Någon som varit med om detta? - katt delvis förlamad efter kastrering

Hoarfrost

Trådstartare
Min katt verkar vara otursförföljd. Ingen verkar veta exakt vad som hänt, men jag skall försöka beskriva så gott jag kan.

I går vid två lämnar jag in katten för kastrering (hona, 8 mån, abessinier så liten ras) jag hämtar henne igen klockan sex och har ordnat i hallen med filtar och gos. Öppnar buren och eftersom hon fortfarande är groggy bråkar jag inte med henne om att komma ut utan jag tänker att hon får ta den tid hon behöver och sätter mig och läser lite längre bort. 30 min senare släpar hon sig ut ur buren till gosfilten med ena framtassen. Tänker då att narkosen kanske inte har släppt helt än och klappar lite för att lugna, sätter mig sedan och läser igen.

En timme senare tar hon sats mot köksdörren, och ramlar pladask på höger sida flera gånger. Jag tycker att det är lite konstigt, men flyttar henne lugnt och försiktigt till filten igen så hon slipper slå sig så mycket.
Ca 30 minuter efter det har hon lyckats komma upp i liggande och gör ännu en ansats mot köket. Pladask på höger igen. Jag får en konstig magkänsla, och försöker hjälpa henne att stötta sig så hon kan försöka gå. Ser då att vänster fram och bakben ändå är rätt pigga, men höger bak släpar efter utan särskilt mycket styrsel och höger fram har hon ingen kontakt med alls.

Får i henne lite mat genom att stötta upp henne och mata med sked, hon dricker sedan en hel del med stöttningshjälp. Det är som om hon är helt bortkopplad från hö fram, och kan röra hö vänster ytterst begränsat. Tassarna hamnar hela tiden i fel vinklar och benen viker sig åt alla möjliga håll. Ringer vet som tycker jag ska hålla koll men ringa om någon försämring sågs, och komma in på morgonen om inget förbättrats.

Under natten lyckas vi kissa, i någon form av förståelse låter hon mig hålla henne så hon kan göra sitt. Märker att hö fram ibland krampar och att hon då sträcker ut benet och det spänns massor, jag masserar försiktigt tills hon kan slappna av i benet. Äter lite, är trött och lite orolig. Jag har bjällra på henne så jag vaknar så fort hon rör sig. Så jag får väl lite sömn iaf. På morgonen har jag sett henne ta två tre halvnormala steg så jag åker in med henne.

Veterinären som jobbat i tolv år och alla hennes kollegor har aldrig sett eller hört om dessa komplikationer efter kastrering. Hon undersöker och kollar noga exakt vad som felas och nämner postinala reflexer(tror jag det hette) som inte fungerar. Alltså reflexerna som säger att hon skall vinkla tassen så trampdynorna hamnar nedåt funkar inte. Går igenom operationen och katten har legat på mellan 95 och 97% syre hela tiden. Lugnande och narkos togs på vänster sida. Inget konsigt hände. Veterinären konsulterade en stor klinik i närheten och de verkade inte heller veta vad detta kan vara. Känns som att ingen vet.

Just nu äter och dricker katten. Har inte lyckats bajsa än. Jättetrött och sover mycket, men är med och tittar upp och purrar när jag pratar med henne. Hon skall få en metacam dos snart.
Jag har henne hemma för observation, veterinären finns en kort promenad bort och skall komma hit i kväll och kolla läget. Under tiden skulle hon försöka läsa på och ringa runt till andra kliniker och höra om de varit med om något liknande

Är verkligen en shot in the dark men jag vill verkligen veta vad som felas min fantastiska katt. Någon som kanske har någon idé om vad det kan vara? Vad som hänt?
 
Inga tankar? Nu har flera veterinärer kontaktats och katten har blivit sedd av 3 olika veterinärer. Ingen förstår vad det är eller hur det hände. De har sagt att om man vill kan man lägga massor med pengar på tester av rygg, nacke, hjärta och hjärna - men att de skulle rekommendera att avvakta och se om det inte blir bättre av sig självt. I dag skall jag ringa närmsta stora djursjukhus och rådfråga ang vänta eller åka in och göra tester.

Katten börjar bli less, det märks. Hon vill väldigt gärna leka men hon tröttnar efter ett tag när hon inte riktigt får med sig benen som hon vill, och lägger sig ner på sidan och ser ledsen ut, nästan apatisk. Jag måste försöka hitta sätt att hålla henne gladare. Gah, jag blir tokig.
 
Jag har ingen aning, men det låter verkligen hemskt :(. Vilken otäck upplevelse. Hoppas på att det vänder av sig själv.
 
Update: hon rör sig lite bättre i dag, ramlar inte lika ofta och har varit lite piggare. Sätter i tassen mer rätt än fel. Hon lyckades till och med ta två tre travsteg utan att ramla. Jag hoppas hoppas att hon fortsätter bli bättre och att hon blir helt återställd.

Tog även bort plåstret hon hade fått på op såret och det ser helt ok ut. Ingen svullnad eller något, nu ska jag bara se till att hon inte slickar på det. Det sista jag vill ha nu är mer krångel, jag vill ha tillbaka min skitjobbiga ettriga katt.
 
Oj, vad läskigt. Jag hoppas att det fortsätter att gå åt rätt håll.

