Hazel
Trådstartare
Egentligen hade kanske rubriken gjort sig bättre på Engelska då jag tycker man hör uttrycken oftare där men jag tror ni fattar ändå.
Jag kollar gärna på dokumentär, och ofta blir det True Crime om både kända och okända mord, men en sak som jag ofta reagerar på (och jag tror kanske att det är mer vanligt i Engelskspråkiga än Svenska? men finns definitivt i Svenska med) är hur förövaren beskrivs som "monster" "odjur" "omänsklig" "ren ondska" osv. Och jag kan inte låta bli att undra, gör det här också att vi på ett personligt plan inte kan ta till oss om det skulle visa sig att en vän/bekant/familjemedlem har begått ett hemskt brott? För vem av oss kan säga att vi har en vän som vi beskriver som ett monster?
Jag förstår absolut varför det känns som att en människa som har mördat någon borde beskrivas som ondska, men ofta så innehåller ju dom här dokumentärerna intervjuer med någon familjemedlem eller vän som beskriver förövaren som en helt vanlig person, ibland används uttryck som "skulle inte göra en fluga förnär" alltså så långt ifrån ett monster eller ett odjur man kan komma, gör det det svårare för omgivningen till personer som begår sådana här brott att acceptera det som hänt när vi beskriver dom som något som borde synas lång väg? för många gånger får man lite den känslan, att förövaren beskrivs som något så hemskt, så fruktansvärt omänskligt att det borde ha varit omöjligt för någon runtomkring att inte veta omedelbart hur onda dom är medan sanningen är den att de flesta naturligtvis uppfattas helt vanligt mänskliga största delen av tiden. Hjälper det oss att hitta en mördare om vi letar efter ett odjur?
Jag kollar gärna på dokumentär, och ofta blir det True Crime om både kända och okända mord, men en sak som jag ofta reagerar på (och jag tror kanske att det är mer vanligt i Engelskspråkiga än Svenska? men finns definitivt i Svenska med) är hur förövaren beskrivs som "monster" "odjur" "omänsklig" "ren ondska" osv. Och jag kan inte låta bli att undra, gör det här också att vi på ett personligt plan inte kan ta till oss om det skulle visa sig att en vän/bekant/familjemedlem har begått ett hemskt brott? För vem av oss kan säga att vi har en vän som vi beskriver som ett monster?
Jag förstår absolut varför det känns som att en människa som har mördat någon borde beskrivas som ondska, men ofta så innehåller ju dom här dokumentärerna intervjuer med någon familjemedlem eller vän som beskriver förövaren som en helt vanlig person, ibland används uttryck som "skulle inte göra en fluga förnär" alltså så långt ifrån ett monster eller ett odjur man kan komma, gör det det svårare för omgivningen till personer som begår sådana här brott att acceptera det som hänt när vi beskriver dom som något som borde synas lång väg? för många gånger får man lite den känslan, att förövaren beskrivs som något så hemskt, så fruktansvärt omänskligt att det borde ha varit omöjligt för någon runtomkring att inte veta omedelbart hur onda dom är medan sanningen är den att de flesta naturligtvis uppfattas helt vanligt mänskliga största delen av tiden. Hjälper det oss att hitta en mördare om vi letar efter ett odjur?