Moderaterna har ny partiledare

Blue

Trådstartare
Som väntat valdes idag Anna Kinberg Batra som Moderaternas nya partiledare. I vilken riktning tror ni att hon kommer föra partiet? Vad har hon för fördelar/nackdelar gentemot Reinfeldt?

Jag vet själv inte mycket om AKB mer än att hon har fått kritik för att vara Stockholmscentrerad, sagt att "Stockholmare är smartare än lantisar" (vilket hon har bett om ursäkt för) och lagt en riksdagsmotion där hon klargör att hennes vision för invandringspolitiken "rimmar illa med den svenska välfärdsstaten".
 
Som väntat valdes idag Anna Kinberg Batra som Moderaternas nya partiledare. I vilken riktning tror ni att hon kommer föra partiet? Vad har hon för fördelar/nackdelar gentemot Reinfeldt?

Jag vet själv inte mycket om AKB mer än att hon har fått kritik för att vara Stockholmscentrerad, sagt att "Stockholmare är smartare än lantisar" (vilket hon har bett om ursäkt för) och lagt en riksdagsmotion där hon klargör att hennes vision för invandringspolitiken "rimmar illa med den svenska välfärdsstaten".

Hon jobbar i motvind direkt. Bara att läsa kommentarerna på SvD. ÖD blev en jättespik i foten och det redan innan hon blev vald. Det glömmer inte Ms kärntrupper på valdagen. Hon satsade på att återta regeringsmakten 2018 men gav walk-over till 2022. Chansen att Alliansen skulle vinna 2018 är försvinnande liten när kritiken är öronbedövande.

Mona Sahlin bad om ursäkt för sin Toblerone 200 gånger men det glömde inte hennes väljare, det lär inte Ms göra med AKB heller.
 
Jag är övertygad om att AKB är väldigt kompetent vilket är väldigt viktigt inom moderaterna, dock är jag själv inte överförtjust i henne (även om jag i alla diskussioner om henne försöker lyfta fram hur kompetent hon är). Hon kommer inte föra Moderaterna framåt tyvärr. Hon upprepar bara Fredrik Reinfelts mantra jobb, jobb, jobb vilket inte lockar väljare längre. Nej, hon upplevs som tråkig och humorbefriad tyvärr..
 
Som väntat valdes idag Anna Kinberg Batra som Moderaternas nya partiledare. I vilken riktning tror ni att hon kommer föra partiet? Vad har hon för fördelar/nackdelar gentemot Reinfeldt?

Jag vet själv inte mycket om AKB mer än att hon har fått kritik för att vara Stockholmscentrerad, sagt att "Stockholmare är smartare än lantisar" (vilket hon har bett om ursäkt för) och lagt en riksdagsmotion där hon klargör att hennes vision för invandringspolitiken "rimmar illa med den svenska välfärdsstaten".

Hon kommer att kunna arbeta vidare med det som Reinfeldt var framgångsrik med när det gäller arbetslinjen, se till att företagare kan skapa jobb och att arbeta för ett öppet samhälle som tar sitt ansvar när människor flyr krig och förtryck. Jag tror att det kan bli riktigt bra, även om jag aldrig röstat på moderaterna. De har en ryggsäck med politiker som är både konservativa och som inte är överens om hur asylmottagning, välfärd och arbetsrätt ska fungera.

Nackdelen är möjligtvis just att hon varit väldigt nära Reinfeldt och att förnyelsen riskerar att bli ganska liten.

Jobb, jobb, jobb med konstruktiva förslag borde locka väljare så det är förutsättningen för bland annat välfärden. Det blir ointressant att diskutera på vilken välfärd/investering vi ska satsa mest om det inte finns några pengar att satsa.
 
Jobb, jobb, jobb med konstruktiva förslag borde locka väljare så det är förutsättningen för bland annat välfärden. Det blir ointressant att diskutera på vilken välfärd/investering vi ska satsa mest om det inte finns några pengar att satsa.

Fast det finns ju ett klart orsakssamband mellan höga skatter och en välutvecklad välfärd. Jobbskapade effekter genom diverse skattesänkningar väger sällan upp för de förlorade skatteintäkterna.
 
Fast det finns ju ett klart orsakssamband mellan höga skatter och en välutvecklad välfärd. Jobbskapade effekter genom diverse skattesänkningar väger sällan upp för de förlorade skatteintäkterna.

Jodå. När skattesänkningarna är riktade rätt, på att minska skatterna på just arbete finns det goda effekter. Välriktade skattesänkningar ger paradoxalt nog, med utgångspunkt i vårt extrema skattetryck, fler kronor att fördela.
 
