mobbning hur går jag vidare som förälder

V

vickis-pajala

Egentligen så hör tråden hemma på förälder men samtidigt här så jag författar min lilla novell och hoppas på att tråden får stanna här

min älsta flickor kom hem igår och var jätte upprörd och lessen och berättade för mig att hon tillverkat en skylt till stallet på träslöjden och lämnat skylten för en stund och när hon återvänder så har någon av "pojkarna i klassen" spottat på tavlan, dottern hadde redan då varit i kontakt med slöjdläraren som tagit tag i situationen men inte fått fram vem som gjort detta.

jag som förälder anser att detta är en grov kränkning rent förnedrande och blev fruktansvärt lessen och upprörd och hadde ett långt sammtal med klassläraren igår kväll där jag även nämde att " om man haft det modet att spotta så har man även modet att be om ursäkt" och händer det inget tills idag så stannar dottern hemma tills situationen är löst,

idag fick jag samtalet av klassläraren som berättat att hon haft samtal med "pojkarna i kalssen" och inte fått fram något den vägen.
Läraren har även varit i kontakt med rektorn och dom två ska författa ett brev hem till pojkarnas föräldrar för att denna vägen då få fram något och att föräldrarna kontaktar rektorn kalssläraren eller mig då

jag som förälder gav skolan vite tills i morgon annars så får dottern stanna hemma/ följa med mig på jobbet.

ja jag som förälder och även som själv varit mobbad under hela min grundskoletid och då var spott ganska milt vet inte riktigt vad jag ska hitta på ljust nu känner mig ganska maktlös,

dottern själv vill väll inte stanna hemma från skolan och det är ju possitivt att hon ser en glädje i skolan, men någonstans så måste det ju hända något

// vickis som ska ta sig en promenad med vovvarna och hoppas på att det kloka buekfolket kan ge mig råd och tips
 
Sv: mobbning hur går jag vidare som förälder

Jag förstår kanske inte riktigt, men överreagerar du inte?
De spottade på tavlan, kan ju betyda att det var "hästen/stallet" de spottade på, och behöver ju faktiskt inte ha något alls med din dotter att göra.
Ibland gör barn sådant, behöver inte vara mobbning om det nu inte finns mer du inte talar om.

Vill dottern till skolan så hade jag låtit henne gå.
 
Sv: mobbning hur går jag vidare som förälder

Usch vad tråkigt för din dotter.
Min dotter går i en klass där det är lite stökigt. En dag i höstas kom hon hem och grät nåt förtvivlat. Någon hade "roat" sig med att sätta svarta vinbär i hennes skolväska. Som tur var så hade hon inget skadligt i väskan (typ hennes nya mobiltelefon). Jag åkte ner till skolan dagen efter och frågade läraren om jag fick prata med klassen och det var ok. Nu är jag sån att när jag blir arg och sårad å dotterns vägnar så börjar jag gråta, vilket jag gjorde även denna gång. Jag förklarade för klassen att om min dotter gjort något dumt så är det bättre att de tar det med läraren eller med mig. Dagen efter fick hon ett sms från killen som gjort det och han bad om ursäkt.
Kanske du också skulle prata med klassen? Ta det lugnt och sakligt och förklara att du blir ledsen för din dotters skull och den/de som gjort det kan ju be din dotter om ursäkt mellan fyra ögon om de inte törs göra det offentligt.
Hoppas det löser sig.
 
Sv: mobbning hur går jag vidare som förälder

Det känns som om det saknas lite information. Är det första gången som något händer eller har det hänt saker tidigare? Om det är det allra första som händer så tycker jag att det kanske inte var så farligt, om nu dottern dessutom vill gå till skolan. Men om det har hänt mycket hela tiden så är det ju mycket värre.

Jag var själv mobbad i skolan, och det hände mycket värre saker än att någon spottade på något :crazy: Självklart så är det fel att det händer, men vi vet ju inte heller vad som har hänt tidigare.
 
Sv: mobbning hur går jag vidare som förälder

Menar du att du tycker att dottern pga att någon spottat på en skylt är så kränkt att du vill hålla henne hemma från skolan?

Jag tycker definitivt att du överreagerar i så fall.




Måste fråga: Varför tycker du tråden hör hemma på senior och inte på förälder?
 
