WhoIsItAgain
Trådstartare
Jag är inne på att skaffa katt igen (efter 7 kattlösa år) och vill gärna ta en katt (eller två egentligen) från katthem/djurhem. Nu är det så att det nästan bara förmedlas innekatter som är FIV-positiva. Alla andra katter förmedlas som utekatter eller i några fåtal katter med Leukos, eller katter som är mycket aggressiva mot andra katter förmedlas också som innekatter. Men jag vill helst ha två stycken.
Nu är ju frågan, har någon har egen erfarenhet med katter som är FIV-positiva. Har googlat och försökt läsa på men det varierar från FIV katter visar inga högre risker för att de lättare blir sjuka till att FIV-katter efter ca 4 år hamnar i stadie 4 och utvecklar "katt-AIDS" och dör mycket snabbt.
Skulle gärna ge två katthemskatter ett riktigt hem men är inte så sugen på att förlora båda inom en 2-3 års period (de flesta är runt 1-2 år gamla). Har ju även hamster och de får jag sällan behålla mer än 1,5-2 år så vore trevligt om katterna levde lite längre. Sen kan ju vad som helst hända men man kan ju minimera risken.
En annan sak att inte glömma är att här finns knappt djurförsäkringar (börjar iof komma) men jag tvivlar på att ett försäkringsbolag hur som helst skulle införsäkra FIV-positiva katter utan reservation. Så veterinärkostnaderna kan ju dra iväg (även om det kostar en bråkdel här mot i Sverige).
Någon med tips och råd? Eller ska jag satsa på raskatter istället? Är dock rätt mycket emot min filosofi när det finns så många hemlösa stackare.
Nu är ju frågan, har någon har egen erfarenhet med katter som är FIV-positiva. Har googlat och försökt läsa på men det varierar från FIV katter visar inga högre risker för att de lättare blir sjuka till att FIV-katter efter ca 4 år hamnar i stadie 4 och utvecklar "katt-AIDS" och dör mycket snabbt.
Skulle gärna ge två katthemskatter ett riktigt hem men är inte så sugen på att förlora båda inom en 2-3 års period (de flesta är runt 1-2 år gamla). Har ju även hamster och de får jag sällan behålla mer än 1,5-2 år så vore trevligt om katterna levde lite längre. Sen kan ju vad som helst hända men man kan ju minimera risken.
En annan sak att inte glömma är att här finns knappt djurförsäkringar (börjar iof komma) men jag tvivlar på att ett försäkringsbolag hur som helst skulle införsäkra FIV-positiva katter utan reservation. Så veterinärkostnaderna kan ju dra iväg (även om det kostar en bråkdel här mot i Sverige).
Någon med tips och råd? Eller ska jag satsa på raskatter istället? Är dock rätt mycket emot min filosofi när det finns så många hemlösa stackare.