Jodå. När skattesänkningarna är riktade rätt, på att minska skatterna på just arbete finns det goda effekter. Välriktade skattesänkningar ger paradoxalt nog, med utgångspunkt i vårt extrema skattetryck, fler kronor att fördela.

Sällan som sagt, men inte omöjligt i teorin. Om vi ser till olika länders skattetryck så verkar det inte ha någon stor effekt på jobbskapandet, men desto större på välfärden. Har du något svenskt exempel där skattesänkningar har lett till ökade skatteintäkter?
 
Sällan som sagt, men inte omöjligt i teorin. Om vi ser till olika länders skattetryck så verkar det inte ha någon stor effekt på jobbskapandet, men desto större på välfärden. Har du något svenskt exempel där skattesänkningar har lett till ökade skatteintäkter?

Jag länkar en bra text, om orsakssambanden, men jag har inte några siffror på någon enstaka reform som gått att visa på det ena eller andra sättet. Sådana studier går sällan att genomföra på ett bra sätt och det brukar vara kraftiga diskussioner om resultatens giltighet (beroende på politiska utgångspunkter). Har du något svenskt exempel på motsatsen? Det måste finnas flera på båda håll.

"
Myt 2: Det finns inget som säger att skattesänkningar i kristider ger fler jobb och är positivt för samhället.
Svar: Det finns egentligen ingen oenighet i frågan alls. Alla betydande finansiella experter är eniga och det har gjorts omfattande studier som alla är samstämmiga i att skattesänkningar leder till högre konsumtion och fler jobb. Därför används metoden som sagt av både vänster och höger i kristider. (Däremot kan man se att effekten när det gäller just jobbskapande är väldigt stor vid ett första avdrag, men att ökningen blir lite mindre med varje nytt avdrag).

Myt 3: En skattesänkning kostar samhället pengar.

Svar: Tvärt om. I ett högskattesamhälle som Sverige så brukar skattesänkningar leda till högre skatteintäkter och mindre kostnader. Detta sker framförallt på tre sätt:

A: Mindre skatt ger människor mer i plånboken. Mer pengar gör att människor handlar mer. Ökad konsumtion leder till mer försäljning och högre omsättning hos företagen. Ökad försäljning och mer pengar hos företagen leder till nyanställningar (samt högre bolagsskatt, mer moms och mer sociala avgifter för att t.ex. betala pension). Fler anställda leder till minskade kostnader för arbetslöshet samt ökade skatteintäkter i form av kommunalskatt som kan gå till vård, skola och omsorg.

B. Med lägre skatter minskar vinsten i relation till risken när det gäller svartarbete och utländsk arbetskraft. Därmed kan man beskatta pengar som förut inte ”existerade” i Sverige, vilket tydligt märkts genom ROT- och RUT-avdraget.

C: Personer som tjänar mycket och inte vill skatta bort det mesta hittar alltid andra vägar eller flyttar utomlands när andra vägar tryter. När skillnaden mellan deras lösning och skattebeloppet minskar så minskar också incitamentet att hålla pengarna undan från den vanliga vägen genom skattesystemet.
"
 
Jag länkar en bra text, om orsakssambanden, men jag har inte några siffror på någon enstaka reform som gått att visa på det ena eller andra sättet. Sådana studier går sällan att genomföra på ett bra sätt och det brukar vara kraftiga diskussioner om resultatens giltighet (beroende på politiska utgångspunkter). Har du något svenskt exempel på motsatsen? Det måste finnas flera på båda håll.

"
Myt 2: Det finns inget som säger att skattesänkningar i kristider ger fler jobb och är positivt för samhället.
Svar: Det finns egentligen ingen oenighet i frågan alls. Alla betydande finansiella experter är eniga och det har gjorts omfattande studier som alla är samstämmiga i att skattesänkningar leder till högre konsumtion och fler jobb. Därför används metoden som sagt av både vänster och höger i kristider. (Däremot kan man se att effekten när det gäller just jobbskapande är väldigt stor vid ett första avdrag, men att ökningen blir lite mindre med varje nytt avdrag).

Myt 3: En skattesänkning kostar samhället pengar.

Svar: Tvärt om. I ett högskattesamhälle som Sverige så brukar skattesänkningar leda till högre skatteintäkter och mindre kostnader. Detta sker framförallt på tre sätt:

A: Mindre skatt ger människor mer i plånboken. Mer pengar gör att människor handlar mer. Ökad konsumtion leder till mer försäljning och högre omsättning hos företagen. Ökad försäljning och mer pengar hos företagen leder till nyanställningar (samt högre bolagsskatt, mer moms och mer sociala avgifter för att t.ex. betala pension). Fler anställda leder till minskade kostnader för arbetslöshet samt ökade skatteintäkter i form av kommunalskatt som kan gå till vård, skola och omsorg.