Sv: mobbning hur går jag vidare som förälder

Egentligen så hör tråden hemma på förälder men samtidigt här så jag författar min lilla novell och hoppas på att tråden får stanna här

min älsta flickor kom hem igår och var jätte upprörd och lessen och berättade för mig att hon tillverkat en skylt till stallet på träslöjden och lämnat skylten för en stund och när hon återvänder så har någon av "pojkarna i klassen" spottat på tavlan, dottern hadde redan då varit i kontakt med slöjdläraren som tagit tag i situationen men inte fått fram vem som gjort detta.

jag som förälder anser att detta är en grov kränkning rent förnedrande och blev fruktansvärt lessen och upprörd och hadde ett långt sammtal med klassläraren igår kväll där jag även nämde att " om man haft det modet att spotta så har man även modet att be om ursäkt" och händer det inget tills idag så stannar dottern hemma tills situationen är löst,

idag fick jag samtalet av klassläraren som berättat att hon haft samtal med "pojkarna i kalssen" och inte fått fram något den vägen.
Läraren har även varit i kontakt med rektorn och dom två ska författa ett brev hem till pojkarnas föräldrar för att denna vägen då få fram något och att föräldrarna kontaktar rektorn kalssläraren eller mig då

jag som förälder gav skolan vite tills i morgon annars så får dottern stanna hemma/ följa med mig på jobbet.

ja jag som förälder och även som själv varit mobbad under hela min grundskoletid och då var spott ganska milt vet inte riktigt vad jag ska hitta på ljust nu känner mig ganska maktlös,

dottern själv vill väll inte stanna hemma från skolan och det är ju possitivt att hon ser en glädje i skolan, men någonstans så måste det ju hända något

// vickis som ska ta sig en promenad med vovvarna och hoppas på att det kloka buekfolket kan ge mig råd och tips


Jag förstår att dina egna känslor från skoltiden väller upp. Det är inte lätt att ha råkat ut för mobbing själv. Det är mycket lätt hänt att bli känslig för alla tecken på kränkningar av ens eget barn så småningom.

Jag vet ju inte heller om din dotter varit utsatt tidigare eller om det här är en enstaka grej. Med tanke på att hon själv vill gå till skolan så lär hon inte själv uppfatta skoldagen som en plåga och det kan du ju glädja dig åt.

När det kommer till själva händelsen så är det förstås så att i den bästa av världar så vågar de som gjorde det, stå upp för sin handling och därefter be om ursäkt. Nu funkar det inte alltid så.
Vad skolan än gör så kan de inte pressa ur ett erkännande ur eleverna om de inte själva frivilligt berättar. Det finns inget sätt att gå tillväga mer än att prata med dem och hoppas att de själva vill ställa allt tillrätta. Om inte - vad har du tänkt att skolan ska göra?
Vem drabbas av att du håller ditt barn hemma?
På vilket sätt hjälper det till att klara upp situationen?

I värsta fall förstorar du upp en situation som egentligen mest skulle markeras men sedan släppas. Även om det är du och inte din dotter som reagerar så kan det hända att de lägger detta på din dotter och att hon får obehag av att ha varit hemma för en så "liten" grej. (Beror på sammanhanget OBS att jag inte vet omständigheterna i övrigt utan utgår från att hon inte är mobbad).

Det är nog bra om du försöker skilja dina egna upplevelser, dina farhågor och din rädsla, från ditt barns liv och upplevelser.

Barn är inte alltid schyssta mot varandra, det gäller att hjälpa dem att välja sina strider och att inte stanna kvar i oförrätter i onödan. Se saker i rätt perspektiv helt enkelt.
 
Sv: mobbning hur går jag vidare som förälder

tack för alla era svar

och som många av er skriver i tråden så tänder jag på alla cylindrar alt överregarera när det gäller mina barn och även andras ljust i frågan mobbning och det är väll för jag jag kanske själv vet hur kränkande det är och det är inte lätt att att särskilja på sina egan känslor och dotterns.


det har varit händelser tidigare i skolan (detta var första "spott händelsen") där en av pojkarna i klassen undviker min dotter ( går undan, ryser när han ser henne) och även det andra pojkarna har hängt med "grupptrycket" denna händelse har tagits upp men sedan så fortsätter pojken ändå och dom övriga hänger på, detta har jag även tagit upp med klassläraren som pratat med pojken och även dom andra pojkarna

självfallet går det ju inte att vända upp och ner på varenda pojke i klassen för att få ett erkännande men kanske brevet gör susen
 
Sv: mobbning hur går jag vidare som förälder

Nu är jag kanske lite ung för att vara här inne, men måste bara säga det här.

Att inte låta henne gå till skolan kanske är överdrivet, men det är bra att du tar tag i det här.

Jag har en släkting som känns igen i pojkarna och som tappat greppet helt. I hans skola har det varit liknande situationer. Han och hans kompisar började göra dumma saker som "skoj". Det gick otroligt fort tills han faktiskt vara elak mot andra. Han tänkte inte längre än näsan räckte och fattade inte att gömda tröjor och fnissningar INTE var kul för någon utom han och hans grupp.

Nu behöver det inte vara samma, men det kan mycket väl varit en kul grej att rysa eller våga spotta på någons skylt för killarna i din dotters klass. Ett dåligt skämt där bara en part ser det rolig. Jag tycker absolut föräldrar ska uppmärksammas om detta så det tas upp hemma att det INTE var kul, bara väldigt ELAKT. Att läraren säger till att inte vara taskig har ju uppenbarligen inte funkat tidigare.


Elin
 
Sv: mobbning hur går jag vidare som förälder

Är du 100% säker på att det var en av pojkarna i klassen?
Eftersom läraren pratat med pojkarna och inte fått ut något ur dem så kan det ju vara en av tjejerna?
 
Sv: mobbning hur går jag vidare som förälder

Och jag får en fundering på hur mycket man är påverkad av sitt "bagage" som förälder som själv blivit mobbad, precis som någon annan skrivit. Jag tycker du reagerat väldigt starkt på en sak som ingen vet om den ens var personlig. Som sagt var, det kanske var riktat mot "häst-grejen"? Jag har också svårt att förstå hur dottern bli hjälpt av att inte få gå till skolan...

Sen ska man markera att man inte spottar på andras saker, men den handlingen i sig innebär inte mobbing för mig! Men det beror ju på hur jag är som person.
 
Sv: mobbning hur går jag vidare som förälder

Sen måste jag säga att försöka tvinga fram ett erkännande kan bli som ett "tomt hot". Vad gör du om ingen erkänner? Hur kan du tvinga fram ett erkännande? Vem kan tvinga fram det?

Som lärare försöker jag att aldrig sätta mig i den situationen. Iställer försöker jag prata med eleverna i grupper, större och mindre där jag förklarar att så här @£\£@€}\@££@ korkat beter man sig inte hos oss. Punkt slut. "Man behandlar skolans och andras egendom med respekt. Hos oss är vi rädda om varandra och varandras saker och jag vill aldrig mer se eller höra något liknande igen!"

Som lärare "känner man oftast sina löss" och kan gissa vem som är den skyldige. Det är då betydligt smartare att prata med den eller de man misstänker på ett bra sätt och förklara att det inte är acceptabelt och att vill man erkänna och be om förlåt så är det ett extra stort plus i kanten, och oavsett om man vågar det eller inte så vill jag INTE att det sker igen.

Sen är alla grupper olika men min erfarenhet säger att det är bättre att göra så än att försöka ställa en stor grupp mot väggen och försöka få dem att erkänna.

Jag kom för nåt år sedan in i ett klassrum som används av flera grupper och någon hade skrivit BAJS stort över ett av de nya fina databorden. Jag blev SÅÅÅÅ besviken och visade eleverna det. Jag var samtidigt HELT övertygad om att mina elever inte hade gjort det, för så korkade elever trodde jag inte att jag hade. Det talade jag också om för dem. Sen bad jag dem tala om för mig om de visste vem som gjorde det så den kunde hjälpa till att fixa i ordning så det blev fint igen. "För ingen vill väl sitta vid en dator där det står bajs??". Det tog en halv dag sen kom en och erkände. Han skämdes ("vet inte hur jag tänkte med det kändes kul när jag skrev det") och så hjälptes vi åt att tvätta bort det...
 
Sv: mobbning hur går jag vidare som förälder

Är du 100% säker på att det var en av pojkarna i klassen?
Eftersom läraren pratat med pojkarna och inte fått ut något ur dem så kan det ju vara en av tjejerna?

jodå för att tjejerna i dotterns klass spelade musikal via kyrkan denna dag hon var enda tjejen i klassen
 
Sv: mobbning hur går jag vidare som förälder

Jag förstår att dina egna känslor från skoltiden väller upp. Det är inte lätt att ha råkat ut för mobbing själv. Det är mycket lätt hänt att bli känslig för alla tecken på kränkningar av ens eget barn så småningom.

osv... Vilket bra svar du gav! Kan som lärare bara hålla med.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp