Sv: Någon mer med "ont i kroppen" som rider?
jag har en kronisk sjukdom som bland annat ger
*förlamande trötthet
*kronisk smärta (hela kroppen) + migrän
*krampande muskler
+ krafftigt försvagade muskler som ej kan byggas upp
+ diverse neurologiska problem med balans, kornination, syn mm.
har dessutom sne innan skolios och förslitningskador i rygg och ja resten av kroppen också..
Ridningen är det enda jag "klarar" jag kan inte ut o jogga elelr gå massa (o absolu tinte träna). MEN jag kan "åka häst" o rida lite lätt o bara det ta få komma ut i skogen i känna vinden i ansiktet gör livet så mycket bättre.
Men det första/största förändringen jag gjorde var VAL av häst. fått sälja "halvblod-tävlingshästarna" (även för att de förtjänar att få hoppa/gå fälttävlan men jag skulle aldirg klara det) men för mi gvar det stegen o framförallt det lite "svårsamlade" (nu har jag en 3åring kvar som nog har ridbarhet o mjukare gång).
Men för mig passar de iberiska hästarna. lättsamlad, mjukare steg osv.
även min ponny (ala isänadshästtyp/mininordis) funkar ur smärtsynpunkt bra MEN dne ibland förtrippiga gången kan istället göra yrseln/balansen svårare.
Har dock medryttare/fodervärd på honom, men ibland tar jag mig en ponnytur
sen har jag ett halvblod som nog är allt man inte ska ha med den smärtan.. storstegad, maffig, ryggskadad o därmed ännu svårare att samla.. Men hon skulle inte må bättre hos nån annan, hon blir inte sämre av att inte gå fullt ut utan blir glad bara av en pus spå mulen, o honfår gå några korta pass i veckan.
Henne tränad ejag faktiskt till handikappridning innan jag blev sjuk, gick handikappridledarutbildningne o tänkte f¨rn början att min spanska mjuka häst var "lämpligast" och vi diskuterade att så var nog fallet vid smärta/muskelproblem, men men till patienter med stroke/förlamning och så så skulle d eme dstörre skritt vara effektivast just för hästens skritt rör kroppen/bäckenet i samma mönster som när man går utan att mansjälv behöver anstränga sig så tränas då kroppen upp o många patienter i deras distrikt "kom tillbaka" o lärde sig gå tack vare handikappridning (ursäkta mitt begrepp, borde kanske heta: ridning för människor med funktionsnedsättning)
På henne löser jag problemen med utrustning,
när jag känner att kroppen behöver röra sig lite + vill få träna huvudet, känslan, kroppskontrollen osv så rider vi utan utrustning.
men när balansen sviker eller det inte finns nån muskel osm funkar så tar vi istället på spanska sadeln som ger med stöd o bett, kanske tom. ngt skarpare bett eller hackamore.
har en handikappramp som jag kan kliva på och av hästen från. (men kan om jag tar i komma på o av (ibland tom barbacka) men liksom till vardags onödigt att lägga energi på när dte finns hjälp (men skönt att veta att jag kan hoppa av o upp om dte händer nåt ute i skogen) men hästen är ju van o står still o ställer sig vid stenar/stockar o sånt om jag behöver o om det finns hjälp
sen blir det korta pass, lägger mer tid på att göra i ordning o gosa med pollen än ridningen, men dte gör inte någon av oss något.
borde kanske
stretcha efteråt, gör det ibland.
annars så en
varm dush (eller ja halvbad sitter ner i dushen) värmer upp musklerna gött.
bortsett från spanska sadeln så har jag mestadels (eller ja passar ponnyn o spanjoren) luststoppade sadlar = lättare att bära/sadla.
breda plaststigbyglar är de som funkar bäst för mig