B. Med lägre skatter minskar vinsten i relation till risken när det gäller svartarbete och utländsk arbetskraft. Därmed kan man beskatta pengar som förut inte ”existerade” i Sverige, vilket tydligt märkts genom ROT- och RUT-avdraget.

C: Personer som tjänar mycket och inte vill skatta bort det mesta hittar alltid andra vägar eller flyttar utomlands när andra vägar tryter. När skillnaden mellan deras lösning och skattebeloppet minskar så minskar också incitamentet att hålla pengarna undan från den vanliga vägen genom skattesystemet.
"

Exempelvis steg statens inkomster från 2003 ända fram till 31 dec 2008, trots omfattande skattesänkningar (inkl. jobbskatteavdrag) av Alliansen sedan 2006. Sedan kom finanskrisen och sänkte rejält.
 
Helt irrelevant egentligen men jag kan inte rå för att jag varje gång AKB visas på bild i tv, tidning eller nätet tänker att "jäklar vad hon är lik Percy Nilegård". :o:D:D
 
@sjoberga

Hur man stimulerar konjunkturer är en sak. Långsiktiga robusta samband är en annan. Egentligen är det väl ganska uppenbart hur det ligger till? Vilka länder har högst standard på sin välfärd? Samma länder som har högst skattetryck. USA som jämförelsevis har mycket mer av en renodlad marknadsekonomi och högre BNP per capita kan inte mäta sig med Sveriges välfärd t.ex.

Säg att ett land har 100 i BNP och 50% skatt. Om landet sänker till 40% i skatt så måste BNP stiga till 125 för att få samma skatteintäkt. Men om man jämför olika länders utveckling i BNP per capita så finns det långt ifrån ett såpass starkt samband mellan skatter och tillväxt.
 
@sjoberga

Hur man stimulerar konjunkturer är en sak. Långsiktiga robusta samband är en annan. Egentligen är det väl ganska uppenbart hur det ligger till? Vilka länder har högst standard på sin välfärd? Samma länder som har högst skattetryck. USA som jämförelsevis har mycket mer av en renodlad marknadsekonomi och högre BNP per capita kan inte mäta sig med Sveriges välfärd t.ex.

Säg att ett land har 100 i BNP och 50% skatt. Om landet sänker till 40% i skatt så måste BNP stiga till 125 för att få samma skatteintäkt. Men om man jämför olika länders utveckling i BNP per capita så finns det långt ifrån ett såpass starkt samband mellan skatter och tillväxt.

Nej, det är inte alls uppenbart vad som är ett optimalt skattetryck för att maximera skatteintäkterna och därmed resurserna till välfärden. Ditt resonemang skulle betyda att 100% skatt ger mest intäkter, medan jag ser dem då gå mot noll.
 
För mig som är socialist så tycker jag det är bra eftersom moderaterna knappast kommer gå framåt med henne. Hennes utmanare hade varit mycket bättre om man tänker på röstmagnetism. Dessutom att en sådan person som gjort ett sådant uttalande om att stockholmare är smartare än lantisar säger så mycket om hennes människosyn. Och hon var knappast ung och dum när hon sa det heller, närmare 30 år.
 
Jag röstar heller inte M, men tror att chansen till en kvinnlig statsminister kan locka väljare i sig. Och sedan tycker jag att det är ganska onödigt att fästa någon större vikt vid vad någon sade för 16 år sedan, oavsett partifärg. Det viktiga är väl vilken politik man framför idag. Och där kan lantisarna ha mycket negativt att säga också, fast liksom mer relevant.
 
Nej, det är inte alls uppenbart vad som är ett optimalt skattetryck för att maximera skatteintäkterna och därmed resurserna till välfärden. Ditt resonemang skulle betyda att 100% skatt ger mest intäkter, medan jag ser dem då gå mot noll.

Jag jämförde ju riktiga länder i verkligheten för att visa ett generellt samband. Det betyder inte att det alltid är sant för alla tänkbara fantasisiffror.
 
Jag jämförde ju riktiga länder i verkligheten för att visa ett generellt samband. Det betyder inte att det alltid är sant för alla tänkbara fantasisiffror.

Då håller jag med om att ett skattetryck runt 50% ger mer pengar till välfärden än ett på 20% och att din observation om att en sänkning av skatten i ett land som tillämpar 20% idag förmodligen alltid ger mindre pengar till denna välfärd.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Halt efter vila
  • Promenadskor vinter
  • Målbilder för trubbnosar.

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp