkar jag det som eftersom han ramlat många gånger på kort tid). Då kan han göra alla provtagningar i hemmet istället och kanske kan lugna situationen lite? :)
 
Jag tror att det inte behövs fem skäl. Han kan ta vilket som helst av skälen och det borde räcka.

När jag talade med min diabetessköterska i veckan så sa hon att ett enda uteblivet akutbesök betalar kostnaden för sensorn.

Tack jag hoppas det! Nu har jag iallafall beställt ett trygghetslarm hos kommunen .
 
Nej men man borde kunna förvänta sig NÅGON typ av info per automatik . När han låg inne i somras på ett sjukhus i norrland kom läkaren själv och pratade med oss vid flera tillfällen. Helt annorlunda . Ingen info alls här. Sjukhuset är ju ingen förvaringsplats. De ska ju förhoppningsvis komma med en typ av lösning, förslag på ändringar osv så att patienten inte ska återvända . Till saken hör att pappa är helt klar och mycket väl går att prata med.
När det gällde pappa så när han var som sjukast var det en läkare som var ansvarig för info mot oss när han låg på intensiven.
Sen var dt väldigt rörigt då det var flera specialister inblandade.
Jag vet när han flyttades från Ava på Akademiska till en lungavdelning så fick inte lungavdelning alls mycket info om honom.
Vi var med vid flytten och det första de börjar med är att fråga oss hur mycket hemhjälp han hade haft hemma. vi bara: "öh han körde travhäst för 3 veckor sen så ingen, Och han är fullt kapabel att svara på frågorna själv, han hör lite dåligt bara"
 
Var tydlig vid vårdplaneringen bara, med att få så mycket avlastning som det bara går.
Hemtjänsten var verkligen hjälpsam när det gällde mamma men hon bodde ju ensam.
Sen att det inte funkade bra berodde till viss del på vår envisa mamma, så det slutade med att vi vårdade henne hemma men hjälp av hemtjänsten.
Inget att rekommendera om man inte mår bra från början
 
@Wembley kolla också upp om möjligheten till hemsjukvård för din pappa. De sköterskorna brukar ha bra koll på diabetes och om han har svårt att ta sig till VC (tolkar jag det som eftersom han ramlat många gånger på kort tid). Då kan han göra alla provtagningar i hemmet istället och kanske kan lugna situationen lite? :)

Bra tips! Vi har redan idag försökt se till att de ska ta stygnen efter operationen på sjukhuset och att de ska influensavaccinera honom så vi slipper risk för fall i samband med besök på VC
 
När det gällde pappa så när han var som sjukast var det en läkare som var ansvarig för info mot oss när han låg på intensiven.
Sen var dt väldigt rörigt då det var flera specialister inblandade.
Jag vet när han flyttades från Ava på Akademiska till en lungavdelning så fick inte lungavdelning alls mycket info om honom.
Vi var med vid flytten och det första de börjar med är att fråga oss hur mycket hemhjälp han hade haft hemma. vi bara: "öh han körde travhäst för 3 veckor sen så ingen, Och han är fullt kapabel att svara på frågorna själv, han hör lite dåligt bara"

Skrämmande när man utgår från att människan pga ålder inte är klar. Min pappa har bättre närminne än mig.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp