Motivation.

[Gabriol]

Hur håller ni er motivatin uppe?

Ibland är jag jättemotiverad, sen när något går fel så tappar jag det.
Särsklit när mörkret kommer blir jag så.

Hur gör ni?

 

[Horsewhisperer]

What goes up must come down. Går allting åt skogen så ta en liten paus ifrån varandra och försök hitta gnistan i mörkret sen igen.
Niklas

 

[Yrja]

Oftast så försvinner inte motivationen, men om allt går fel, vi inte kommer överens och jag känner att jag helst skulle vilja ge bort honom till någon som förstår honom bättre, då tar jag helt enkelt en paus i allt. Sen sätter jag mig hemma och kollar igenom filmer och böcker som inspirerat mig tidigare och ser om det är något jag missat. Man upptäcker nya saker varända gång. Svaret finns nästan alltid där man började.

När man har sett "Body Language" med Hempfling, då är man mer motiverad än någonsin.

 

[yatlah]

Om hästen får vara häst, dvs att han får gå ute mycket med sina hästvänner, så gör det ju ingenting att man som ägare tar en minisemester, tycker jag i allafall.

Det mår dom rentav bra av.Om dom står instängda största delen av dygnet så är det i och för sig värre. Men det är ju en helt annan story.
Jag tror att de gillar att man istället är en varelse som lever som dom, som vandrar med dom, som iakttar dom. Man blir en i flocken helt enkelt.
Och sen när man får motivationen tillbaka så närmar man sig sin häst med större värdighet.Och dom lyssnar och tänker att ja, hurra här kommer den här trevliga tvåfotsvarelsen som inte hela tiden kräver nåt utan fattar hur vi är långt inne.

 

[mian1]

En hel del av min motivation är helt borta, om den ens funnits. Ibland tränar vi lite markträning i hagen och det tycker vi båda är roligt, men det är en ganska menlös träning. Hästen följer efter lite, kliver över saker, vänder snällt och lydigt runt i små cirklar eller slalom mellan plaststolpar. Det är kul en kvart kanske och sen tröttnar vi båda två samtidigt och ger upp. Jag har svårt att hitta på nya övningar. Hon är ju inte rädd för något eller tveksam så det känns rätt trist att öva på nåt som egentligen inte är nåt att öva på.

Dressyr är ju också ett "måste" och jag kan inte hjälpa utan att jag tycker att det är dötrist. Och från alla håll hör man att hästen i alla fall måste kunna grunderna, för tänk om jag en dag är tvungen att sälja henne. Ibland sätter jag upp en träningshage, men för det mesta klarar vi bara ett varv för jag är inte motiverad och kan inte heller motivera hästen.

Hästen kan inga skänkelvikningar, hon kan inte galoppombyten, förstår inte vad amn menar om man bara skänklar och inte pratar med henne. Hon är däremot jätteduktig på att kasta sig i slalom mellan granarna i skogen, i full karriär kan hon vända på en 5-öring. Även om hon inte kan skillnad på höger och vänster galopp så vet hon att ordet "galopp" betyder att hon ska fatta just den gångarten. Och hon är inte rädd för diken, för vattenpölar, högar av ris, kossor eller andra vilda djur. I skogen kan jag motivera henne till att klättra, svänga enbart med hjälp av mattes vikthjälper, gå över eller under halvläskiga saker osv.

Oavsett vad alla andra tycker så struntar jag i den där grundläggande dressyren! Och jag struntar i andra saker som man kanske borde lära hästen ifall jag en gång skulle tvingas sälja henne (vilket är det sista jag tänker göra). För mig som inte tävlar så är ridningen lyckad bara den är rolig, för mig och för hästen. Och vi har roligt!!!

Gör det som du känner dig motiverad till, all hantering/ridning/träning är till någon nytta. Om inte annat så att skapa en närmare relation till hästen.
Första året vi bodde här på gården, då hästen inte gick att rida och då det bara var mörkt och halt och lerigt, då tränade vi varje kväll i stallgången. På och av med sadeln, plocka upp plastpåsar från golvet, lättare inkallningsövningar och sånt "strunt". Det var mysigt en stund innan hästen skullegå och lägga sig.

 

[bengall]

När jag känner att motivationen försvinner/saknas så
avbryter jag övningarna och gör något som vi bägge
tycker är kul.
T.ex. en sväng i skogen, träna "manöver" typ bruksridning eller lite fria galopper på ängen.
Ibland så bryter vi helt och tar en låååång rykt/mysstund i stallet.

 

[lil-sis]

Gör bara det jag måste iom att ponnyn speglar mitt humör så blir hon lika deppig som jag.

 

[yatlah]

Men jag tycker det är bra att hästen går för skänkel för då kan man flytta sig snabbt undan bilar och sånt.Det är klart att det vore bättre att bara rida för vikt, men för mig är det endast en dröm hitintills. Men herregud Mian, du är ju himlans duktig... Så var du dig själv med dina hästar. Det låter ju alldeles utmärkt.Du säger att du inte är motiverad. Menar du då att du inte är motiverad att vara med dina hästar heller.

 

[mian1]

Jag är väldigt motiverad att vara med mina hästar, men vad jag inte är motiverad till är vissa moment, framförallt dessa "måste-grejer". Självklart ska hästen gå att svänga, att peta lite med en häl för att den ska flytta ytterligare lite i sidled för att släppa en bil, men att strutta runt, runt i en paddock hade vi inte klarat! Och tycker jag att det är tråkigt kan jag inte lära hästen något, hon känner direkt att det inte finns nån motivation och vill inte jag så vill inte hon heller.

Att umgås med mina hästar är jag alltid motiverad till, även om att umgås inte alltid är ridning eller markarbete utan lika gärna kan vara gos, promenader eller att bara umgås i hagen. Att ha eget stall utanför husknuten är alldeles underbart!

 

[yatlah]

Då låter du ju väldans motiverad i mina öron.
Det finns väl ingen som är motiverad till att göra det som känns trist. Så det behöver du inte sörja, fast det kanske du inte gör heller, jag kanske har missat nån subtil undertext här.
Om man börjar tycka allt med hästar är trist, då kan man ju börja bli orolig, men om man tycker det är trist att träna nåt enahanda, så är det väl snarare ett sundhetstecken. eller hur

 

[yatlah]

Måste ändock skriva två saker.
Mörkret gör sitt till. Allt kan bli tungt när det blir så mörkt tidigt, tycker jag.
Och det andra.
Ja, det är så fucking underbart att ha hästarna vid husknuten och därmed leva med flocken.
Dock har ju inte alla den möjligheten.

 

[Rikkan]

Hästen är min motivation. Det räcker att se på dom så får jag energi till att göra något.

 

[Gabriol]

Tack för alla svar

 

[Yrja]

Håller med.
Alla behöver semester. Både fysiskt och mentalt.