Kul att du har abessinier förresten, jag föder upp Somali och har en Aby-var hona i avel som fick 3 bruna korthåriga busfrön i juni
 
Kan hon inte fått en stroke under narkosen? Det är ju inte helt ovanligt att människor får.

Det kan ju oxå vara så att förlamningen inte har något med kastreringen att göra.
 
@kimmis87 så kan det förstås vara, men hon visar noll och inga andra symptom kopplade till stroke. De diverse Veterinärerna har varit inne på det, nervskada, hjärnblödning, propp, epilepsi och massor annat men de tycker inte något passar in särskilt klockrent och därför vet de inte riktigt vad de skall leta efter med tanke på undersökningar mm :(

@cirkus åh vad mysigt, älskar verkligen rasen och även om jag bara haft henne i 5 månader märker jag att hon passar mig som handen i handsken. Hon är precis sådär skitjobbig, alert och smart som jag hade hoppats på och gör ett rätt bra jobb med att fylla hålet efter tidigare katt som blev 18. Fick hastigt ta bort honom efter ett jobbigt epilepsi anfall.
Just därför är det lite extra jobbigt med skruttan, att det blev så himla tokigt med ett rutiningrepp...
 
Ni har all min sympati, jag har aldrig hört om något sånt här.
Men jag skulle ta det positivt att hon sätter tassen mera rätt nu, det är iallafall inget trasigt som inte går att laga. Hoppas att det fortsätter att bli allt bättre :up:
 
@Asko Tack för frågan! :)
Vi har fortfarande inga direkta svar på vad som hände, men jag skulle säga att hon är 95% återställd.
Hon föredrar fortfarande att hålla svansen åt höger, och har inte direkt 100% av sin tidigare pricksäkerhet och balans med att hoppa upp på föremål som är lite "tekniskt svåra" som smala runda räcken och hala badkarskanter och kan då ramla (alltid på högersidan). Höger mungipa är även som "slappare" än vänster. Hon verkar dock ha fått tillbaka känseln till 100% i högersidan, och är glad och pigg som vanligt.

Det har dock tagit ganska lång tid att få tillbaka henne hit, 2 månader av målmedvetet värmande, masserande och tränande på att få tillbaka rörligheten främst höger fram igen. Jag vågar inte hoppas för mycket på att hon blir 100% sig själv igen men visst finns hoppet där och jag fortsätter jobba mot det målet med henne.

För att få 100% svar på vad som hände skulle jag behöva ha typ hundratusen kronor att lägga på analyser och röntgen osv. Men jag får nöja mig med att hon är glad, pigg, och jättejättejobbig igen.
 
Vad märkligt och tråkigt att det alls behövde hända! Vad säger vetten som opererade? Har du en försäkring som påverkas? Det låter verkligen som en stroke i mina amatör-öron.

Men skönt att hon har blivit bättre! Jag förstår att du inte vill lägga ned mera pengar än nödvändigt för att få svar, hon fungerar ju åtminstone nu. Och vilken duktig matte som hållit på med denna träning och massage - det är nog tack vare dig som hon är så fin som hon är nu! :bow::love: Inte illa gjort på två månader heller, om det var något stroke liknande.
 
Ja det är verkligen supertråkigt. Fick stanna hemma från jobbet i tre veckor och sova på golvet i hallen med katten, hon var ju så pass dålig att det inte gick att lämna henne. Det blir så mycket som går fel.
Jag ringde försäkringsbolaget som sade att inget skulle påverkas iom att det var ett så pass ovanligt fall, så de var supergulliga :)

Vetten som opererade har inte ens sagt ett ord till mig och undvikit mig till hundra procent :down: Så den vetten har jag inte mycket till övers för. Däremot var vetten som jag haft kontakt med närvarande under operationen och det är även hon som skrivit journalerna och kom på hembesök mm utan att det kostade något SUPERbra. Hon och kliniken har även gett mig och katten någon form av livstids support kring allt som kan tänkas vara kopplad till detta - så jag kan bara ringa och få tid/få prata med någon om jag undrar något eller vill att vet skall titta på katten.

Jag tror också mer och mer på stroke, även om det vore underligt i och med att hon var på supervärden under hela operationen och är så ung. Men konstigare saker har väl hänt antar jag. Har i alla fall en mapp med allt detta uppskrivet, telefon till vetten, och journalkopior på allt så jag kan informera om vad som hänt tidigare om jag någonsin behöver söva henne igen. Det är det jag är mest orolig för i dagsläget.
 

Liknande trådar

Katthälsa Hej, Letat bland andra trådar, men försöker med en ny fråga. Katten kom in i går morse och var förlamad i svansen. Akutbesök till...
Svar
19
· Visningar
1 170
Senast: Googlarn
·
Hundhälsa Obs långt inlägg. I slutet av maj sprang jag och min dvärgschnauzer Hasta ihop på en agilitytävling, vi flög iväg bägge två så jag vet...
Svar
4
· Visningar
906
Senast: igbest
·
Övr. Katt Jag ska flytta i september, och det tar ungefär 14 timmar med bil och båt från där jag bor nu till mitt nya hem. Min ena katt är...
2
Svar
24
· Visningar
3 368
Senast: kma
·
Hästvård Min häst är född 2005 och är alltså 19 år. Jag har haft henne i 9 år. Hon kommer från Irland med okänd historia och har haft en del...
Svar
1
· Visningar
954
Senast: Sirap
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 30
  • Guldfasanerna
  • Annonsera mera hundar 2

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp