När det inte blir som man tänkt sig

Satt med luren i handen i en evighet innan jag orkade ringa. Kom till telefonsvarare, bad honom ringa upp.

Nåväl, nu har jag i alla fall tagit en första kontakt med både ex och pappa där de fått meddelande om att jag vill prata om nåt.

Man måste inte bestämma nåt nu va? Även om man pratar om det..
Klart ni inte måste bestämma något. För mig var bara känslan av att veta att jag hade möjligheten en styrka som gjorde att jag fixade att lösa det själv.
 
SJÄLVKLART inte. Men det är ett stort beslut och du behöver diskutera det med någon. Varför inte med dina närmsta? De kanske kan komma med bra förslag på lösning.

Ska prata med mamma också. Jag har gråtit i hennes famn alldeles för många gånger senaste åren och är väl den som jag är mest bekväm med att vara sårbar inför.

Hon trodde säkert att hennes unge skulle bli vuxen och självständig en dag. Tji fick hon.
 
Ska prata med mamma också. Jag har gråtit i hennes famn alldeles för många gånger senaste åren och är väl den som jag är mest bekväm med att vara sårbar inför.

Hon trodde säkert att hennes unge skulle bli vuxen och självständig en dag. Tji fick hon.

Jag är inte mamma och har inte haft något mammastöd sedan jag var väldigt liten, men jag föreställer mig att de flesta mödrar aldrig riktigt kan se sina barn vuxna. Och att det är en form av befrielse att barnen fortfarande kan komma hem och berätta om sina bekymmer och gråta ut, att förtroendet och bandet finns där.

Jag tror hon blir glad att du låter henne vara en del av ditt liv, både i vått och torrt.
 
Ska prata med mamma också. Jag har gråtit i hennes famn alldeles för många gånger senaste åren och är väl den som jag är mest bekväm med att vara sårbar inför.

Hon trodde säkert att hennes unge skulle bli vuxen och självständig en dag. Tji fick hon.
För mig talar det mer om att ni har en bra relation, min mamma håller jag mig undan när jag är sårbar, och jag tror att din mamma ser det som något bra att du vågar vara sårbar hos henne. :heart
 
Jag har en kompis som lämnade ut sin hund på foder i nästan 1 år pga personliga skäl. Det fungerade hur bra som helst och idag har hennes liv ordnat upp sig och hon har sin hund hemma igen. Det kan kanske vara ett alternativ, om din pappa kanske kan ta honom på foder/låna ut i 1/2 - 1 år? Så får du känna efter också hur det känns. Då är du fortfarande kvar som ägare och behöver inte ta beslutet att eventuellt sälja honom nu. :)
 
@Singoalla Att Bruce bor hos pappa låter väl super om det skulle funka? Ni kan hjälpas åt, du får avlastning och Bruce får en lugnare tillvaro. Jag skulle aldrig kunna ha hund som singel och heltidsarbetande. När jag hade det var vovvan med på jobbet och det var ändå stressigt eftersom hon inte kunde vara själv. Prata med pappa och exet får ta det som det är, det är fu som har ansvaret och bördan.
 
Jag har en kompis som lämnade ut sin hund på foder i nästan 1 år pga personliga skäl. Det fungerade hur bra som helst och idag har hennes liv ordnat upp sig och hon har sin hund hemma igen. Det kan kanske vara ett alternativ, om din pappa kanske kan ta honom på foder/låna ut i 1/2 - 1 år? Så får du känna efter också hur det känns. Då är du fortfarande kvar som ägare och behöver inte ta beslutet att eventuellt sälja honom nu. :)
Jag förstår din tanke, och den är fin. Men fodervärdssystemet på hund och häst är helt olika. På hund har fodervärden hunden, men en annan person (oftast uppfödaren) har avelsrätten på hunden. Man kan inte ta hunden från fodervärden, förutom vid parning, och fodervärden får hunden antingen efter en viss ålder eller efter de uppfyllda antalet parningar.
Inte ens om fodervärden missköter hunden har ägaren rätt att ta tillbaka sin hund.
 
Jag har en kompis som lämnade ut sin hund på foder i nästan 1 år pga personliga skäl. Det fungerade hur bra som helst och idag har hennes liv ordnat upp sig och hon har sin hund hemma igen. Det kan kanske vara ett alternativ, om din pappa kanske kan ta honom på foder/låna ut i 1/2 - 1 år? Så får du känna efter också hur det känns. Då är du fortfarande kvar som ägare och behöver inte ta beslutet att eventuellt sälja honom nu. :)

Det kan absolut vara ett alternativ. Skulle det blir något utanför "familjen" så skulle jag nog köra på en sådan lösning. Då skulle jag inte känna mig redo att lämna honom helt.
 
Mitt råd blir, lös din problem du har just nu. Tänk inte på vad som skulle kunna komma att hända.
Jag har tidigare också varit en sån som grubblat på framtiden. Typ "bäst att köpa dubbelsäng, jag kanske träffar nån vilket år som helst"
Nä, lös dagens problem för sig. Gör dig av med hunden om du inte kan ta hand om den i dagsläget.

Sen ska jag i ärlighetens namn säga att när jag läste vilka möjligheter du har, med föräldrar och dagmatte så tänkte jag faktiskt: "Skärp dig". Du har ju massor med möjligheter.
 
@Singoalla Att Bruce bor hos pappa låter väl super om det skulle funka? Ni kan hjälpas åt, du får avlastning och Bruce får en lugnare tillvaro. Jag skulle aldrig kunna ha hund som singel och heltidsarbetande. När jag hade det var vovvan med på jobbet och det var ändå stressigt eftersom hon inte kunde vara själv. Prata med pappa och exet får ta det som det är, det är fu som har ansvaret och bördan.

Det sägs ju att man ska sova på saken och jag måste säga att jag är imponerad över vilken skillnad en natts sömn kan göra. HERREGUD vad jag var ledsen igår. Idag känns det bättre, men faktum kvarstår att det känns såhär lite för ofta för att det ska kännas hållbart.

Just nu tänker jag på följande alternativ:
1. Han får flytta hem till pappa
2. Han får flytta in med exet + exets familj
3. Han får flytta in hos pappa tillfälligt 6 mån - 1 år
4. Han får flytta in hos någon annan (helst inte) tillfälligt 6 mån - 1 år

Mitt ex har inte möjlighet att ta hand om honom själv, men han bor i samma trapphus respektive på samma gata som sin syster och mamma vilka också älskar Bruce. Eftersom exet också äger honom, plus att jag vet att dom tillsammans skulle kunna ge honom ett fantastiskt hem, så måste jag ge erbjudandet känner jag. Jag tror inte dom kommer att tacka ja, men det är ett alternativ.
 
Sen ska jag i ärlighetens namn säga att när jag läste vilka möjligheter du har, med föräldrar och dagmatte så tänkte jag faktiskt: "Skärp dig". Du har ju massor med möjligheter.

Man är olika. För mig just nu är detta väldigt jobbigt. Jag har skärpt mig i två år och ja, jag mår sådär halvbra av det tydligen.
 
Äger du hunden tillsammans med ditt ex måste ju han få frågan först!

Precis. Ja, ordningsföljden på alternativen var inte skriven i sten.

Och samtidigt nej förresten, skulle jag inte tro att mitt ex skulle kunna ta hand om Bruce på ett väldigt bra sätt så hade jag hellre gått in i en juridisk tvist än att erbjuda honom det. Men, nu tror jag ju att ex + familj skulle göra det utmärkt.
 
Pratar med exet just nu. Bruce ligger och blänger med sina sockersöta ögon. Jag tror mest han vill ha en köttbulle.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok Känner att jag behöver skriva av mig lite efter den här dagen, det har ju varit några turer med min älskade hund. Han trivs inte med...
Svar
16
· Visningar
3 189
Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 232
Senast: Ragdoll
·
Hundträning Jag behöver alla råd hur jag ska hjälpa min hund som jag uppfostrat helt fel. Jag har gjort henne rädd och osäker. Vid hundmöten har jag...
Svar
7
· Visningar
812
Senast: Red_Chili
·
Övr. Hund Hej, Jag och min sambo skaffade hund i mars, en springer spaniel hane. Vi har sen innan pratat om att vi gärna skulle ha två hundar. Vi...
2
Svar
25
· Visningar
1 786

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp